Hur ser man om man är undernärd?

Hur ser man om man är undernärd? Oj, det är en tung fråga, eller hur? Det där med undernäring… det är ju inget man skojar bort. Jag minns min mormor, Gud vila hennes själ, hon tappade så mycket vikt mot slutet. Det var så smygande, det hela. Man märker det knappt, tills det är för sent, liksom.

Man blir ju så orolig om någon man bryr sig om plötsligt börjar tappa i vikt, utan någon uppenbar anledning. Jag menar, har du sett någon du känner som helt plötsligt blivit alldeles spinkig? Det sätter ju igång tankarna, direkt. Svårt att äta? Tappar aptiten helt? Problem med att svälja? Min kusin hade det så, efter en operation – det var fruktansvärt att se henne kämpa.

Och sen det där med BMI:n… Jag läste nånstans att under 20 för yngre och under 22 för äldre är en varningssignal. Det låter ju så enkelt, i teorin. Men i praktiken? Oj, det kan vara så himla svårt att upptäcka, speciellt om man inte ser personen varje dag. Jag menar, man kanske bara ser dem på julafton eller nåt. Då är det lätt att missa små, subtila förändringar. Det är väl därför som det är så viktigt att prata med varandra, att bry sig och att våga fråga. Att bara vara lite extra observant, helt enkelt. Man vet ju aldrig vad som pågår i andras liv. Kanske är det bara en stressig period, eller kanske är det nåt allvarligare… Man kan ju aldrig vara för försiktig, tycker jag.