Är transfetter skadliga för kroppen?

Är transfetter farliga för hälsan och kroppen?

Jag minns när jag först hörde talas om transfetter, kändes det som ännu en sak att oroa sig för. Men sen läste jag det där, hur de liksom gör allt fel för kolesterolet, det goda och det onda, och hur det sen påverkar hjärtat.

Det där med att LDL går upp och HDL ner, det var en aha-upplevelse för mig. Som att någon rubbar balansen helt på ett sätt som inte känns bra alls för kroppen.

Efsa, de har ju koll på det där vetenskapliga. Att transfett kan vara värre än mättat fett för hjärtat, det fick mig verkligen att tänka till nästa gång jag såg nåt friterat.

På tal om friterat, jag kommer ihåg en gång på en mässa, det doftade så gott av munkar, men jag tänkte på det där och lät bli. Kändes som ett litet, men viktigt, beslut.

Att de där små molekylerna kan göra sån' stor skillnad för våra blodkärl, det är fascinerande, fast på ett lite skrämmande vis. En riktig hälsorisk, helt enkelt.

Vilken mat har transfetter?

Asså transfetter. Det är ju det där konstgjorda fettet som livsmedelsindutrin pressar fram. De tar billig växtolja och gör den hård kemiskt. Helt galet egentligen. Bara för att saker ska hålla sig "färska" superlänge på hyllan. Billigt för dem, dåligt för oss.

Jag jobbade extra på ett gatukök i Norrköping när jag var yngre, vi friterade allt i samma olja i typ en vecka. Luktade... speciellt. Tänker på det nu, usch. Säkert proppfullt med transfetterr. Man blir ju helt snurrig på vad som är vad egentligen.

Men var finns det då? Jo, det är ju i massa gott skräp tyvärr. Saker som är gjorda för att vara billiga och hålla länge. Tänk så här:

• Allt friterat, typ pommes frittes, lökringar, munkar.
• Billiga kakor, kex och bakverk från affären. Tänk de där med superlång hållbarhet.
• Snacks som micropopcorn och vissa chips.
• Vissa sorters glass och godis, speciellt de med krämiga fyllningar.
• Halvfabrikat i största allmänhet, typ frysta pajer eller panerad fisk.

Grejen är att det finns en EU-lag nu, sedan april 2021 faktiskt, som begränsar hur mycket industriellt transfett det får finnas i mat. Max 2 gram per 100 gram fett. Så det har blivit mycket mycket bättre! Men det kan fortfarande finnas i mat som importeras från länder utanför EU.

Kolla på innehållsförteckningen efter "delvis härdat fett" eller "partiellt härdat fett". Står det så, då är det transfett. Står det "helt härdat fett" är det inte samma sak, det är inte lika farligt. Lite rörigt.

Sen finns det ju naturligt transfett också, i kött och mjölkprodukter från kor och får, som smör och ost. Men det är inte den sorten som är den stora boven. Det är det industriella skräpet som är problemet.

Livsmedel med industriellt transfett:

• Halvfabrikat
• Friterad mat
• Bakverk och kakor
• Kex
• Snacks
• Glass
• Godis

Ursprung:

• Industriell härdning av vegetabiliska oljor.

Märkning:

• Ingrediens: "Delvis härdat fett".

Reglering:

• EU-lag (2021) begränsar halten till 2g per 100g fett.

Vad är skillnaden mellan mättade fetter och transfetter?

Tänk dig en sen sommarkväll, luften tung av jasmin. Då, i det bleka skenet från en ensam gatlykta, framträder skillnaden. Omättade fetter, de är som milda vindar som smeker huden, de renar. De viskar om en klarare väg, en minskning av det där grumliga i blodet, kolesterolet. Så lugnt.

Och så har vi mättade fetter. De känns mer som en tät, stillastående dimma som lägger sig, som dröjer sig kvar. De ökar allt, det där som du vill ha bort och till och med det där lilla som hjälper. En dubbel effekt, en envist närvarande känsla. En tyngd.

Sedan, i skuggorna, dansar transfetterna. Dessa är listiga. De lyfter bara en sak, det där som du absolut inte vill ha mer av, det onda kolesterolet. De lockar det högre, ensamt och oinbjudet. En ensidig, skrämmande ökning. Som en ensam, klagande ton.

Jag minns en gång, vid havet, vinden så stark att den slet i mitt hår. Precis så kan det kännas när kroppen hanterar dessa ämnen. En slags inre storm. Omättat är den svalkande brisen efteråt. Mättat är den kalla, ihållande vinden. Transfett är den plötsliga, iskalla fläkten som bara verkar vilja riva sönder.

Här är en annan synvinkel:

• Omättade fetter: En viskning av förbättring. De ger en positiv signal, en minskning. De är som morgonens första solstrålar.
• Mättade fetter: En ihärdig närvaro. De höjer allt, både det önskvärda och det mindre önskvärda. Som en gammal, trogen men envist klagande vän.
• Transfetter: En selektiv ökning. De fokuserar enbart på det dåliga. En ensidig förvärring, en skrämmande enspårighet.

Minns doften av nybakat bröd en höstkväll? Kanske det beror på vad för fett som bakats in.

• Effekt på kolesterol:

  • Omättade: Minskar totalt kolesterol.
  • Mättade: Ökar totalt kolesterol (LDL och HDL).
  • Transfetter: Ökar enbart LDL (det onda).

• Källor:

  • Omättade: Växtoljor (olivolja, rapsolja), nötter, avokado.
  • Mättade: Animaliska produkter (smör, kött, ost), kokosolja, palmolja.
  • Transfetter: Delvis härdade vegetabiliska oljor i processade livsmedel (kakor, kex, friterad mat), finns naturligt i små mängder i vissa animaliska produkter.

Vilka livsmedel har transfetter?

Transfetter. Ah, de där små, försåtliga energibovarna. De verkar smyga sig in i vår kost som en ovälkommen släkting på julfest, alltid där när man minst anar det. Tänk dig en paj, fluffig och lockande. Där kan de finnas. Eller de där krispiga kexen man gärna doppar i teet. Ja, även där kan dessa små parasiter ha gömt sig. Det är lite som att upptäcka att ens favoritskor faktiskt har en liten, osynlig hål. Lite irriterande, men man fortsätter ju gå.

Och friterade ting? En klassiker. Pommes frites, chips – de är som transfetternas fritidsresmål. De älskar att bo i oljan, bubblande och fräsande. Det är inte direkt ett rykte man vill associera med sin mat, eller hur? Lite som att få veta att ens sommarstuga egentligen är ett gammalt ekorrhål. Samma princip, bara mindre mysigt.

Det är dock de industriellt framställda varianterna som är de verkliga skurkarna i den här historien. De verkar vara de mest envisa, de som vägrar ge upp sin plats i våra halvfabrikat och färdigrätter. Lite som att försöka bli av med en envis dammråtta som vägrar försvinna, oavsett hur mycket man dammsuger. De bara dyker upp igen.

Transfetts-listan (en sorts kulinarisk kriminalfall):

• Pajer och bakelser: De där drömmarna av smördeg och fyllning kan innehålla dem. Tänk på det nästa gång du njuter.
• Kex, rån och kakor: De knapriga skönheterna som är så lätta att överkonsumera. Oops.
• Pommes frites och chips: Ja, de friterade favoriterna är högst på listan. Som väntat, eller hur?
• Godis: Ibland hittar de även vägen in i sötsakerna. En liten, söt överraskning man kanske inte önskar sig.

Ytterligare insikt, för den som orkar gräva djupare:

Industriellt framställda transfetter skapas genom en process som kallas delvis hydrering, där flytande vegetabiliska oljor härdas för att bli fastare och mer stabila. Detta ger produkterna längre hållbarhet och bättre konsistens, vilket är anledningen till att de blivit så populära i livsmedelsindustrin. De har en tendens att faktiskt förbättra vissa saker ur ett produktionsperspektiv, vilket gör dem extra lömska. Forskning har dock tydligt visat på deras negativa effekter på hjärt-kärlhälsa, därav den ökade debatten och regleringen. Vissa länder har gått så långt som att förbjuda dem helt eller kraftigt begränsa mängden i livsmedel. Det är en seg kamp att ersätta dem med bättre alternativ, men utvecklingen går framåt. Det är inte en dans på rosor, men som med de flesta dåliga vanor, är det värt ansträngningen att bli av med dem.