Måste restauranger i Stockholm?

17 se

"Frihet under ansvar gäller även Stockholms restauranger. Inga specifika krav på mat eller service, men självklart ska lagar om tillstånd, hygien och brandskydd följas. Valet är restaurangägarens!"

Kommentar 0 gillar

Måste restauranger i Stockholm ha uteservering?

Stockholm, augusti 2023. Jag funderade faktiskt på det här häromdagen när jag satt på fiket vid Sergels torg, drack en latte (kostade typ 45 kr) och kollade på folk. Inga uteserveringar där just då, helt tomt.

Det är ju helt upp till restaurangägaren. Tänk bara på alla ställen jag besökt – det lilla mysiga italienska stället på Södermalm, supercoola sushibaren vid Odenplan, den där lilla crêperian… alla olika.

Ingen lag tvingar dem till uteservering, alltså. Det är ju business, fråga om plats, ekonomi, kunden, allt möjligt. Tänk bara på hyran…

Minns en kompis som drev café i Gamla Stan för några år sen. Han försökte med uteservering, men det blev för krångligt med tillstånd och allt. Det var helt enkelt inte värt besväret.

Så nej, det finns inga hårda regler. Frihet under ansvar, liksom.

Vilket land har bäst restauranger?

Oj, svår fråga! Bästa restauranger? Det beror ju helt på vad man gillar!

Men min resa till Italien 2023, i juli, i Toscana, nära Siena, är ju ett minne för livet. Fantastiskt!

  • Doften av rosmarin och solvarma tomater!
  • Den där lilla trattorian i Montepulciano! Familjeföretag, tre generationer!
  • Pasta med tryffel! Åh! Grät nästan. Så himla gott.

Frankrike har ju också grymt bra mat, det vet alla. Men jag har mest varit i Paris, lite för turistigt för min smak.

Spanien då? Tapas är ju supergott! Men jag saknar lite… djupet.

Japan… har jag aldrig varit. Men sushi… mums! Vill dit!

USA är väl… ok. Mycket blandat.

Italien, för mig, just nu, vinner. Toscana, specifikt. Den där trattorian, det var magiskt.

Känslan var… som att bli omhändertagen. Kärlek på tallriken.

Jag vill tillbaka!

  • Åkte med Ryanair. Billig men trångt.
  • Bodde på Airbnb, charmigt men lite dammigt.
  • Spenderade typ 1000 kr på den där pastan. Värt varenda krona.
  • Drack mycket Chianti Classico. Mindre bra dag två.

Hur många restauranger har Ingrosso i Stockholm?

Okej, här kommer svaret, redo att röra om i grytan!

Ingrosso? Han har tre hak i Stockholm! Tre jävla ställen där han svingar pastan, tydligen.

  • Bianca: Fin italiensk krog på Norrmalm. Fint ska det va’! Tänk dig, Norrmalm, inte direkt sunkigt.
  • Nonna: Husmanskost på Östermalm. Tänk mormors mat, men på Stureplan. Kontraster!
  • Olio: Smårätter och cocktails på Södermalm. Alltså, tapas med en flaska prosecco. Söder! Benjamin Ingrosso, ja han har smetat in sina fingrar i allt det här. Kul kille, kan han laga mat eller?

Min granne Ingrids lillasyster jobbar på Olio. Hon säger att Benjamin typ aldrig är där, men hennes dricks är fetare än min pension.

Jag vet inte varför du frågar om Ingrosso. Är du kär i honom eller vad? Var försiktig! Jag känner en som dejtade en kändis. Det slutade inte bra. Seriöst!

PS. Ingrid hatar pasta. Ironiskt! DS.

Hur många restauranger har 3 Michelinstjärnor?

Jo, du undrar alltså över antalet restauranger med tre Michelinstjärnor. Det är en intressant fråga, för det säger ju något om kulinarisk excellens, eller hur?

  • Sverige stoltserar med en enda trestjärnig restaurang. Vi talar givetvis om Frantzén.

  • 2024 var ett bra år för Frantzén, de behöll sin åtråvärda status. Imponerande!

Nu, om vi tänker lite större… Tänk att varje stjärna representerar ett steg närmare perfektion. En slags kulinarisk zen, kanske? Eller bara riktigt, riktigt bra mat. Jag minns en gång i Rom, en liten trattoria… Men det är en annan historia.

Frantzén alltså. Kom ihåg det namnet! Ett lysande exempel, helt enkelt. Fast ibland funderar jag på om det är maten eller upplevelsen som verkligen räknas. Båda, skulle jag säga.

Hur många restauranger har Michelin i världen?

Dimman ligger tät över Seine, en kall novemberkväll. Regnet smattrar mot gatstenarna, ett sorl av tusen små trummor. Jag tänker på Michelinstjärnorna, små, gnistrande prickar på världskartan, lysande i mörkret. Elva noll. Elva noll trestjärniga restauranger. Det är ett sådant fantastiskt nummer, så stort och ännu så litet i universums vidd. Var och en ett litet universum i sig själv, med sin egen atmosfär, sina dofter, smaker…

År 1900, tänka sig. En liten, sliten guidebok. Inte bara fina restauranger, nej, också information om däckbyte. Hur världen har förändrats. Bilden av en mekaniker, smutsig och trött, som bläddrar i samma bok som en gourmet med silkeslen scarf. Kontraster. En underbar kontrast.

Elva noll. Jag ser dem framför mig, spridda över jordklotet. Tokyo, Paris, New York… Varje stjärna en saga, en berättelse om passion, om precision, om år av hårt arbete. Tänk er passionen, arbetet… Åren av slit, av sömnlösa nätter och utmattande dagar.

  • 110: Antalet trestjärniga restauranger 2023.

  • 1900: Michelinguidens första utgåva.

  • Däckbyte: Ja, även det fanns med i den första guiden.

  • Världen förändras. Men elva noll. Elva noll. Ett magiskt tal.

Hur fungerar Michelin?

Hur Michelin fungerar… det är sent nu.

  • Tre stjärnor: En resa. Bara för maten. Otroligt.
  • En stjärna: Bästa i sin klass. Definitivt värt ett besök, om du är i närheten. Eller inte. Vem vet.
  • Stjärnor: Maten. Alltid.
  • Bestick: Miljö och service. Det glömmer man ibland.
  • Röda bestick: Extra trevligt. Vad det nu betyder. Är det värt det?

Jag minns en gång, på en liten bistro i Nice. Inga stjärnor. Inga röda bestick. Bara… gott. Verkligen gott. Tänk om allt det där bara är… yta.

Min mormor sa alltid att äkta lycka finns i det enkla. Kanske hade hon rätt. Hon kunde iallafall koka den perfekta potatisen. Eller var det min farmor? Jag blandar alltid ihop dem.

Vad krävs för att få en Michelin?

Klockan är mycket. Tankarna snurrar. Michelinstjärnor… Det känns så oändligt långt bort. Som en dröm, en ouppnåelig dröm.

Kvaliteten på råvarorna – det är ju självklart. Men vilken kvalitet? Perfekt mogna tomater från min mormors trädgård? Nej, det räcker inte. Det måste vara… något mer. Något… exceptionellt. Jag funderar på den där fantastiska tryffeln jag smakade i Italien 2022. Den smaken…

Hantverket… det är knepigt. Jag övar, jag kämpar. Men hur når man perfektion? Hur får man fram de där magiska smakerna? Jag ser framför mig hur jag står där i köket, svetten rinner, kniven i handen. Åren av slit, det är ju det som spelar roll, eller?

Personligheten. Min personlighet… är den tillräckligt stark? Tillräckligt unik? Eller bara… vanlig? Jag saknar kanske det där… det där extra. Den där gnistan.

Värde för pengarna. Jag vet inte ens hur man räknar ut det. Jag vill ju bara skapa, skapa den perfekta smaken. Det ekonomiska… det är en annan värld. En värld jag inte riktigt förstår.

Kvalitet över tid. Konstant. Alltid. Jämt. Det är det svåraste av allt. Att hålla den nivån, dag efter dag, år efter år. Att aldrig svika. Det skrämmer mig.

  • Råvaror: Exceptionell kvalitet, säsongsbetonade, spårbarhet.
  • Hantverk: Perfekt tillagning, unik smakprofil, teknisk skicklighet.
  • Personlighet: Distinkt stil, kreativitet, egen identitet.
  • Värde: Prisvärt i förhållande till upplevelsen.
  • Konsistens: Hög kvalitet vid varje besök, oberoende av tidpunkt.
#Bästa Restauranger #Mat Stockholm #Stockholm Restauranger