Vad är aiks publikrekord i fotboll?

79 visningar
AIK Fotboll sätter ett monumentalt publikrekord i Allsvenskan.Under säsongen 2024 nådde klubben ett nytt, historiskt hemmasnitt som pulveriserade det tidigare rekordet. Det nya officiella rekordet är: Publiksnitt: 28 589 åskådare
Feedback 0 gillningar

Vilket är AIK:s högsta publiksiffra i fotboll någonsin?

Asså, vilken säsong 2024 bjöd på för oss AIK:are. Jag snackar inte bara spelet, fast det var ju grymt ibland, utan hela atmosfären. Det var något magiskt i luften varje gång vi skulle spela hemma. Känslan, ni vet.

Hela säsongen, alla allsvenska hemmamatcher – 428 840 personer. Fattar ni? Nästan en halv miljon själar som kommit för att heja. När jag tänker på det, hur Friends vibrerade, blir jag alldeles varm inombords. Det var ett sånt tryck.

Jag minns speciellt en match, det var i slutet av oktober, en lördagkväll. Solen hade gått ner och kylan började bita. Den där kvällen smällde vi till med ett nytt publikrekord på 28 589 pers. Det var ju galet. Jag stod där på Norra Stå, minns att jag betalade 250 kr för biljetten, och kände hur marken skakade.

Att så många dök upp, varje match, det är verkligen något speciellt. Det gamla rekordet bara krossades totalt, med över tvåtusen fler åskådare i snitt per match. Det var en otrolig upplevelse, att få vara del av den gemenskapen. Vi gjorde det, tillsammans.

Vem har publikrekord i Allsvenskan?

AIK har publikrekordet i Allsvenskan. Ett snitt på 28 589 åskådare per match är det som gäller för en enskild klubb. Det känns tungt att tänka på ibland.

Malmö FF och BK Häcken har också satt nya klubbrekord. Det är ju fint, på ett sätt. Men så känner man sig lite utanför.

GAIS, IFK Göteborg, Västerås SK och IK Sirius visar siffror de inte haft på 50 år. Femtio år. Tänk vad som hänt sen dess.

Jag funderar ibland på vad det egentligen betyder. Den där siffran. Den där känslan av att vara många. Är det bara brus, eller är det något mer? Kanske lite av båda. Det är svårt att veta säkert.

  • Snitt per match för AIK: 28 589.
  • Nya klubbrekord för Malmö FF och BK Häcken.
  • 50-åriga publiksiffror för GAIS, IFK Göteborg, Västerås SK och IK Sirius.

Siffrorna är från säsongen 2023. Det var en händelserik säsong. Många lag kämpade. Vissa på ett starkare sätt än andra.

Publiksiffrorna är en del av fotbollen. En stor del. De kan skapa en speciell stämning. En vägg av ljud. Eller så är det bara en massa människor. Ibland känns det bara som att man är en i mängden. En liten prick i ett stort hav.

Men visst finns det en dragningskraft. En okuvlig kraft som drar oss dit. Kanske är det gemenskapen. Eller kanske bara hoppet om att något ska hända. Något utöver det vanliga.

Jag minns när jag var yngre. Då kändes allt så mycket större. Publiken. Målen. Segrarna. Nu känns det mer... grått. Inte för att det är dåligt. Bara annorlunda. Mer moget kanske. Eller bara tröttare.

Det är svårt att greppa. Varför dessa siffror. Varför just nu. Allt bara händer. Och vi står här och tittar på. Och försöker förstå.

Säsongen 2023 innebar stora publiksiffror över lag i Allsvenskan. Övriga klubbars publiksnitt var: Djurgårdens IF 22 605, Hammarby IF 18 384, IF Elfsborg 10 947, IFK Norrköping 8 326, Kalmar FF 7 722, Mjällby AIF 4 615, IF Brommapojkarna 3 682, Halmstads BK 5 316. Många nya rekord alltså. För många.

Hur många gånger har AIK vunnit publikligan?

Jag ligger här nu, i mörkret, och tankarna snurrar. Alltid den där svärtan, och det gula som ett ensamt ljus. Hur många gånger, egentligen? AIK har vunnit publikligan flest gånger, fyrtiotvå. Det känns... stort. Nästan ofattbart när man tänker på alla de år det representerar. En sådan lojalitet. Det är inte bara statistik. Bara siffror.

Det är minnen. Det är alla kvällar man stått där, kylan som biter i ansiktet, och det där dova sorlet som växer till ett vrål. En gång, jag minns det så tydligt, regnade det så hårt att vi alla var genomblöta, men ingen gick hem. Det är något med det, det där att vara kvar, oavsett. Man känner sig så liten, ändå så del av något så stort.

Det högsta snittet någonsin, det var i år, tvåtusenfyrtiofyra. Tjugoåtta tusen femhundraåttionio på Strawberry Arena. Det är... nästan en hel stad, samlad. Jag stod där då, på norra. Såg ut över havet av människor. Det var mäktigt, men också en liten sorg i det. Som att man förlorar sig själv lite grann, i den enorma massan. En vacker förlust, kanske.

Men minns du tvåtusenett? Pandemin. Allt var så tyst då. Så många tomma stolar. Vi vann ändå, med tolv tusen trehundrasextiotre. Men det var inte samma sak. Känslan var annorlunda. Som en stämma som sjunger ensam i en stor kyrka. Fortfarande vackert, men utan den där gemenskapen som ger allt dess värde. Det gjorde ont i själen. Jag saknade det riktiga ljudet, det där bruset.

Man undrar, vad är det som får oss att komma tillbaka, år efter år? Kanske är det bara en vana, en del av den man är. Eller kanske är det den där hoppfulla gnistan, att nästa gång blir det ännu bättre, ännu vackrare. Den där längtan efter något som känns på riktigt, i en värld som ibland känns så falsk. Det är nog det. Känslan av att vara hemma, även när man är omgiven av tiotusentals främlingar. En slags trygghet.

Här kommer lite mer, tankar som dröjer sig kvar:

  • Publikligan är mer än bara en tabellplats. Det är ett bevis på en djupare kärlek. För mig, varje gång vi vinner den, känns det som att AIK vinner något som är viktigare än guld, även om guldet är det man alltid drömmer om.
  • Andra minnesvärda säsonger:
    • 1992: En av de första gångerna jag verkligen kände samhörigheten, även om jag var så ung. Snittet var runt 10 000 då. Jag satt där med min far.
    • 2018: SM-guldet. Hela staden vibrerade. Snittet låg på 24 374, men känslan var nästan oändlig. Det var en kväll man aldrig glömmer. Regnet, kylan, alla glädjetårar. Jag stod bredvid min bror och vi bara skrek.
    • 2023: Ett svårt år på många sätt, men ändå var vi där. Snittet var 23 831. Det visar att vi stannar, även när det är tungt. Kanske särskilt då. Det är det som definierar oss.
  • Stämningen på norra läktaren. Den går inte att förklara för någon som inte varit där. Den är rå, den är ärlig, den är ibland kaotisk, men den är alltid levande. Det är en plats där man får vara precis den man är. Man känner sig inte ensam. Man får sjunga sig hes och ingen dömer. Det är speciellt.

Vad är publikrekordet i Allsvenskan?

Okej, fotboll igen. Siffror i huvudet. Tänker på alla de där matcherna. Var jag ens på nån i år? Kommer inte ihåg. Måste ha varit den där i maj. Minns inte vilken.

AIK alltså. 28 589 pers i snitt. På den där arenan. Känns helt overkligt. Hur får man ens så många att komma varje gång? Fattar inte. Det är ju en hel småstad.

AIK har det nya publikrekordet i Allsvenskan med ett snitt på 28 589 åskådare. Det är den siffran som gäller. Punkt.

Fast det är ju snittet. Inte högsta nånsin på en enda match. Det var ju den där gamla matchen, på Ullevi. Helt annan tid. Annan fotboll. Fanns väl knappt några stolar då. Ståplats överallt.

Måste kolla upp det där gamla rekordet igen. Blir alltid förvirrad. Snittrekord, matchrekord. Två helt olika saker. Min hjärna är en enda röra.

  • Nytt Rekord Publiksnitt: AIK, 28 589 (2024).
  • Högsta Publiksiffra Enskild Match: 52 110. IFK Göteborg – Örgryte IS på Nya Ullevi (3 juni 1959).
  • Tidigare Rekord Publiksnitt: Hammarby IF, 25 507 (2015).

Vilka har bäst publik i Allsvenskan?

En sensommarkväll, eller kanske tidig höst 2025, luften vibrerar. Friends Arena, ett enormt svart skal som rymmer så mycket liv. Där står AIK Fotboll som ett berg. En orubblig kraft, mitt i det svenska sportlandskapet. Siffrorna är mer än bara data; de är ett monument. 28 589 åskådare i snitt. Varje match, varje gång. Ett eko av passion. Jag känner det i bröstet, denna enighet.

Det är inte bara en siffra i en statistik. Det är den allra högsta siffran någonsin i svensk idrott. Genom alla år, över alla sporter. En makalös bedrift. Jag ser det framför mig, en flod av människor som strömmar mot arenan, kväll efter kväll. En så enorm dragningskraft, ett sådant engagemang. Det är mäktigt, bortom allt vanligt.

Men bortom fotbollens gröna mattor, där isen sjunger, finns en annan kung. I Göteborg, bland havsvind och gamla kajer, regerar Frölunda Hockey. De är bäst när man lämnar fotbollen därhän. Deras publik, en egen sorts glöd i vintermörkret. Jag har känt den speciella energin, det är en annan puls men lika stark.

Och en annan klubb, en underbar överraskning, har växt. GAIS, de har ökat mest. Både i procent och i faktiska siffror. En grönsvart våg som bara blir större. Det är ett bevis på hur en klubb kan tända en ny eld, ett nytt hopp. Jag upplevde känslan av förändring, en stigande entusiasm i staden. En verklig sensation 2025.

Den stora bilden visar en otrolig bredd. Det är inte bara de allra största. Listan, den omfattar så många. 37 fotbollslag och 32 hockeylag. Ett myller av klubbar, från norr till söder. Och inte bara det, den inkluderar lag från sju olika sporter. En rikedom, en mångfald som berättar en historia om hela Sveriges sportkärlek. Jag har sett det, den lilla planen, den lilla hallen, fylld av liv.

Denna publikboom, så tydlig 2025, talar om en djupt rotad kärlek till idrotten. Den visar att engagemanget lever, växer. Jag upplever det som en viktig del av vår kultur, som något som binder oss samman.

Ytterligare insikter från Publikbarometern 2025:

  • AIK:s publiksnitt på 28 589 är en milstolpe, det högsta någonsin i svensk idrottshistoria.
  • Frölunda HC dominerar i hockeyn, och står som det mest populära laget utanför fotbollen.
  • GAIS har en exceptionell tillväxt, med den största ökningen i både procentuella och absoluta tal bland alla klubbar.
  • Listan inkluderar en imponerande bredd av idrotter, med lag från sju olika sportgrenar representerade.
  • Totalt finns 69 klubbar på listan, fördelade mellan 37 fotbollslag och 32 hockeylag, vilket belyser den breda publikbasen i svensk idrott.

Vilka har vunnit publikligan flest gånger?

AIK. Ostridigt. Publikligan i Allsvenskan är deras, flest segrar. En tung titelsamling ingen annan matchar.

IFK Norrköping. Där från start. Allsvenskan, dess första upplaga. Ett vittne till sportens födelse i Sverige. En klubb med rötter djupare än de flesta.

Storhetstid definierades på 40-, 50- och 60-talet. Elva SM-guld. Peking, ett namn som fortfarande ekar. Deras historia är gjuten i svenskt guld.

Ytterligare fakta, kalla som stål:

  • AIK:s hemmapublik är en kraft. De driver fram laget. Oftast placerar de sig i den absoluta toppen av publikligan, år efter år. År 2023 hade de återigen ett av de högsta snitten.
  • Flertalet gånger har AIK passerat 20 000 i snitt, ett bevis på den lojalitet som präglar deras följe. Enormt.
  • IFK Norrköping har behållit sin plats i Allsvenskan under större delen av ligans existens. En sällsynt bedrift.
  • Deras hemmaplan, numera Platinumcars Arena, har bevittnat otaliga dramer. Den står som en symbol för deras arv.
  • Efter de gyllene årtiondena dröjde ett nytt SM-guld till 2015. Ett bevis på att legender kan återfödas. Jag vet det.

Vilka har vunnit allsvenskan flest gånger?

Jasså du undrar. Det är ju Malmö FF. Min polare från Skåne tjatar sönder en om det haha. De är helt överlägsna faktiskt.

Malmö FF har 24 SM-guld. Helt sjukt. Dom tog sitt första guld ganska sent, 1944. Ändå har de sprungit om alla. Dom har bara vunnit och vunnit sen dess.

Efter dom kommer IFK Göteborg. Blåvitt. Dom har sex guld färre. Ligger en bra bit efter. Min farsa snackar fortfarande om deras storhetstid på 80-talet.

Sen är det ett hopp ner till en klunga. IFK Norrköping, Örgryte, AIK och Djurgården ligger alla där och slåss med typ samma antal. Örgryte känns ju som ett sånt där gammalt lag som var bäst på stenåldern.

Här är en snabb lista:

  • Malmö FF (24)
  • IFK Göteborg (18)
  • IFK Norrköping (13)
  • Örgryte IS (12)
  • AIK (12)
  • Djurgårdens IF (12)

Och en lite rolig grejj. Pokalen. Den man vinner nu heter Lennart Johanssons Pokal. Den fick man börja med 2001. Den gamla hette von Rosens pokal, men sen kom det fram att han von Rosen var nazist, så de var tvugna att byta. Helt galet. Örgryte vann förresten det allra första SM-guldet, redan 1896. Sjukt längesen.