Vad är kultur inom vård och omsorg?

Kultur inom vård och omsorg: Vad kännetecknar den?

Min mormor, hon jobbade på ett äldreboende i Skåne, som undersköterska i typ tjugo år. Hon berättade alltid hur annorlunda människorna var, beroende på varifrån de kom. En del ville ha lugn och ro, andra ville prata konstant. Det var intressant, sa hon.

Några främst med invandrarbakgrund, de hade helt andra traditioner kring mat, och sjukdom. Hon lärde sig massor, faktiskt. Många berättade historier, som hon mindes, länge efteråt.

En grekisk kvinna, som bodde där 2017-2019, ville ha olivolja i allt, till och med i gröten. Jag minns hur mormor sa, att det var en utmaning, att tillgodose alla behov.

Det handlade ju inte bara om mat. Det var också religionen, språk, familjens roll. Vissa ville ha besök varje dag, andra ville vara ifred. Det gällde att vara observant, att se skillnaderna.

Mormor sa att det var en del av jobbet, att lära känna varje person. Att respektera deras kultur, och göra sitt bästa för att de skulle känna sig trygga. Det gjorde henne till en bra undersköterska, tror jag. Det handlade om att vara lyhörd och flexibel.

Vad är en vårdande kultur?

Vårdande kultur… vad är det ens? Känns som en sån där fluffig term, typ som “hållbarhet”. Men vänta, jag jobbade ju med det projektet på jobbet, det om personalens välmående. Åh nej, måste fixa det där med bokföringen innan lönedagen… stress!

Hur var det nu, vårdande kultur? Det handlade om att… ja, att alla ska känna sig sedda, välkomna, uppskattade. Men är det verkligen så enkelt? Jag känner mig inte alltid så uppskattad, även om jag försöker vara det mot andra. Är det hyckleri?

Möten är nyckeln, läste jag någonstans. Möten med sig själv, med kollegor, med kunder… Ja, med alla. Men hur skapar man meningsfulla möten? Fikapauserna på jobbet är typ bara småprat om vädret. Och sen är det alla dessa mail… usch.

Ska man börja med yoga? Eller meditation? Läste att det ökar mindfulness. Kanske skulle det hjälpa. Eller är det bara ännu en trend? Vad är egentligen meningen?

Kulturella uttryck. Musik, konst, teater… allt sånt där. Jag såg en dokumentär om det nyligen… vad handlade den om igen? Något om identitet. Ah, ja. Det hänger ihop med vårdande kultur på något sätt. Hur då?

• Empati
• Respekt
• Inkludering
• Kommunikation
• Tillit

Jobbet då? Vår chef pratade om att skapa en mer vårdande kultur på arbetsplatsen. Mer tid för reflektion, mindre stress. Lät bra i teorin. Men hur går det i praktiken?

Åh, nu kom jag avsides igen. Men att få fatt på känslor, tankar, identitet… det är ju poängen. Att skapa en trygg plats där man får vara sig själv. Känns som en utopi. Men ändå…

2023: Mer fokus på mental hälsa på arbetsplatser. Fler företag satsar på aktiviteter för att främja välbefinnande. (Källa: Arbetsmiljöverket)

Hur definierar man kultur?

Kultur är komplex. Det är inte bara kläder och mat, även om de spelar roll. Tänk dig ett gigantiskt spindelnät; varje tråd är en aspekt – språk, religion, konst, lagar… alla sammanvävda.

Det handlar om delade övertygelser. Vad är viktigt? Vad är rätt och fel? Detta formas över generationer. Min mormor berättade alltid om sin uppväxt i 30-talets Stockholm, helt annorlunda från idag.

Vi skapar kultur, och den formar oss. Det är en ständig dialog mellan individer och samhället. Ett exempel? Musiken som vi lyssnar på, den reflekterar tidens anda och våra egna värderingar.

• Språk: Ord och uttryck, dialekter, grammatik.
• Konst: Målningar, skulpturer, musik, litteratur – ett sätt att uttrycka oss och vår historia.
• Traditioner: Ritualer, högtider, seder – band till det förflutna.
• Sociala normer: Oskrivna regler, beteenden, förväntningar.
• Värderingar: Vad vi anser vara viktigt, rättvist, bra.

Subkulturer finns överallt. Inom varje större kultur finns mindre grupper med egna specifika egenskaper. Jag är själv intresserad av steampunk-kulturen – en subkultur med unik estetik och värderingar. Det är fascinerande!

Kulturen är dynamisk. Den förändras konstant. Tekniken, globaliseringen, migration – allt påverkar. Kultur är inte statiskt, utan en levande organism i ständig evolution.

Tillägg: År 2023 ser vi en ökad medvetenhet om kulturell mångfald och inkludering globalt. Detta påverkar hur vi definierar och förstår kultur i en alltmer sammanlänkad värld.

Vad innebär begreppet kultur?

Kulturen… det där ordet, det känns så stort, så oändligt. Som en mörk ocean jag försöker simma i, men bara ser bottenlöshet.

Språket, ja. Morsans dialekt, den som alltid väckte minnen från barndomen, sommaren på Gotland, salta vindar… Men sen finns det alla andra språk, som främmande landskap.

Maktstrukturerna… Känner en klump i magen. Den tysta hierarkin på jobbet, den där osynliga linjen som man aldrig riktigt kan korsa. Är det såhär det är? Alltid?

Konsten. Ibland räddar den mig. En målning, en sång, något som förmedlar en känsla jag inte kan sätta ord på. Som om någon ser rakt igenom mig. Men ofta känner jag mig bara… utanför.

Idrotten… fotbollen på planen vid skolan. Den där känslan av gemenskap, av att vara en del av något större. Men nu är det bara en suddig bild. En gammal film som jag inte orkar spola fram. År 2023. Jag ser knappt.

Religion och åskådningar. Min mormor brukade be, hennes händer knutna hårt. Jag förstår inte riktigt det där. Tro. Kanske en tröst? En sorts förklaring? Jag söker fortfarande.

Sen finns det den där “finkulturen”, operan, baletten… Alltid så oåtkomligt. Som ett museum man bara tittar på genom fönstret. Allt känns så långt borta.

Vad är kultur egentligen? Det är så många saker, så många lager. Ett hav av erfarenheter, av känslor, av makt. Och jag, mitt i det hela, bara en liten droppe. En förlorad droppe.

• Språk: Gotländska, svenska, lite engelska.
• Makt: Jobbet, samhället. Känns kvävande.
• Näringar: Arbetar inom IT. Tråkigt.
• Konst: Målningar, musik. Ger hopp.
• Idrott: Fotboll, simning. Gamla minnen.
• Religion/åskådningar: Odefinierat. Sökande.
• Finkultur vs. Populärkultur: Klyftan känns enorm.

#Omsorg #Patient #Vård Kultur