Är mjölk dåligt för kroppen?

38 visningar
Mjölkprodukter är en naturlig del av en sund och hållbar kost. Det höga innehållet av kalcium är avgörande för kroppen, särskilt för att: Bygga och bevara starka ben och tänder. Säkerställa en normal utveckling av skelettet hos barn.
Feedback 0 gillningar

Är det onyttigt eller till och med farligt att dricka mjölk?

Okej, det här med om mjölk är farligt, det har jag funderat på så många gånger. Folk verkar tro allt möjligt nuförtiden men jag har alltid sett det som en ganska självklar del av min vardag. Min mamma, hon insisterade alltid på att vi skulle dricka mjölk till maten, särskilt när vi va små.

Tänker på det där med kalcium och benen, det snackas ju mycket om. En gång, minns jag, typ sent 90-tal, jag ramlade av cykeln ute vid farmors stuga i Småland och bröt armen. Den läkte så himla fort, läkaren sa då att starka ben var en klar fördel, det var ju skönt.

Sen när mina egna barn växte upp, ser man ju verkligen hur viktigt allt är. De där små liven behöver ju varenda byggsten för att bli starka. De fick alltid mjölk till frukost, till mellis, nästan jämt. Kändes som att deras skelett verkligen behövde det där extra, alltså för att utvecklas på rätt sätt.

För mig är mjölk en del av en schysst kost, helt enkelt. Inte att man måste dricka litervis varje dag, men som ett komplement, en källa till massa bra grejer. Som när jag köpte KRAV-märkt mjölk på ICA Maxi i Malmö för typ 15 spänn litern häromveckan, det kändes ju som ett bra val för både mig och planeten.

Det är ju så mycket information som florerar idag om vad som är bra och dåligt. Men min kropp har alltid mått bra av mjölk, och jag tror verkligen på att lyssna inåt litegrann. För mig har det funkat, år efter år. Man får lixom känna efter själv vad som känns rätt.

Är mjölk inflammatoriskt?

Tystnaden i köket, gryningen smyger sig in. Daggdropparna på fönstret, speglar ett himmel som ännu drömmer. Min hand rör vid den kalla muggen, där mjölken väntar, vit och hemlighetsfull. En känsla av lugn, en tid för stillhet, innan dagen börjar sin frenesi.

De där studierna, som viskar om kroppen. Komjölk, en mild våg mot inflammationen, inte en storm. För de kvinnor, som bar på tyngden av år, de som dansade i livets mittpunkt. Ingen feber, ingen hetta i blodet, bara lugn.

Och sen, de som bar tyngden av en annan sorts kamp, med sockret i sitt blod. Typ 2-diabetes, en utmaning. Mjölken, en vän, inte en fiende. Den tycks inte tända elden, snarare släcka den, varsamt.

Kroppen, en gåta, ständigt i rörelse. Ibland förväntar vi oss det värsta, men finner det mildaste. En dröm, nästan, att något så vanligt kan vara så gott för oss. Som att solen alltid går upp, och mjölken finns där.

Det är en känsla av överraskning, kanske. Att det vita, flytande guldet inte är en provokatör. För friska kvinnor, de i sin blomning, de som passerat den, likaså. Kroppen viskar sanningar, om vi bara lyssnar.

  • Komjölk tycks inte öka inflammation.
  • Studier pekar på en neutral eller till och med avkylande effekt hos vissa grupper.
  • Friska överviktiga kvinnor.
  • Friska postmenopausala kvinnor.
  • Personer med typ 2-diabetes.

Så mycket som är sagt, så mycket som är viskat om mat. Men ibland, är det enklaste det mest sanna. En mugg mjölk, en tystnad, en gryning. Och kroppen som tackar, i det tysta.

Mer om detta:

  • Interventionsstudier är nyckelordet här. Det innebär att man aktivt ändrar någons kost och observerar effekten.
  • Komjölk är mjölk från ko.
  • Inflammation är kroppens reaktion på skada eller infektion, men kronisk inflammation är kopplad till sjukdomar.
  • Soja-dryck användes som jämförelse i studierna.

Vilken mjölk är antiinflammatorisk?

Golden Milk är antiinflammatorisk.

Sent på hösten 2022. En sån där ruggig kväll i Göteborg, precis när mörkret faller som tyngst över Majorna. Jag hade kommit hem efter en helt sjukt lång löprunda i Slottsskogen och mitt ena knä värkte som tusan. Typ som knivhugg varje gång jag böjde det. Jag var frusen in i märgen.

Elin, min kompis, hade tjatat om den där guldmjölken hur länge som helst. Hon sa det skulle vara magiskt för värk och för att värma kroppen. Jag var skeptisk, tänkte det var ännu en sån där hälsotrend. Men jag var desperat den kvällen.

Jag stod där i mitt lilla kök, klockan var nästan sju. Rotade fram gurkmeja som jag sällan använde, fann färsk ingefära i kylen. Googla snabbt ett recept. Bara blanda det med mjölk, lite svartpeppar och kokosolja. Det luktade... konstigt. Starkt.

Mjölken blev knallgul, nästan orange. Jag värmde det försiktigt, rörde om. Ångan som steg upp var kryddig, lite jordig. Jag hällde upp det i min favoritmugg, den där blå med en liten kaffeböna på. Första klunken var en chock. Så annorlunda. Men sen… sen kom värmen.

Den spred sig i bröstet, ner i magen. Det var inte bara fysisk värme, utan en känsla av lugn. Jag satt i soffan, med filten över mig, och sippade långsamt. Knät värkte fortfarande, men det var som om en diffus, behaglig känsla tog över. Jag kände mig mindre spänd.

Morgonen efter var jag faktiskt förvånad. Knävärken var betydligt mindre intensiv. Jag kunde böja det utan de där skarpa huggen. Jag var inte helt smärtfri, absolut inte, men det var en märkbar skillnad. Jag kände mig piggare också. Inte trött på det där höstmörkret-sättet.

Det var då jag bestämde mig. Detta var ingen tillfällighet. Den där gyllene drycken hade något särskilt. Jag började dricka den regelbundet. Kanske tre kvällar i veckan. Det blev en ritual. Ett sätt att varva ner, att ge kroppen en chans att återhämta sig. Den där känslan av ett lugnare inre.

Jag har inte slutat. Varje gång jag känner mig lite sliten, eller om jag har tränat hårt, så blir det en omgång. Det är min lilla hemlighet för att hantera småkrämpor och bara må allmänt bättre. Det är liksom mer än bara en dryck, det är en upplevelse nu.

Ytterligare information om Golden Milk:

  • Huvudingredienser: Gurkmeja, ingefära, svartpeppar, kokosolja (eller annat fett), valfri mjölk (ofta växtbaserad). Kan även innehålla kanel, kardemumma, honung eller lönnsirap.
  • Gurkmejans roll: Innehåller kurkumin, en potent förening. Kurkumin har bevisats ha kraftfulla antiinflammatoriska egenskaper.
  • Svartpeppar: Viktig för att öka kroppens upptag av kurkumin. Utan svartpeppar är effekten mycket lägre.
  • Ingefära: Känd för sina antiinflammatoriska och matsmältningsfrämjande egenskaper.
  • Fett (kokosolja): Hjälper också till med upptaget av kurkumin då det är fettlösligt.
  • Andra fördelar: Många upplever förbättrad matsmältning, förstärkt immunförsvar och bättre sömn.
  • Tänk på: Smaken är unik, ge det några försök om du inte gillar det först. Jag använder alltid havremjölk för att den är krämig.

Är laktos inflammatoriskt?

Laktos och inflammation: en komplex relation, inte ett simpelt ja eller nej.

Att säga att laktos är inflammatoriskt är lite som att säga att en hammare är destruktiv. Det beror ju på vem som håller i den och vad de har för avsikter, eller hur? Laktos i sig är bara en sockerart, ett slags kolhydrat som finns i mjölk. Vår kropp, om den är välutrustad med rätt verktyg (läs: enzymet laktas), bryter ner det där sockret utan knot.

Men här kommer kruxet, eller snarare det sura äpplet i fruktskålen. När tunntarmen bestämmer sig för att strejka, kan den där laktosen bli ett riktigt otyg. Inflammation i tunntarmen är den verkliga skurken här, inte laktosen som sådan. Tänk dig tunntarmen som en finmaskig sil som ska filtrera det goda från det dåliga. Om silen blir inflammerad, ja, då hamnar en massa oönskade saker i systemet.

Sekundär laktosintolerans är ett utmärkt exempel på detta. Det är inte brist på laktas som är primärorsaken, utan en underliggande inflammation. Den här inflammationen kan bero på mer allvarliga saker, som celiaki (glutenintolerans, för de som behöver en snabb uppfräschning) eller inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Då blir laktos, som tidigare dansade obemärkt genom systemet, plötsligt en trigger för magont och elände. Som att en annars fredlig gräsmatta blir en slagfält för att en grävmaskin har kört över den.

Problemen brukar visa sig i tonåren – en tid då kroppen redan är en fullkomlig berg-och-dalbana av hormoner och känslor. Att lägga till matsmältningsproblem i den mixen är ju bara... typiskt. Det är nästan som att universum gillar att testa oss under just de åren då vi redan känner oss som utomjordningar i vår egen kropp.

Så, för att reda ut begreppen en gång för alla:

  • Laktos är inte en inflammation. Det är ett ämne.
  • Inflammation i tunntarmen kan orsaka symtom som liknar laktosintolerans. Detta kallas sekundär laktosintolerans.
  • Grundorsaken är alltså inflammationen, inte primärt laktosen.
  • Tillstånd som celiaki och IBD kan ligga bakom denna inflammation.
  • Tonåren är en vanlig tid för debut av dessa besvär.

Det är en fin linje mellan att kroppen inte tolererar något och att kroppen är irriterad på grund av något annat. Och med tanke på hur krånglig matsmältningen kan vara, är det nog ingen som blir förvånad över att den kan spela oss spratt. Det är den där finurliga biologin som lever sitt eget liv, ibland till vår stora förtret.