Vilken mat är ultraprocessad?

Ultraprocessad mat: När blev allt från bröd till bullar “gift”?

Jag erkänner, jag blir lite frustrerad över allt prat om ultraprocessad mat. Det känns som att definitionen är så bred att den knappt betyder något längre. Visst, jag förstår att en påse chips eller en chokladkaka inte är det bästa valet varje dag. Men att klumpa ihop dem med, säg, fullkornsbröd eller en burk bönor, det känns ärligt talat lite överdrivet.

Det är ju som att säga att allt som tillverkas i en fabrik är “gift”. Ska vi gå tillbaka till att baka allt bröd själva och mala vårt eget mjöl? Jag tror på att ha en balanserad kost, och det inkluderar att använda förnuftet. Vi måste kunna skilja på en påse ostbågar och en förpackning havregryn, eller hur?

Så, vad är egentligen ultraprocessad mat? Enligt NOVA-klassificeringen, som ofta används i forskning, handlar det om livsmedel som genomgått flera bearbetningssteg och innehåller många tillsatser. Tänk dig ingredienser du aldrig skulle ha hemma i ditt eget kök: emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, färgämnen, aromer och smakförstärkare. Ofta innehåller de också höga halter av socker, salt och mättat fett.

Några tydliga exempel:

• Läsk: Proppfull med socker, ofta med tillsatt färg och aromer.
• Chips och snacks: Ofta friterade och laddade med salt och smakförstärkare.
• Färdigmat: Pizzas, lasagne, och liknande rätter kan innehålla långa listor med tillsatser för att förbättra hållbarhet, smak och konsistens.
• Sötade frukostflingor: Många varianter innehåller stora mängder socker och väldigt lite fullkorn.
• Charkuteriprodukter: Korv, bacon och skinka innehåller ofta nitrit, ett konserveringsmedel som kan vara problematiskt i stora mängder.

Men var går gränsen? Här blir det knepigt. Enligt NOVA hamnar även vissa livsmedel som många anser vara hälsosamma i kategorin ultraprocessade:

• Vissa typer av bröd: Speciellt formbröd med lång ingredienslista och tillsatser. En studie från British Medical Journal visade en koppling mellan konsumtion av ultraprocessad mat och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, och där ingick även vissa brödtyper.
• Växtbaserade drycker: Vissa varianter kan innehålla tillsatt socker, oljor och emulgeringsmedel.
• Yoghurt med smak: Ofta sötad och med tillsatta aromer.

Det här är den punkt där jag blir lite skeptisk. Visst, ett fullkornsbröd med lång ingredienslista är kanske inte optimalt, men är det verkligen lika dåligt som en påse chips? Jag tror att det är viktigt att se nyanserna. Ett fullkornsbröd, även med några tillsatser, bidrar fortfarande med fibrer, som är viktiga för vår hälsa.

Jag tror att nyckeln ligger i att vara medveten. Läs ingredienslistorna, jämför olika produkter och välj de med så få tillsatser som möjligt. Att äta varierat och laga mat från grunden så ofta man kan är också bra strategier. Men att demonisera all mat som tillverkas i en fabrik känns både orealistiskt och onödigt. Vi behöver inte vara rädda för mat, vi behöver bara vara smarta konsumenter.