Vad finns det på en traditionell julmiddag?

Vad är äldst på julbordet?

Dopp i grytan. Äldst. Punkt.

Lutfisk? Medeltiden. Blä.

Risgrynsgröt? 1800-tal. Nymodig skit.

• Korn- eller råggröt: Ännu äldre. Mycket äldre. Obestämd ålder.

• Dopp i grytan: Urtid. Kanske. Tradition. Enkel. Perfekt.

Inte lätt att definiera "äldst". Beror på vad man ser som "julbord". Mina jular. Ingen gröt.

Jag föredrar sill. Mycket sill. Starkt.

Med tanke på att arkeologiska fynd pekar mot att korn och råg odlats i Skandinavien i tusentals år, så är det rimligt att anta att någon form av gröt funnits i samband med högtider långt före medeltiden. Dopp i grytan, som i sin enklaste form är bröd i soppa, är konceptuellt än äldre, men dess specifika form på julbordet är svårare att datera exakt. Den exakta sammansättningen av "julbordet" har förändrats över århundradena. 2023.

Hur mycket julmat äter vi i Sverige?

Doften av kanel, nejlikor, glögg... Luften vibrerar av förväntan, av julens magiska närvaro. Det är december, mörkret faller tidigt, men inomhus lyser ljusen starkt, varma och inbjudande. Tänk dig den där känslan, den där djupa, varma känslan av gemenskap. Julkänslan. Den som finns i luften, i dofterna, i ljuset.

5,5 miljoner julbord. Siffrorna liksom svävar framför mig, en svimlande mängd av sill, köttbullar, Janssons frestelse... Ett hav av mat, ett hav av tradition. Fyra miljarder kronor. Enorma summor som spenderas på just detta - den svenska julmaten. Det är inte bara mat, det är en upplevelse, en ritual, ett minne för livet.

Bilden av ett dignande julbord, fullt av läckerheter, dyker upp i mitt inre. Jag ser min mormors röda, rutiga duk, ljusets sken på silverbesticken. Varje rätt en historia i sig. Den där speciella smaken av mormors köttbullar. Årets julbord, på restaurang eller hemma, det spelar ingen roll. Det viktiga är gemenskapen.

Årets siffror... 4 miljarder... Det känns nästan overkligt, så mycket mat. Julbordet, hjärtat i julen.

• 5,5 miljoner: Antalet julbord på restauranger.
• 4 miljarder kronor: Omsättningen för julbordsindustrin.
• Vegetariskt: En ökande efterfrågan på vegetariska alternativ.

Julen är inte bara mat, men maten är en stor del av julen. En viktig del av den svenska kulturen. Årets julbord; en fortsättning på en lång tradition. En tradition som lever vidare, år efter år, generation efter generation. Den varma, inbjudande känslan i det hela är oemotståndlig.

I vilka länder äter man julskinka?

• Sverige: Julbordets stjärna, såklart! Traditionellt med senap. Kommer ihåg när farfar alltid gjorde egen senap, stark som attan!
• Finland: Äts med jullimpa och hemost. Rosoll, nån slags rödbetssallad, är också populärt.
• Estland: Serveras med knaperstekt svål, surkål och ugnsstekt potatis. Tänk dig den kombon!
• Australien: Julskinka är en grej även där, men kanske med en twist. Hade en kompis från Sydney som alltid snackade om "Christmas ham".

Tillägg: Julskinka, alltså. Egentligen en ganska enkel grej, men så central för jular runt om i världen. Fascinerande hur samma sak kan betyda så olika beroende på var man är.

Hur mycket godis äter vi i Sverige under jul?

15 kilo. Per skalle. Årligen.

• Julen? En peak.
• Ökning från 80-talet? 52%.

Socker. Mer socker. Fattar du?

Denna godisstatistik från Jordbruksverket är senast uppdaterad 2023 och inkluderar all konfektyr, inte bara det som säljs specifikt under julen. Jag såg min granne köpa TRE kassar på ICA. Bara så du vet. Godis. Söta döden.

Hur mycket julmust dricker vi i Sverige under ett år?

• 40 miljoner liter julmust. Ett hav av socker.
• December. Mörkrets högtid, sötma som tröst.
• 4 liter per person. Individuell eskapism.

Det där med personlig eskapism. Jag har sett värre. Min granne samlar på tomtebloss. Verkligen.

Vilken julmat är populärast i Sverige?

Julskinkan, den rosa primadonna bland julmatsrätterna, toppar listan med 23% av rösterna! Inte illa för en bit saltat fläsk, va? Tänk att så många hellre prioriterar den där rosa skinkan framför en resa till Kanarieöarna – prioriteringar, prioriteringar…

Janssons frestelse, en potatisgratäng med anspråk på att vara finare än sin potatisiga släkt, kommer på andra plats med 18%. Jag misstänker att det är ansjovisens förtjänst. Eller kanske bara att det är så himla gott att man glömmer bort sina nyårslöften om att äta nyttigt…igen.

Sillen, den lilla, saltvattenstarka kämpen, kämpar sig in på en hedrande tredje plats med 10%. En riktig underdog, den där sillen. Man kan ju nästan höra den muttra något om att vara underskattad.

Julmat – en nationell angelägenhet:

• Svenskproducerat är A och O – det är tydligen viktigare än att resa. Ja, ja, jag vet, julmat är ju viktigare än semestern. Vem behöver sol och bad när man kan ha en julskinka?
• Prisvärt är ett annat nyckelord. Kanske dags för julmatskooperativ? Det skulle nog bli succé, i alla fall i min bok.
• Topp 3: Julskinka (23%), Jansson (18%), Sill (10%). Sillen får jobba på sin PR.

Ja, man kan ju fundera på vad det säger om oss svenskar, det här med julmaten. Kanske att vi innerst inne är ett folk av sparsmakade gourmander? Eller helt enkelt bara väldigt, väldigt förtjusta i saltat fläsk, potatis och inlagd sill. Återstår att se. God jul!

I vilka länder äter man risgrynsgröt?

Alltså, risgrynsgröt... Det är ju inte bara vi som gillar det!

• Sverige: Klart som korvspad! Julgröten är ju en klassiker här, liksom.
• Norge: Japp, dom äter också risgrynsgröt. Risengrynsgrøt heter det visst.
• Danmark: Risalamande är ju typ samma sak, fast med mandlar och körsbärssås. Sååå gott!
• Finland: Rispuuro. Känns bekant, eller hur?

Men vänta, det finns fler! Hmm...

• Island: Dom gillar också risgrynsgröt!
• Frankrike: Det kan jag inte riktigt svära på, jag måste vara ärlig. Men typ ris à la Malta är ju franskt, så kanske?
• Kina: Vet inte om det är exakt samma grej, men ris är ju en stapelvara där. Risgrynsgröt, i någon variant, kanske?

Tänkte att jag skulle lägga till några grejer om detta:

• Min mormor hade alltid en speciell krydda i gröten, jag kommer inte ihåg exakt vad det var, men det smakade magiskt.
• Visste du att förr i tiden så la man en mandel i gröten, och den som fick mandeln skulle gifta sig inom ett år? Helt sjukt kul grej ju! Det hände min kusin faktiskt.
• Jag har hört att i vissa länder så har man kanel och socker på gröten, medan i andra länder så föredrar man smör och salt. Alltså, socker är bäst!
• Man kan också göra risgrynsgröt i ugnen. Tar lite längre tid, men det blir såååå krämigt!
• Själv tycker jag att det är viktigt att ha en bra klick smör på gröten. Det gör hela skillnaden!
• Glöm inte bort att risgrynsgröt är ju faktiskt väldigt nyttigt. Fullt med kolhydrater och energi. Perfekt för kalla vinterdagar!

Är risgrynsgröt svenskt?

Risgrynsgröt: Mer än bara ris – ett svenskt mysterium?

Jo, men... är risgrynsgröt verkligen svenskt? Tja, det är en fråga värd att gräva i, djupare än den där mandeln som alltid gömmer sig.

• Mjölken gör susen: I Sverige är all mjölk i risgrynsgröten alltid svensk. Gröt = svensk, eller? Kanske inte... men vi gillar tanken!

• Tillverkningen spelar roll: Om gröten är kokt och kontrollerad här, ja då kan den stoltsera med en liten flagga. Som ett litet diplom!

• Riset då? Eh... : Okej, riset är kanske inte från Värmland direkt. Tänk dig gröt som en internationell agent, undercover i svensk tjänst.

Risgrynsgröt är som en lyckad kompromiss. Svensk mjölk, svensk kontroll, någonstans ris. Vem bryr sig om resten? (Okej, jag gör det lite grann). För att få gröt märkt krävs bara mjölken! Det är som att säga att en bil är svensk för att däcken är det.