Hur många kilo mat äter en person på ett år?

Den förvånande sanningen om hur mycket mat vi egentligen äter – och slänger

Vi tänker sällan på det, men faktum är att vi konsumerar en enorm mängd mat under loppet av ett enda år. Men hur mycket mat rör det sig egentligen om? Och hur mycket av den maten hamnar i soporna istället för i magen? Svaren är mer överraskande – och oroande – än du kanske tror.

Att ge ett exakt svar på frågan “Hur många kilo mat äter en person på ett år?” är en komplex uppgift. Det beror på en mängd faktorer, inklusive ålder, kön, aktivitetsnivå, hälsotillstånd och framförallt: individuella kostvanor. En elitidrottare behöver betydligt mer mat än en stillasittande kontorsarbetare, och en växande tonåring äter mer än en äldre person med minskad aptit.

Istället för att fokusera på en exakt siffra, är det intressantare att se på genomsnittet och att bryta ner konsumtionen i olika kategorier. Statistiska centralbyrån (SCB) och andra forskningsinstitut samlar in data om matkonsumtion i Sverige. Dessa data, kombinerat med näringsrekommendationer, ger oss en indikation på hur mycket mat vi faktiskt behöver för att må bra.

En grov uppskattning, baserad på genomsnittliga konsumtionsmönster och näringsbehov, tyder på att en vuxen person i Sverige äter mellan 500 och 700 kilo mat per år. Detta inkluderar allt från frukt och grönsaker till kött, fisk, bröd, spannmål och mejeriprodukter. Tänk dig att baxa runt den vikten varje år!

Det verkliga problemet: Matsvinnet

Den verkligt skrämmande siffran är dock inte hur mycket vi äter, utan hur mycket vi slänger. Svenska hushåll slänger årligen ungefär 15 kg ätbar mat per person, enligt officiell statistik. Det rör sig främst om frukt, grönsaker, bröd och matrester som blivit dåliga innan de hinner ätas upp. Utöver detta hälls det ut cirka 18 kg mat och dryck i vasken per person varje år, ofta i form av kaffe, te och mejeriprodukter.

Detta innebär att vi, förutom den mat vi faktiskt äter, hanterar ytterligare 33 kg mat per person och år som bara går till spillo. Detta är inte bara ett ekonomiskt slöseri för den enskilda individen, utan också en enorm belastning på miljön.

Varför är matsvinn ett problem?

• Miljöbelastning: Produktion av mat kräver resurser som vatten, energi och mark. När vi slänger mat slösar vi inte bara bort själva maten, utan också alla resurser som användes för att producera den. Matsvinnet bidrar till utsläpp av växthusgaser och förstör värdefulla ekosystem.
• Ekonomisk förlust: Att slänga mat är som att slänga pengar rakt ner i soporna. Genom att minska matsvinnet kan vi spara pengar och resurser både i hushållen och i samhället som helhet.
• Etiskt dilemma: I en värld där många människor lider av hunger och undernäring är det oetiskt att slänga ätbar mat. Att minska matsvinnet är ett sätt att visa solidaritet med människor i nöd.

Vad kan vi göra för att minska matsvinnet?

Det finns många enkla sätt att minska matsvinnet i vardagen:

• Planera dina inköp: Skriv en inköpslista och håll dig till den. Köp bara det du verkligen behöver.
• Förvara maten rätt: Se till att du förvarar maten på rätt sätt så att den håller längre. Använd t.ex. lufttäta behållare och kyl kylskåpet till rätt temperatur.
• Använd dina sinnen: Lita inte bara på “bäst före”-datumet. Lukta och smaka på maten innan du slänger den. Ofta är maten fortfarande ätbar även om datumet har passerat.
• Var kreativ med rester: Laga nya rätter av matrester. Det finns massor av recept att hitta online.
• Frys in mat: Frys in mat som du inte hinner äta upp innan den blir dålig.
• Kompostera matrester: Om du har trädgård kan du kompostera matrester och använda komposten som gödsel.

Genom att bli mer medvetna om vår matkonsumtion och genom att aktivt arbeta för att minska matsvinnet kan vi alla bidra till en mer hållbar och rättvis framtid. Tänk på det nästa gång du står inför valet att slänga en skrumpen morot eller en slatt kaffe. Det kan vara skillnaden mellan resursslöseri och en mer hållbar livsstil.