Varför blir vissa tjocka och andra inte?

Den komplexa ekvationen bakom vikt: Mer än bara kalorier in och ut

Vi lever i ett samhälle besatt av vikt, där övervikt ofta felaktigt likställs med bristande karaktär. Sanningen är betydligt mer komplex. Medan livsstilsfaktorer som kost och motion otvivelaktigt spelar en roll, visar forskningen att vår genetiska kod och biologiska förutsättningar har ett överraskande stort inflytande på kroppsvikten. Att vissa tycks kunna äta vad som helst utan att gå upp i vikt, medan andra kämpar med varje hekto, beror på en invecklad samverkan av faktorer, många av vilka ligger bortom individens kontroll.

Genetiken styr inte bara vår ämnesomsättning – hur effektivt kroppen förbränner kalorier – utan även vår aptitreglering, mättnadskänsla och fettfördelning. Tänk dig det som ett individuellt programmerat system. Vissa är genetiskt predisponerade för en effektivare kaloriförbränning, medan andra har en “sparfunktion” som gör att kroppen lagrar energi mer effektivt. Detta var en fördel för våra förfäder i tider av svält, men i dagens samhälle med ett överflöd av lättillgänglig mat kan det bidra till viktuppgång.

Utöver den genetiska basen finns det en rad andra biologiska faktorer som påverkar vikten. Hormoner spelar en central roll, och obalanser i sköldkörtelhormoner eller stresshormonet kortisol kan exempelvis påverka ämnesomsättningen och fettlagringen. Tarmflorans sammansättning har också visat sig ha betydelse för hur kroppen processar mat och extraherar energi. Även epigenetik, det vill säga hur miljöfaktorer kan påverka genuttryck, spelar in. Exempelvis kan en mammas kost under graviditeten påverka barnets ämnesomsättning och risk för övervikt senare i livet.

Detta betyder inte att livsstilsfaktorer är oviktiga. Regelbunden motion och en hälsosam kost är avgörande för att bibehålla en god hälsa, oavsett genetiska förutsättningar. Men det är viktigt att erkänna komplexiteten i viktekvationen och att förstå att det inte bara handlar om “kalorier in och kalorier ut”. Att skuldbelägga individer för deras vikt är kontraproduktivt och ignorerar den underliggande biologin.

Framtida forskning inom nutrigenetik, som studerar samspelet mellan gener och kost, kan förhoppningsvis leda till mer individanpassade kostråd och behandlingar för övervikt och fetma. Istället för generella rekommendationer kan vi i framtiden kanske få skräddarsydda dieter baserade på vår unika genetiska profil. Fram tills dess är det viktigt att vi anammar en mer nyanserad syn på vikt och fokuserar på att främja hälsa och välbefinnande, oavsett kroppsform.