Var går gränsen för undervikt?

4 se

Undervikt diagnostiseras vid ett BMI under 18,5. Detta kan påverka hälsan negativt. Behöver du hjälp med att öka din vikt, kontakta vårdcentral eller dietist för stöd och vägledning.

Kommentar 0 gillar

Var går gränsen för undervikt – och när behöver du hjälp?

Vi lever i en tid där fokus ofta ligger på övervikt och dess hälsorisker. Men det är lika viktigt att vara medveten om riskerna med undervikt. Att vara underviktig innebär att kroppens vikt är otillräcklig för att upprätthålla normala fysiologiska funktioner och hälsa. Men var går egentligen gränsen, och när bör man söka hjälp?

BMI – Ett första steg för att bedöma undervikt

Inom hälso- och sjukvården används ofta Body Mass Index (BMI) som ett första, enkelt verktyg för att bedöma om en person är underviktig, normalviktig, överviktig eller lider av fetma. BMI räknas ut genom att dividera vikten i kilogram med längden i meter i kvadrat (kg/m²).

Enligt vedertagna standarder diagnostiseras undervikt när BMI understiger 18,5. Det är viktigt att komma ihåg att BMI är en förenklad indikator och inte alltid ger en komplett bild av hälsan. Muskelmassa, benstruktur, ålder och etnicitet kan påverka BMI och därför kan det vara missvisande i vissa fall. Exempelvis kan en idrottare med hög muskelmassa ha ett BMI inom överviktsintervallet, men vara hälsosam och vältränad.

Konsekvenserna av undervikt

Att vara underviktig kan ha negativa konsekvenser för hälsan, inklusive:

  • Nedsatt immunförsvar: En kropp i svältläge har svårare att bekämpa infektioner och sjukdomar.
  • Trötthet och energibrist: Otillräckligt energiintag leder till orkeslöshet och svårigheter att koncentrera sig.
  • Försämrad muskelstyrka och benmassa: Kroppen kan börja bryta ner muskelmassa för att få energi, vilket leder till svaghet och ökad risk för benskörhet (osteoporos) på sikt.
  • Hormonella obalanser: Hos kvinnor kan undervikt leda till utebliven menstruation (amenorré) och fertilitetsproblem.
  • Nedsatt mental hälsa: Undervikt kan bidra till ångest, depression och ätstörningar.
  • Ökad risk för komplikationer efter operationer: Kroppen har sämre förutsättningar att läka efter ett kirurgiskt ingrepp.

När bör du söka hjälp?

Om du misstänker att du är underviktig, eller om du upplever symtom som trötthet, håravfall, frusenhet, oregelbunden menstruation eller andra hälsoproblem, bör du söka professionell hjälp. Det är särskilt viktigt att vara uppmärksam om undervikten kommer plötsligt och oförklarligt.

Var kan du få hjälp?

  • Vårdcentralen: Din husläkare kan göra en grundlig undersökning, utesluta bakomliggande sjukdomar och remittera dig vidare till en specialist om det behövs.
  • Dietist: En dietist är expert på kost och näring och kan hjälpa dig att skapa en individuell kostplan för att öka ditt kaloriintag på ett hälsosamt sätt. De kan också ge råd om kosttillskott om det behövs.
  • Ätstörningsklinik: Om du misstänker att din undervikt beror på en ätstörning, är det viktigt att söka hjälp från en specialist på ätstörningar.

Viktigt att komma ihåg:

Att gå upp i vikt på ett hälsosamt sätt handlar inte bara om att äta mer. Det handlar om att äta rätt sorts mat, i rätt mängd och att kombinera det med fysisk aktivitet. Med rätt stöd och vägledning kan du öka din vikt på ett säkert och effektivt sätt och förbättra din hälsa och ditt välbefinnande. Ignorera inte varningssignalerna och tveka inte att söka hjälp om du behöver det. Din hälsa är värd det!