Vilken måltid äter inte vegetarianer?

Kan man äta ost om man är vegetarian?

Ja, ost är okej. Men...det beror ju på. Det gnager i mig ibland. Är det verkligen rätt? Mjölken, kossorna...

Det känns lite...svikande. Som om jag lurar mig själv. Jag vill ju inte skada några djur. Men osten...den smakar så bra. Riktigt bra. En sån där smak som liksom stannar kvar.

Mörk choklad, det är gott också. Även om jag vet att det där med kakao odling kan vara...tja...komplicerat.

Vegetarianism är ju komplext. Det finns så många olika tolkningar. Lakto-ovo-vegetarian, det låter liksom fint. Men är det ärligt?

• Lakto-ovo-vegetarian: Äter mjölkprodukter och ägg. Ost ingår alltså.
• Vegan: Inga animaliska produkter alls. Ingen ost.
• Pescetarian: Äter fisk, men inget annat kött. Ost är okej här.

Jag kämpar med det här. Äta ost eller inte äta ost? Det är en fråga jag ställer mig ofta. Speciellt sent på kvällen. Klockan är 02:17 nu, och jag funderar på om jag ska ta en bit cheddar. Eller kanske inte... Det är så svårt.

Vad kan man inte äta som vegetarian?

Klockan är mycket. Tankarna snurrar… Vad jag inte kan äta… Det är ju så enkelt, eller? Nej, det är det inte. Inte längre.

Kött, det är uppenbart. Det vet ju alla. Stek, korv, kyckling… allt det där. Det är ju… usch. Jag ryser bara vid tanken.

Men sen… mjölkprodukterna. De gnager i mig. Osten, den där vällagrade cheddar jag älskade… Ja, den gamla kompisen. Jag saknar den. Ostmackan på morgonen... Det är en förlust, en stilla sorg.

Fisk och skaldjur. Åh, räkorna. De små, söta… Jag kommer ihåg somrarna vid havet, grillade räkor… nu bara en minnesbild, svagt lysande i mörkret.

Gelatin. Det är så konstigt, egentligen. Man tänker inte på det, men det finns överallt. Godis, yoghurt… Jag kollar varenda ingredienslista nu. Det är jobbigt, men nödvändigt.

Sedan är det alla de där dolda grejerna. Det är ju inte bara köttet, det är ju allt som produceras med animaliska produkter. Smöret till exempel. Eller vissa typer av socker.

Och sen är det ju äggen. Och honungen. De där små sakerna som man lätt glömmer bort. Men de gör ju skillnad. Stor skillnad. Jag längtar.

Listan blir längre och längre. Jag känner mig så begränsad ibland. Så… ensam. Det är så otroligt mycket man måste tänka på. Det är en konstant kamp.

• Kött (nötkött, fläskkött, fågel, etc.)
• Fisk och skaldjur
• Mjölkprodukter (mjölk, ost, yoghurt, smör)
• Ägg
• Honung
• Gelatin
• Vissa typer av socker (beroende på produktionsmetod)
• Många livsmedel med dolda animaliska ingredienser (kontrollera alltid etiketter)

Det känns tungt, alltihop. Men jag kämpar på. Jag måste.

Vilken ost är icke-vegetarisk?

Mörkret... det får tankarna att vandra. Parmesan, just det. Inte vegetarisk.

• Löpe, en detalj jag helst glömmer. Från en kalvs mage, tänker jag. Så onödigt grymt.

Pecorino Romano är också utesluten. Liksom Manchengo. Listan blir lång.

*Gruyère* och *Gorgonzola* hänger med ner i skamvrån.

Jag ville ju bara ha en god ostbricka. Ibland är det så svårt att veta vad som verkligen döljer sig. En liten ljusglimt, jag har ju Brie eller Halloumi.

Vilka ostar är inte vegetariska?

• Parmesan, inget snack. Inte vegetarisk.
• Grana Padano? Samma visa. Skyddad.
• Animaliskt löpe, en nödvändighet. Så enkelt är det.

Visste du? Skyddat recept = inga genvägar. Inga kompromisser.

Är det löpe i all ost?

Nej, inte all ost.

Nätterna... de får en att fundera. Löpe. Inte alls. Alternativ finns, microbielt löpe, vegetabiliskt ystenzym.

• Svecia: bara löpe. Punkt.

Svecia... minns min farfar, han älskade Svecia. Alltid. Svensk mjölk, svenska recept. Skyddad. Som han.

• Alternativ är alltså... inte riktig Svecia. Förstås.

Finns det inte lite microbielt löpe i Bregott också? Jag menar, vad gör den så...bredbar? Det måste vara nåt. Det är så jag minns det. Fel?

Ursprungsskyddad... ordet ekar. Svecia = Löpe. Det är lagen. Och farfars minne. Så.

Hur vet man om ost är vegetarisk?

Jag minns den där gången i mataffären, Coop i Visby, typ 2018. Ville göra en lasagne och stod där med en bit parmesan. Tänkte "öh, är parmesan ens vegetarisk?".

Löpe är grejen att kolla efter. Står det bara "löpe" är det kört, alltså animaliskt. Ingen lasagne för mig den kvällen.

Men, står det vegetabilisk löpe eller mikrobiell ystenzym, då är det grönt ljus! Så enkelt är det. Fast jag fattade noll då.

Idag vet jag bättre. Letar alltid efter orden "vegetabilisk/mikrobiell löpe" på innehållsförteckningen. Annars får det vara.

Viktigt: En del ostar kan specificera att de använder vegetabilisk löpe, även om de inte måste. Ett extra plus!