Är olivolja klimatsmart?

Är olivolja klimatsmart? Det här säger klimatdata

Ja, är olivolja klimatsmart är ett relativt klimatsmart matfett med ett måttligt koldioxidavtryck på mellan 1.9 och 4.2 kilo koldioxidekvivalenter per kilo. Det är betydligt mer miljövänligt än animaliska alternativ som smör.

Vad menas egentligen med ett klimatsmart matfett?

Frågan om vad vi lägger i stekpannan kan verka obetydlig i det stora hela, men valet av matfett har en överraskande stor betydelse för vår individuella klimatpåverkan. Att avgöra om ett livsmedel är klimatsmart eller inte handlar i grunden om att beräkna de totala utsläppen av växthusgaser under hela produktens livscykel. Olika matfetter påverkar miljön olika mycket på grund av hur de produceras, varifrån råvarorna kommer och vilka resurser som krävs för odling och förädling.

Många konsumenter antar att alla vegetabiliska oljor är automatiskt goda val för miljön. Sanningen är mycket mer nyanserad. Det handlar inte bara om växt kontra djur, utan om hur marken används och hur effektiva grödorna är. Det är här komplexiteten uppstår.

Är olivolja klimatsmart jämfört med andra fetter?

Det korta svaret är ja, olivolja är generellt sett ett bra val för miljön, särskilt om man jämför med animaliska alternativ. Utsläppen för produktion av olivolja ligger vanligtvis på mellan 1.9 och 4.2 kilo koldioxidekvivalenter per kilo olja. Detta kan tyckas vara en del, men det är bara en bråkdel av vad traditionella mejeriprodukter orsakar under sin resa till butikshyllan.

När jag först började granska klimatdata för matfetter blev jag förvånad över hur stora skillnaderna faktiskt är. Olivträd har dessutom en unik biologisk fördel - de fungerar som kolfällor. Under sina långa livslängder suger träden upp koldioxid från atmosfären och binder kol i sina stammar och i marken. Denna naturliga process balanserar en stor del av de utsläpp som uppstår under själva pressningen och transporten. Ändå är det inte det allra mest klimatsmarta alternativet som finns tillgängligt i norra Europa.

Rapsolja är den dolda klimatvinnaren

Om du letar efter det absolut mest klimatsmarta matfettet i matbutiken bör du rikta blicken mot rapsoljan. Den genomsnittliga klimatpåverkan för rapsolja ligger på runt 1.6 till 2.4 kilo koldioxidekvivalenter per kilo. Det är ett otroligt effektivt matfett.

Rapsolja, och matfetter med mycket rapsolja, har en enorm fördel för oss i Norden eftersom grödan kan odlas lokalt på våra egna breddgrader. Det innebär betydligt kortare transportsträckor än för olivoljan, som måste fraktas från Medelhavsområdet. Själv märkte jag en stor skillnad i plånboken och samvetet när jag bytte ut min importerade matolja mot svenskpressad rapsolja vid daglig matlagning. Rapsen kräver dessutom mindre intensiv bevattning än olivodlingar, vilket sparar på värdefulla vattenresurser i torra regioner.

Palmolja och problemet med skogsavverkning

Palmolja representerar en helt annan sida av de vegetabiliska fetterna. Ren raffinerad palmolja har i sig ett koldioxidavtryck på ungefär 4.2 kilo koldioxidekvivalenter per kilo, men siffran berättar inte hela sanningen. Det verkliga problemet ligger i hur odlingarna expanderar.

Efterfrågan på billigt fett har lett till att enorma områden av artrik tropisk regnskog och kolrika torvmarker har dränerats och huggits ner, främst i Sydostasien. När dessa unika ekosystem förstörs frigörs gigantiska mängder lagrad koldioxid. Även om oljepalmen är en extremt högavkastande gröda per hektar, gör den historiska och pågående skövlingen att palmolja ofta bär på en tung osynlig miljöskuld. Det är anledningen till att både rapsolja och är olivolja klimatsmart eller betydligt bättre val för den miljömedvetna konsumenten.

Varför släpper smör ut mer växthusgaser än olja?

När vi ställer vegetabiliska oljor mot smör blir klimatskillnaden monumental. Traditionellt smör orsakar utsläpp på mellan 11.9 och 15.8 kilo koldioxidekvivalenter per kilo färdig produkt. Det gör varför släpper smör ut växthusgaser till en central fråga när vi diskuterar smör som ett av de mest koldioxidintensiva livsmedlen vi kan konsumera.

Den främsta förklaringen till denna enorma siffra är enkel men biologiskt svår att förändra - smör kommer från kor. Kor är idisslare, och under sin matsmältningsprocess släpper de ut stora mängder metangas genom rapar och utandning. Metangas är en extremt potent växthusgas som under en tjugoårsperiod är över åttio gånger mer skadlig för klimatet än koldioxid. På grund av detta krävs det enorma resurser i form av foder, mark och energi för att producera den mjölkråvara som sedan kärnas till smör. Att producera ett kilo smör kräver ungefär tjugo kilo mjölk. Det förklarar varför utsläppen drar iväg så våldsamt.

Jag minns själv hur svårt det var att skära ner på smöret i min egen matlagning - den fylliga smaken kändes oersättlig. Men efter att ha insett att smör har mer än fem gånger så högt klimatavtryck som olivolja blev beslutet självklart. Det handlar om att hitta en balans där oljorna får ta större plats i vardagen.

Jämförelse av klimatpåverkan mellan olika matfetter

Rapsolja (Bästa klimatvalet)

1. Låg till måttlig, klarar sig oftast på naturlig nederbörd
2. Mycket bra, kan produceras lokalt i norra Europa
3. Lågt, cirka 1.6 till 2.4 kg koldioxidekvivalenter per kilo

Olivolja

1. Hög, olivlundar i torra områden kräver ofta konstbevattning
2. Måttligt, kräver långa transporter från Sydeuropa
3. Måttligt, cirka 1.9 till 4.2 kg koldioxidekvivalenter per kilo

Palmolja

1. Måttlig till hög, odlas i områden med hög naturlig nederbörd
2. Dåligt, importeras från tropiska regioner runt ekvatorn
3. Högt i praktiken, cirka 4.2 kg men ofta kopplat till skogsskövling

Smör

1. Mycket hög, på grund av kornas stora behov av foder och vatten
2. Bra om det är lokalt, men produktionen överskuggar transporten
3. Extremt högt, cirka 11.9 till 15.8 kg koldioxidekvivalenter per kilo

Linneas omställning i köket: Från smör till växtbaserat

Linnea, en miljömedveten student i Göteborg, ville minska sitt ekologiska fotavtryck men tyckte det var svårt att sluta använda smör i matlagningen eftersom hon älskade smaken och var rädd att oljor skulle förstöra hennes recept.

Hennes första försök blev ett misslyckande då hon ersatte smöret med en billig, ospecificerad vegetabilisk olja som visade sig innehålla ohållbar palmolja, vilket gav henne dåligt samvete och en konstig bismak på maten.

Efter att ha läst på om skillnaderna insåg hon att hon behövde välja rätt sorts olja för rätt ändamål. Genom att börja använda svensk kallpressad rapsolja till stekning och en god olivolja till sallader hittade hon rätt balans.

Efter tre månader hade hon minskat sina köksrelaterade utsläpp markant, sparat pengar på matkontot och insett att en kombination av lokala oljor gav bättre resultat än det gamla smörpaketet.