Vilket är nyttigast, smör eller margarin?

Vad är bättre, margarin eller smör?

Margarin är ofta det hälsosammare alternativet på grund av dess högre innehåll av omättade fettsyror. Men sen tänker jag, hur var det nu igen med transfetter? Kan det bli ohälsosamt ändå? Typiskt med allt man äter. Jag köpte Bregott förra veckan, är det ett bra val egentligen?

Fy. Ohälsosamma transfettsyror kan bildas i margarin när vegetabiliska oljor härdas. Det låter ju inte alls bra. Är all margarin så? Känns som jag måste kolla innehållsförteckningen varje gång. Blir ju helt slut av det. Undrar om modern margarin har mindre av det där?

Och smör då? Min granne Lars, han med korna, sa att det spelar roll va djuren äter. Andelen nyttiga fettsyror i smör varierar beroende på kornas foder. Så om kossorna får dåligt foder, då är smöret sämre? Snacka om komplicerat när jag bara vill ha på mackan.

Känns som ingen vinner i det här valet. Ska man äta torra mackor då? Absolut inte. Men det är ju en djungel. Smör känns mer "naturligt" men det är ju fullt med mättat fett, säger de. Men är det verkligen så farligt? Jag blir tokig på alla dessa budskap.

Det blir nog Bregott ett tag till. Smidigt och gott, men undrar om det verkligen är bäst. Det är dyrare i alla fall. Alltid en kompromiss. Eller var det Keso jag skulle köpa? Glömde jag det också? Ah, minnet kort ibland.

Mer om dessa påläggsfetter:

• Margarin:

  • Tillverkas från vegetabiliska oljor, till exempel rapsolja eller solrosolja.
  • Finns som fast block eller flytande.
  • Har traditionellt genomgått härdning för konsistens.
  • Moderna margariner har betydligt lägre halt av transfetter tack vare nya tillverkningsmetoder.
  • Innehåller ofta vitamin A och D.

• Smör:

  • Tillverkas av grädde från komjölk, alltså ett animaliskt fett.
  • Innehåller en hög andel mättade fettsyror.
  • Innehåller naturligt vitamin A och D, samt K2.
  • Smak och färg påverkas av kornas kost, sommarbete ger ofta mer näring och bättre smak.

• Viktiga skillnader:

  • Ursprung: Margarin (vegetabiliskt), Smör (animaliskt).
  • Fettsyraprofil: Margarin innehåller mer omättat fett, smör mer mättat.
  • Transfetter: Tidigare problem med margarin, nu minimalt i de flesta produkter.
  • Klimatpåverkan: Margarin har generellt lägre klimatavtryck än smör.
  • Kolesterol: Smör innehåller kolesterol, margarin innehåller vegetabiliska steroler som kan sänka kolesterolet.

Vilket bordsmargarin är bäst för hälsan?

Herregud, vilken grej. Växtbaserat margarin är bäst. Verkligen bäst. För att det har mest av de där bra, fleromättade fetterna. De som hjärtat gillar, antar jag? Och allt det där. Minns att jag läste någonstans att de är bra för hjärnan också. Känns vettigt.

Sen är det de där som är baserade på mjölk. Uppenbarligen har de mest mättade fetter. Och inte nog med det, de kostar nästan dubbelt så mycket. Helt sjukt. Varför skulle man ens köpa det då? Pengar är ju ändå pengar. Jag skulle aldrig betala mer för något som är sämre. Logiskt, eller hur?

Det där testet som Testfakta gjorde visade ju detta. Laboratorietest sa de. Låter ju trovärdigt. Kollar man på det så är det tydligt. Alltså, om man vill vara hälsosam och inte slösa pengar. Det är ju dubbelvinst.

• Växtbaserat > Mjölkbaserat
• Fleromättat fett är bra.
• Mättat fett, speciellt från mjölk, dyrt och sämre.

Jag försöker alltid tänka på vad jag stoppar i mig. Senast var det någon som sa att man ska undvika palmolja också. Det är ju en hel vetenskap det här med mat. Inte bara smaken, utan vad som händer sen. Men det här med margarin, det verkar ju enkelt nog.

Varför är mättade fetter så dåliga då? Jag menar, de finns ju naturligt i smör också. Är det skillnad? Och vad menar de med "hög andel"? Är det som 50% eller 90%? Skulle vilja veta exakt.

Växtmargarin, alltså. Finns det olika sorter där också? Med solrosolja, rapsolja, eller vad det nu kan vara. Är alla lika bra? Har inte kollat så noga. Är det enorm skillnad mellan olika märken av växtmargarin?

Jag menar, jag använder ju mest bregott hemma. Men det är ju smör och margarin. Är det samma sak? Fast dyrare än ren margarin. Jag borde nog verkligen läsa på lite mer. Särskilt nu när det är så dyrt överallt.

Fleromättade fetter, heter det så? Ja, det var det jag läste. Som omega-3 och omega-6. De där är viktiga. Och man kan få dem från fisk också. Men på mackan, då är det alltså växtmargarin som gäller. Bra att veta. Ska verkligen fundera på det nästa gång jag handlar. Kanske testa något nytt.

Varför smör istället för margarin?

Varför smör istället för margarin, frågar du? Håhå, det är en fråga som får även den mest ärrade husmorsan att klia sig i huvudet. Fast, ärligt talat, jämför man smör och margarin, så vinner margarinet nästan alltid, punkt slut. Smöret är ju en riktig fetknopp, en sån där polare som alltid klagar och aldrig tar disk.

Fettmönstret är ju solklart, som att se skillnad på en Porsche och en rostig Lada. Mättat fett, alltså smör, har sällan några fördelar. Snarare tvärtom, som att bjuda in gamla svärmor på middag – sällan ett bra drag för hjärtat.

Margarin, med sina fleromättade kompisar, spelar i en helt annan liga. Det är som att jämföra en trött snigel med en sprinter på dopning. Som bäst står smöret där och stampar, helt neutralt, medan margarinet drar ifrån som en raket. Min mormor sa alltid att smör var äkta, men hon käkade ju också isterband varje dag och levde till 98, så vad vet jag egentligen?

Och sen har vi ju det här med att smör är så jävla svårt att bre ut när det är kallt. Som att försöka spackla en vägg med betong! Margarin glider ju på som en oljad blixt, perfekt för den otålige frukostätaren.

Lite mer skit om smör vs. margarin, bara för att du ska ha något att tugga på:

• Smör luktar ju bondeko, medan margarin är mer neutralt, som en blyg banktjänsteman. Inte för att jag har luktat på banktjänstemän, men du fattar.
• Margarin är ofta billigare. Min plånbok, den stackarn, jublar varje gång jag slipper tömma den för en liten smörklick. Får mer öl för pengarna då.
• Vissa margariner är berikade med vitaminer, som D-vitamin. Bra för oss som sitter inne och glor på Netflix hela dagarna, som jag.
• Smör är ett jävla meck att jobba med i en del bakverk. Det ska vara rumstempererat hit och dit. Margarin? Bara släng i skiten och kör!
• Smör påverkar kolesterolvärdena negativt för många. Har fått det förklarat för mig av en gubbe på bussen, och han verkade ju säker.

Vilken olja är bäst för hälsan?

Kreta, augusti 2023. Värmen var helt brutal. Vi satt på en liten taverna i Chania, precis vid vattnet. Allt, och då menar jag allt, var dränkt i olivolja. Det var en chock för mig som mest körde den där billiga rapsoljan från ICA Maxi i Malmö.

Den här oljan var annorlunda. Den var grön. Grön och nästan lite tjock. Och smaken... den rev till i halsen. Pepprig. Jag kände mig så otroligt svensk när jag frågade ägaren, Nikos. Han skrattade bara. "Det är medicin," sa han. Hans farmor blev 102.

Min egen läkare, Dr Andersson, hade ju pratat om mina kolesterolvärden. Inget allvarligt, men en liten notering. Ät mer som i medelhavet, sa han. Jag trodde han menade typ... gurka. Jag fattade inte att det var oljan som var hela grejen. Oljan.

När jag kom hem slängde jag den gamla flaskan direkt. Det kändes som en befrielse. Nu är det bara kallpressad extra virgin som gäller. Extra virgin olivolja är full av polyfenoler och enkelomättade fettsyror. Det är en helt annan grej. Maten smakar mer, och kroppen känns mindre seg.

• Kallpressad Extra Virgin Olivolja: Detta är den högsta kvaliteten. Oljan utvinns mekaniskt, utan kemikalier eller hög värme. Processen bevarar de nyttiga antioxidanterna (polyfenoler) och den kraftfulla smaken.

• Hälsofördelar:Minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Förbättrar blodfetterna och motverkar inflammation i kroppen. Den är en grundpelare i den vetenskapligt bevisade Medelhavsdieten.

• Svensk Rapsolja: Ett utmärkt nordiskt alternativ. Kallpressad rapsolja är rik på Omega-3, vilket är viktigt för hjärnan. Den har en nötigare och mildare smakprofil jämfört med olivolja.

• Användning vid matlagning: Extra virgin olivolja har en lägre rykpunkt, den passar bäst kall i sallader, på bröd eller att ringla över färdig mat. Rapsolja tål generellt högre temperaturer och är därför bättre för stekning.

• Förvaring: Förvara alltid oljan mörkt och svalt. En mörk glasflaska är att föredra. Ljus, syre och värme är oljans fiender och förstör både smak och nyttigheter.

Vilket fett är nyttigast att steka i?

Det var en kylig novembermorgon, runt klockan sju, förra året. Jag stod i mitt kök i lägenheten i Vasastan, Stockholm. Solen hade knappt börjat kika fram. Jag skulle steka ägg. Frukosten är dagens viktigaste mål, sa alltid min mormor, och jag höll med.

Jag hade läst någonstans om de där superoljorna, kallpressad olivolja och sånt där. De skulle vara bra, fulla med grejer som gör kroppen glad. Men att steka i dem? Det kändes som att hälla dyrt parfym i ett kokande gryt. Jag har försökt förut, det blir bara en konstig smak, nästan lite bränt.

Så jag tog fram det där vanliga, smöret. Rättare sagt, det var faktiskt det där smöret med lite salt i som jag köpt på ICA maxi för ett par dagar sen. Smöret fräste fint i pannan, inte för fort, inte för långsamt. Äggen liksom dansade lite i det bubblande fettet. Doften spred sig i hela lägenheten, en sån där trygg doft.

Sen tänkte jag på det där med hög värme. Det är ju det som händer när man steker. Oljorna som är så där fina och "hälsosamma" kändes som de bara skulle ge upp. Smöret, det verkar ju klara det. Det blir brunt och gott, men det ger sig inte. Mättat fett, kom jag ihåg att någon hade sagt, tål värme.

Jag gillar att experimentera, men när det kommer till grunderna, till frukosten, vill jag att det ska vara tryggt. Att veta att det jag äter är okej, att det inte blir dåligt bara för att jag kör lite värme på det.

Så ja, för mig blev det smör den morgonen. Äggen blev perfekt gula och vita, lite krispiga i kanterna. Det var gott. Riktigt gott.

Ytterligare information:

• Oljor som kallpressad organisk olivolja, sesamolja och linfröolja är fantastiska för sina anti-inflammatoriska egenskaper och vitamininnehåll. De passar utmärkt i sallader, dressingar eller som avslutande smak efter tillagning.
• Problem med upphettning av dessa oljor: Vid upphettning kan dessa oljor brytas ner och bilda skadliga föreningar. De har också en lägre rykpunkt, vilket innebär att de börjar ryka och brännas vid lägre temperaturer jämfört med vissa andra fetter.
• Mättade fetter som smör och kokosolja har generellt en högre rykpunkt.
  • Smör: Har en rykpunkt på cirka 150-175°C.
  • Kokosolja (raffinerad): Har en rykpunkt på cirka 200-230°C.
  • Rapsolja (raffinerad): Har en rykpunkt på cirka 200-240°C.
• Stekning på hög värme kräver därför fetter som tål dessa temperaturer utan att brytas ner.
• Riktlinjer för oljeval baserat på tillagningsmetod:
  • Hög värme (stekning, fritering): Raffinerade oljor med hög rykpunkt som rapsolja, solrosolja, eller smör och kokosolja.
  • Medelhög värme (sautering, ugnsbakning): Olivolja (extra virgin för lägre temperaturer, vanlig olivolja för högre), smör.
  • Låg värme/kall användning (dressingar, marinader): Kallpressade oljor som olivolja, linfröolja, sesamolja, avokadoolja.

Vad är skillnaden på mättat, enkelomättat och fleromättat fett och i vilka livsmedel hittar man respektive?

Fett. Enkel molekyl, komplex påverkan. Vi delar in det grovt. För att förstå vad du stoppar i dig.

Mättat fett. Enkel struktur. Inga dubbelbindningar i kolkedjan. Stabila. Tråkiga. De finns. Främst i animaliska produkter. Som kött, grädde, smör, ost. Kokosolja är ett undantag, en växtkälla. Kroppen behöver inte tillverka dem. Den får nog ändå.

Enkelomättat fett. En bindning. En enda dubbelbindning. Mer rörligt, bättre för systemen. Hittas i växtriket. Olivolja, rapsolja, avokado. Nötter som mandel. Det är det som smörjer. Fåren vet.

Fleromättat fett. Flera bindningar. Komplexa. Reaktiva. Essentiellt. Måste komma från maten, kroppen fixar det inte själv. Omega-3 och Omega-6. Lax, makrill, valnötter, linfrön. Solrosolja. Utan det, ja... det blir inte bra. Livets byggstenar.

• Kroppen kräver fett. Men inte vilket som helst. Fel bränsle gör maskineriet slött.
• Mättat fett kan driva upp kolesterol. Specifikt LDL, det som klibbar. En tyst fara.
• Enkel- och fleromättat fett hjälper till att balansera. Stöder hjärtat. Håller kärlen rena. En investering i framtiden.
• Balansen mellan Omega-3 och Omega-6 är avgörande. För mycket Omega-6, för lite Omega-3, det skapar obalans. En modern sjukdom.
• Välja klokt. Det är enkelt. Se vad du äter. Källorna avgör. Alltid.

Hur mycket mättat respektive omättat fett bör du äta enligt Livsmedelsverket?

Det är ju så fascinerande med fett! När Livsmedelsverket, som ofta lutar sig mot de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2023), talar om hur vi bör äta, är fett en central pjäs. De övergripande rekommendationerna landar på 25–40 energiprocent (E%) från fett totalt. En rätt stor spännvidd, eller hur?

Men låt oss nörda in på detaljerna. När det gäller det mättade fettet – det där som vi ofta pratar om att vi ska vara lite försiktiga med – är direktiven tydliga. Maximalt 10 energiprocent av den totala energi vi får i oss per dag bör komma från mättat fett. Det är en gräns som sätter tonen.

För att göra det mer konkret, för en vuxen kvinna betyder det oftast runt 20 gram mättat fett per dag. För en man, vars energibehov generellt är högre, handlar det om cirka 30 gram. Enkel matematik, men ändå en tankeställare. Att hålla koll på detta är faktiskt viktigare än många tror.

Livet handlar ju mycket om balans, inte sant? Och detsamma gäller för fett. Att bara stirra sig blind på det mättade vore att missa hela bilden. Det omättade fettet, mina vänner, spelar en helt annan roll i vår kropps symfoni. Det är här vi hittar nycklarna till många funktioner.

Enligt rekommendationerna, och här är det lite mer rörligt, bör det omättade fettet stå för en större del. Vi pratar då om mellan 15 och 30 energiprocent av det totala intaget. Vissa specifika omättade fetter, som enkelomättat, har en egen rekommendation på 10–20 E%. Så det är inte bara en siffra, utan en hel palett.

Jag tycker det är intressant hur dessa siffror leder oss till smartare val i vardagen. Det handlar inte om att bannlysa fett, utan att välja rätt sorts fett. Att förstå att det finns en anledning till varför vi pratar om "bra" och "dåligt" fett, även om jag själv ogillar de förenklade etiketterna. Allt har sin plats.

Vill du veta mer om den här fascinerande världen? Här är lite ytterligare insikter och tankar jag samlat på mig genom åren. Det är alltid bra att ha lite extra kött på benen, eller ska vi säga fett på tallriken!

• Enkelomättat fett: Tänk olivolja, rapsolja, avokado och nötter. Dessa är guld värda för att bibehålla en sund kolesterolbalans. NNR 2023 landar på 10–20 E% för dessa.

• Fleromättat fett: Här hittar vi våra kära omega-3 och omega-6. Viktiga för cellmembran och hormonproduktion. Vi behöver båda, men balansen är viktig. Fisk och frön är goda källor. Rekommendationen ligger på 5–10 E% totalt för fleromättat.

• Specifikt för omega-3 (n-3) är rekommendationen 0,5–1 E% och för omega-6 (n-6) 3–8 E%. Det säger något om hur finstämd vår kropps maskineri är.

• Varför begränsa mättat fett då? Jo, ett för högt intag är ofta kopplat till ökade nivåer av LDL-kolesterol (det "onda" kolesterolet), vilket i sin tur kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. En ganska enkel, men viktig, mekanism.

• I praktiken handlar det om att välja magrare mejeriprodukter, skära ner på charkuterier och att inte överdriva med smör och kokosfett. Använd vegetabiliska oljor och fyll på med nötter, frön och avokado. Det är en smal sak att skifta fokus.

Är mättat eller omättat fett nyttigare?

Mättat eller omättat fett – min egen erfarenhet.

Jag minns tydligt våren 2018. Jag var nyinflyttad i Stockholm, bodde i en liten etta vid Gullmarsplan. Mitt liv var kaos. Jag jobbade sent, åt skräpmat och sov för lite. En dag, vid 35 års ålder, fick jag en rejäl smäll. Inte en hjärtinfarkt, tack och lov, men något kändes ändå allvarligt fel. Mitt bröst kändes tungt, jag var andfådd för minsta lilla. Läkaren på vårdcentralen skakade på huvudet efter blodprovsresultaten. Högt kolesterol. Och läkaren, en kvinna med snälla ögon, sa rakt ut: "Du måste ändra dina matvanor. Speciellt fettet."

Hon förklarade om mättat och omättat fett. Jag fattade inte riktigt. Varför skulle fett vara bra eller dåligt? För mig var fett bara fett. Men hon målade upp en bild av hur det där "onda" mättade fettet, som finns i smör, ost och kött, kunde täppa till blodkärlen. Det var ju precis det jag var rädd för. Hjärtinfarkt och stroke, det var ju det som pratades om hela tiden.

Valet vid mataffären förändrades.

Efter det där läkarbesöket gick jag till Konsum på Vintervägen och stod framför hyllan med oljor. Jag brukade alltid köpa rapsolja för det var billigast. Men nu läste jag innehållsförteckningarna. Hon hade sagt något om enkelomättat och fleromättat fett. Oljeflaskorna fick nya namn för mig: "hjärtvänligt", "bra för kärlen". Jag började köpa olivolja och solrosolja istället. Och i matlagningen drog jag ner på smör och grädde. Det var svårt i början. Jag älskade smör på mackan och gräddsås till köttbullarna. Men jag tänkte på läkarens ord, och på mig själv.

Mina konkreta byten:

• Smör ersattes med olivolja: Jag började steka i olivolja istället för smör. Det smakade annorlunda, men jag vande mig.
• Grädde drogs ner: Jag gjorde såser med lättmjölk eller växtbaserade alternativ ibland.
• Mer fisk: Jag la till fet fisk som lax och makrill i min kost minst två gånger i veckan. Det är ju fullt med omega-3, som är bra fleromättat fett.
• Nötter och frön: Jag började äta en näve nötter om dagen som mellanmål, och strö frön över yoghurten. De är fulla av det "goda" fettet.

Hur kändes det?

Förändringen var inte omedelbar. Men efter några månader kände jag mig piggare. Jag hade mer energi. När jag gick till vårdcentralen för en uppföljning sex månader senare var mina kolesterolvärden mycket bättre. Läkaren log. "Fortsätt så här", sa hon.

Det här är min personliga berättelse. Jag är ingen expert, men jag vet vad som fungerade för mig. Att byta ut det mättade fettet mot omättat gjorde en enorm skillnad. Och det var inte så svårt som jag trodde. Livsmedelsverket har bra information om detta.

• Mättat fett: Finns främst i animaliska produkter som smör, grädde, feta ostar och kött. Det kan bidra till högre kolesterolvärden.
• Omättat fett: Dela upp i enkelomättat och fleromättat.
  • Enkelomättat fett: Finns i olivolja, rapsolja, avokado och nötter. Bra för hjärtat.
  • Fleromättat fett: Finns i vegetabiliska oljor som solros-, majs- och sojabönsolja, samt i fet fisk (omega-3) och vissa nötter och frön (omega-6). Omega-3 och omega-6 är essentiella fettsyror, kroppen kan inte producera dem själv.
• Rekommendation: Livsmedelsverket rekommenderar att man ersätter en del av det mättade fettet i kosten med enkel- och fleromättat fett, särskilt från vegetabiliska källor och fet fisk. Detta minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Varför är omättade fetter bra för kroppen?

Omättade fetter är bra för att din kropp är en latmask som inte orkar bygga allt själv. Den kan inte snickra ihop vissa livsviktiga, essentiella fettsyror på egen hand. Så du måste mata kräket med dem, annars blir det kortslutning i maskineriet. Tänk på din kropp som en bortskämd tonåring som vägrar laga sin egen mat.

Dessa oljiga jävlar är som kroppens egna hantverkare och vakter. De smörjer lederna, håller kärlen mjuka som en babyrumpa och ser till att allt flyter på utan att det knakar som i ett gammalt spökhus.

Utan dem blir systemet segare än en kola som legat i solen. Min granne Berit, 82 bast, hon käkar avokado som om det vore godis. Hennes blodtryck är lägre än en dvärgs limbo-rekord.

De här fettsyrorna styr en massa skit i kroppen:

• De håller blodtrycket i schack så att du inte exploderar som en ilsken ballong när chefen ringer.
• De fixar blodets levringsförmåga så att det inte klumpar ihop sig som en dålig sås.
• De agerar dörrvakt åt ditt immunförsvar och slänger ut oinbjudna bacillusker som försöker smita in.

Det handlar främst om två gangsters: Omega-3 och Omega-6. De är som ett stökigt men nödvändigt kompispar.

Här hittar du de jävlarna:

• Omega-3 (den fina): Fet fisk (lax, makrill, sill), valnötter, chiafrön, linfröolja. Tänk dig en väloljad säl, så smidig ska du bli.
• Omega-6 (den vanliga): Finns i typ allt. Rapsolja, solrosolja, majsolja, nötter och frön. Du får nog i dig den här även om du bara käkar chips till middag.

Grejen är att du behöver en schysst balans mellan dem. För mycket Omega-6 och för lite Omega-3 kan ställa till med inflammation och annat elände. Så sluta inte med laxen för fan.