Är Sverige självförsörjande på mat?

Är Sverige ett land som kan mätta sin egen befolkning? En granskning av Sveriges självförsörjningsgrad på mat

I en tid då globala händelser som pandemier och krig tydligt visar sårbarheten i globala försörjningskedjor, aktualiseras frågan om nationell självförsörjning. En nyckelfråga i detta sammanhang är: Kan Sverige mätta sin egen befolkning? Svaret är tyvärr nej, åtminstone inte i dagsläget.

Sveriges självförsörjningsgrad på mat, alltså hur stor andel av maten vi konsumerar som produceras inom landets gränser, ligger runt 50 procent. Det innebär att ungefär hälften av all mat som äts i Sverige måste importeras från andra länder. Denna siffra placerar Sverige betydligt lägre än vårt grannland Finland, som stoltserar med en självförsörjningsgrad på omkring 80 procent.

Varför är Sverige inte självförsörjande?

Flera faktorer bidrar till denna situation. Historiskt sett har Sverige fokuserat på att vara konkurrenskraftiga inom vissa sektorer och importerat andra varor. Detta har lett till en minskning av antalet jordbrukare och en koncentration på vissa grödor och djur. Dessutom spelar klimatet en roll. De korta somrarna och långa vintrarna begränsar odlingssäsongen och vilka typer av grödor som kan odlas.

Utöver dessa faktorer spelar även politiska beslut och subventioner en roll. Jordbrukspolitiken har historiskt sett gynnat vissa typer av produktion framför andra, vilket påverkat vilka grödor och djur som är mest lönsamma att producera i Sverige.

Potentialen för förbättring: En ljusning i horisonten?

Trots den relativt låga självförsörjningsgraden finns det betydande potential för att öka den inhemska matproduktionen. Svenska jordbrukare är kända för sin höga kvalitet och hållbara produktionsmetoder. Genom att satsa på forskning och utveckling, samt anpassa jordbrukspolitiken, kan man skapa incitament för ökad inhemsk produktion av både grödor och animalier.

• Ökad odling av spannmål och grönsaker: Genom att utveckla sorter som är bättre anpassade till det svenska klimatet och investera i effektiva odlingsmetoder kan man öka skördarna.
• Utveckling av den animaliska produktionen: Att stödja och utveckla den svenska djurhållningen, med fokus på djurvälfärd och hållbarhet, är viktigt för att minska beroendet av import av kött och mejeriprodukter.
• Stöd till småskaliga producenter: Genom att underlätta för småskaliga producenter att etablera sig och sälja sina produkter lokalt kan man skapa en mer diversifierad och resilient livsmedelsförsörjning.

Vikten av en stark inhemsk produktion

En ökad självförsörjningsgrad på mat är inte bara en fråga om nationell säkerhet, utan också om miljö och hållbarhet. Genom att producera mer mat inom landet kan man minska transporterna, stödja den svenska ekonomin och skapa arbetstillfällen på landsbygden.

Slutligen är det viktigt att komma ihåg att självförsörjning inte betyder isolering. Även i framtiden kommer vi att vara beroende av handel med andra länder. Men genom att stärka vår inhemska produktion kan vi minska vår sårbarhet och skapa en mer robust och hållbar livsmedelsförsörjning för framtiden.

#Matproduktion #Självförsörjning #Sveriges Mat