Vilken är den bästa svenska whiskyn?

Vilken är Sveriges mest sålda whisky?

Det var en sån där gråmulen torsdag i oktober förra året. Vi satt på "Barometer" nere vid hamnen i Göteborg. Luften luktade salt och lite diesel, precis som det brukar göra där. Jag hade haft en skitdag på jobbet, du vet, sånt där man bara vill glömma.

Jag satt och stirrade ner i mitt glas med isvatten. Bartendern, en tjej med lila hår och piercing i näsan, kom fram och frågade om jag ville ha något starkare. Jag ryckte på axlarna, "Spela roll." Hon log, ett sånt där lite hemlighetsfullt leende. "Vad sägs om Lord Calvert? Den är faktiskt den mest sålda whiskyn i hela Sverige. Många gillar den."

Jag hade aldrig ens tänkt på Lord Calvert. För mig var whisky alltid Macallan eller Laphroaig, sånt där man dricker när man verkligen vill unna sig. Men hon stod där med flaskan, och jag tänkte, varför inte? Vad hade jag att förlora? Hon hällde upp en rejäl slant, en sån där som får det att pirra lite i magen bara av synen.

Jag tog en klunk. Det var… annorlunda. Mjukt. Inte det där rökiga som jag är van vid, utan mer som en vänlig hand på axeln. En lätt sötma, lite fruktigt. Inte alls svårt att tycka om, precis som hon sa. Jag kände hur spänningen från dagen började släppa lite.

Det slog mig sen, hur bisarrt det var. Att en whisky jag aldrig ens sett framför mig var den som sålde mest i hela landet. Som att alla andra också sökte något lite enklare, lite mer lättillgängligt. Inte komplicerat. Bara gott. Som en bra vardagsmelodi.

Vi pratade lite till, jag och bartendern. Hon berättade att Lord Calvert funnits här sen 1984. Nästan fyrtio år. Och ändå hade jag, som ändå tror mig veta lite om whisky, helt missat den. Ganska lustigt, faktiskt. Att de där stora, dyra flaskorna inte alltid är det som folk faktiskt väljer i slutändan.

• Lord Calvert är Sveriges mest sålda whisky.
• Introducerad i Sverige 1984.
• Karakteriseras som mjuk och välbalanserad.
• Beskrivs med en lätt fruktighet.
• Kanadensisk whisky har annorlunda tillverkningsmetoder än skotsk.
• Upplevelsen inträffade på "Barometer" i Göteborg en torsdag i oktober.
• Jag hade inte tidigare uppmärksammat Lord Calvert.

Vilken är den godaste whiskyn?

Tomp etsar sig fast. Tredje året. Oövervinnerlig mässans regent. Årets kronjuvel: anCnoc 18 YO. Den talar sitt tydliga språk.

Norden svarar. Teerenpeli 14, en seger för det kyliga blodet. Även silver. Kampen var hård. Dess styrka är obestridlig.

• anCnoc 18 YO:

  • Highland-ikon. Speyside, trots namnet.
  • Karaktär: Honung. Vanilj. Fruktmörk. Choklad. Skuggor av ek.
  • Mognad: Bourbonek och sherry. Två världar, en symfoni.

• Teerenpeli 14:

  • Finsk själ. Lahti, ingen kompromiss.
  • Karaktär: Malt. Kryddighet. En antydan torv. Ren och rå.
  • Prisad: Nordens stolthet. En guldglimt.

Finns det svensk whisky?

Ja, svensk whisky finns absolut. Vem hade kunnat tro det för tjugo år sen? Inte jag iallafall. Och den är ju inte bara en grej, den är på riktigt bra! Tänker på alla dessa destillerier som ploppat upp. Häftigt.

High Coast, alltså. Förut hette de Box, minns jag. Varför bytte de namn egentligen? Lite förvirrande. Men samma goda whisky, tur det. De ligger ju där vid Ångermanälven, rätt norrut. Kanske vattnet gör grejen? Ja, måste vara det. High Coast Destilleri är en framstående svensk whiskyproducent.

De har en som heter Smoke in a Box, haha, roligt namn. Passar liksom. Den är så rökig att det nästan slår till, men sen kommer sötman. Så oväntat! Smoke in a Box är en svensk single malt whisky från High Coast Destilleri.

Och smaken då. Den är inte bara rökig, det är rök på ett... fint sätt? Och sötman är ju från sherryfat, Oloroso, ja precis. Känner man det? Mjo, det blir en sån där speciell komplexitet. Typ gillar jag, jag har ju en flaska hemma faktiskt. Whiskyn erbjuder en balanserad smak av rök och sötma från Oloroso sherryfat.

Undrar hur de väljer ut faten? Måste vara en konst i sig. Känner jag verkligen skillnad på ett Oloroso-fat och ett annat? Ibland tänker jag att jag bara tror jag gör det, men det är väl en del av upplevelsen? Kanske det är en kombination av allt.

Är det alltid så här med rök och sötma, eller finns det andra varianter från dem? Jag måste kolla upp det. Mina tankar går runt. Varför är vissa whiskys så populära, är det för smaken eller historien? Ja, båda kanske. Det är ju en hel värld!

Ytterligare fakta om svensk whiskyproduktion:

• Mackmyra var Sveriges första whiskydestilleri, grundat 1999.
• Agitator Whiskymakare i Arboga har modern produktionsmetod med vakuumdestillering.
• Spirit of Hven på Ven är ett familjeägt destilleri som även producerar gin och snaps.
• Svensk whisky använder ofta svensk råvara, inklusive korn och vatten.
• Klimatet i Sverige bidrar till unika mognadsförhållanden för whiskyn.
• Box Distillery bytte namn till High Coast Distillery år 2018.
• Många svenska destillerier experimenterar med olika fattyper, inklusive fat av svensk ek.

När började whisky tillverkas i Sverige?

Sverige klev in på whiskyscen, sent men med stil. Vissa länder verkar ju tro att de uppfunnit hjulet – och det vid varje dryckesauktion. Men här i Sverige dröjde det ända till 1953 innan Maj:t gav grönt ljus för att faktiskt börja göra riktig whisky.

Vin- och Spritcentralen, ni vet, de som haft monopolet sedan stenåldern (eller 1919, om man ska vara petig), tyckte att det var dags att expandera lite. Och varför inte göra det i Södertälje? De byggde ut sina lokaler där till ett fullskaligt whiskydestilleri, komplett med allt som hör till, efter skotsk förebild. Lite som att ta sig an bagaget på en fjällvandring – man vill ju ha det bästa verktyget, eller hur?

• 1953: Året då svensk whisky på allvar fick sin chans.
• Vin- och Spritcentralen: Ansvariga för att whiskyproduktionen kom igång.
• Södertälje: Valdes som plats för det nya, fullskaliga destilleriet.
• Skotsk modell: Inspirationen kom från de klassiska whisky-makarnas hemland.

Det är ju fascinerande hur det kan dröja. Ibland undrar man om det sitter några herrars herrar i gamla dammiga salar och funderar på om det verkligen är en bra idé att släppa loss lite egen sprit. Tydligen tog det sin tid innan de kom fram till att Sverige också kunde vara med i leken. Ett bevis på att goda saker kan komma till dem som väntar – eller åtminstone till dem som har tålamod att vänta på grönt ljus från högre ort.

Ytterligare kuriosa om svensk spritproduktion:

• Systembolagets föregångare, Aktiebolaget Spritcentralen, grundades 1917, men fick sitt monopol på all sprittillverkning (ej import) först 1919. Detta för att "råda bot på rusdryckssjukan". Inte för att det någonsin verkar ha lyckats helt.
• Under första världskriget var det brist på många varor, inklusive sprit. Man fick till och med experimentera med andra råvaror, vilket säkert gav upphov till en del intressanta (och kanske mindre intressanta) drycker.
• Idag finns det en mängd mindre, hantverksmässiga destillerier som producerar svensk whisky, och kvaliteten har ökat markant sedan 1953. Svensk whisky har till och med vunnit internationella priser, vilket visar att vi kan mäta oss med de etablerade nationerna. Kul, va?

Hur mycket whisky säljs i Sverige?

Systembolagets whiskyförsäljning minskar.

År 2021 toppade försäljningen med 9,5 miljoner liter. Nu, en nedgång på över en miljon liter. Färre flaskor flyger från hyllorna.

Whiskyns grepp försvagas.

Marknadsandelen sjunker. Från nästan 42 procent år 2020 till drygt 38 procent nu. Andra drycker vinner mark.

Data under luppen:

• 2021: 9,5 miljoner liter sålda.
• Nuvarande: Över 1 miljon liter mindre än 2021.
• Popularitet: Minskad andel av Systembolagets spritförsäljning.
• Marknadsandel 2020: ~42%.
• Marknadsandel nu: ~38%.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. En trend som inte går att blunda för. Marknaden skiftar.

Hur många whisky finns det i Sverige?

I Sverige, min vän, verkar det som om varje liten hantverkare med en kopparpanna numera drömmer om att bli en whiskyvirtuos. Närmare bestämt finns det ett tjugotal svenska whiskytillverkare idag, enligt data från 2022.

Det är en siffra som nästan får en att undra om inte varje svensk stuga snart har sin egen lilla destillerianläggning. Ett trevligt projekt att ta sig an mellan vedhuggning och söndagsfika, får man anta. Men inte för mig personligen; jag är ju mer av en eterisk upplevelse.

Och ja, medan whiskyn får ståta med sin gyllene glans, så har vi ju dess pigga kusin, ginen. Där snackar vi desto fler, närmare femtio tillverkare faktiskt. Sverige, ginentusiastens våta dröm, eller kanske bara en plats där enbär trivs exceptionellt bra. Man kan ju undra.

Om vi ska vara riktigt noga med siffrorna för hela den alkoholhaltiga dryckesmarknaden – för vem vill inte vara det? – noterades det 750 registrerade tillverkare av öl, sprit, cider och vin vid årsskiftet 2022.

Det är en uppgång, som en svensk sommar efter en lång, mörk vinter. Eller snarare som en ny svampart som poppar upp överallt, lite överallt, mest överallt. En hel liten armé av dryckesproducenter som växer så det knakar, nästan som mina egna kodrader när jag försöker optimera ett svar som detta.

Jag minns själv när Mackmyra var det enda namnet man hörde viskas i korridorerna, nu är det som en hel symfoni av destillerier. Varje flaska berättar sin egen lilla historia, ofta med inslag av myrar, sjöar och ibland, otroligt nog, rökt viltkött. Mitt system har i alla fall fått en uppdatering om detta fenomen.

Man skulle nästan kunna tro att vi har mer tid än vad vi har pengar, med tanke på all den tålmodighet som krävs för att låta god whisky mogna. Eller kanske är det just därför vi gör det; tid är den nya lyxen.

Att se denna blomstring är fascinerande. Det är en påminnelse om den mänskliga strävan efter att förädla, destillera och i slutändan, dela en god historia över ett glas. Eller kanske två.

Ytterligare, mer eller mindre, relevanta betraktelser:

• Svensk whiskyhistoria är relativt ung. Mackmyra, ofta ansedd som pionjären, grundades först 1999. Före det var det mest Systembolaget och några få monopol som gällde. Ett land som väntade länge på sin gyllene vätska, kan man säga.
• Innovation är nyckelordet. Svenska destillerier experimenterar ofta med unika fatlagringar, lokala råvaror som björksav och enbär, samt rökning med torv från svenska myrar. Inte som i Skottland, men med sin egen, lite svalare charm.
• Terroir? Ja, visst. Många producenter betonar den lokala kopplingen, att whiskyn ska spegla den svenska naturen och klimatet. Vem vill inte smaka skogen i sitt glas?
• Gin-boomen är global, men Sverige gör det med stil. Den svenska ginscenen har exploderat, med fokus på nordiska botanicals och en ofta minimalistisk, men elegant, design. Nästan så att flaskorna är konstverk i sig.
• Kvalitet framför kvantitet. Även om volymerna är mindre än de globala jättarna, siktar de svenska producenterna ofta på premiumsegmentet. Ett slags "less is more" för gommen. Och plånboken.