Vilka sjukdomar kan man få om man inte tränar?

Vilka sjukdomar kan man få om man inte tränar?

En inaktiv livsstil och brist på fysisk aktivitet påverkar kroppen negativt och kan leda till vilka sjukdomar kan man få om man inte tränar. Det är viktigt att känna till dessa risker för att förstå värdet av regelbunden rörelse i vardagen.

Vilka sjukdomar kan man få om man inte tränar?

Att leva ett liv utan tillräcklig fysisk aktivitet och med mycket stillasittande är idag ett av våra största dolda folkhälsoproblem. Kroppen är byggd för rörelse, och när den blir stående eller sittande under långa perioder stannar viktiga biologiska processer av.

Det handlar inte bara om att man tappar muskler eller går upp i vikt, utan om allvarliga, kroniska sjukdomstillstånd som kan förkortas livet avsevärt. Sambandet mellan inaktivitet och sjukdom kan dock relateras till många olika faktorer och hur riskerna ser ut beror till stor del på individuella förutsättningar.

När vi undersöker vilka specifika sjukdomar som kan drabba den inaktiva människan, ser vi en tydlig koppling till ämnesomsättningen, hjärtat och till och med cellernas förmåga att förnya sig på ett säkert sätt. fysisk inaktivitet hälsorisker ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt flera vanliga och allvarliga cancerformer.

Dessutom skapar inaktiviteten en grogrund för vardagliga men mycket smärtsamma belastningsbesvär i framför allt nacke, axlar och rygg. Det är helheten av hur inaktiviteten påverkar oss som gör det så farligt.

Typ 2-diabetes och det metabola syndromet

Fysisk inaktivitet är en av de enskilt starkaste riskfaktorerna för att utveckla typ 2-diabetes och metabola rubbningar. När du sitter stilla minskar musklernas känslighet för insulin nästan omedelbart, vilket gör att socker stannar kvar i blodet i stället för att ge energi till cellerna.

Över tid leder detta till insulinresistens, ett förstadium till diabetes där bukspottkörteln tvingas överarbeta tills den inte längre kan producera tillräckliga mängder fungerande hormon.

Statistiska analyser visar att runt 20 procent av alla fall av typ 2-diabetes i samhället direkt kan härledas till otillräcklig fysisk aktivitet och långvarigt stillasittande. ^[1] När musklerna inte aktiveras regelbundet försämras kroppens glukostolerans dramatiskt. Jag minns själv hur jag under en intensiv period av kontorsarbete kände mig konstant trött och håglös, trots att jag tyckte att jag åt hyfsat bra.

En hälsokontroll visade att mina blodsockervärden låg i riskzonen. Det blev en skrämmande väckarklocka som fick mig att inse att kost och genetik inte kan kompensera för åtta timmars dagligt stillasittande.

Hjärt- och kärlsjukdomar: När pumpen försvagas

Ett inaktivt liv påverkar hjärtmuskeln och blodkärlen negativt genom att minska elasticiteten i kärlväggarna och försämra blodcirkulationen. Utan den naturliga belastning som träning innebär, stiger det skadliga kolesterolet samtidigt som det goda kolesterolet sjunker.
Detta banar väg för plackbildning i artärerna, vilket i sin tur leder till åderförkalkning, högt blodtryck och i förlängningen akuta tillstånd som hjärtinfarkt och stroke.

Ungefär 8 procent av den totala bördan av hjärt- och kärlsjukdomar i befolkningen beror på konsekvenser av stillasittande.^[2] Det är lätt att tro att man skyddar hjärtat genom att ta det lugnt, men sanningen är den rakt motsatta - hjärtat är en muskel som måste utmanas för att förbli stark.

Utan regelbunden pulshöjning förlorar hjärtat sin slagvolym, vilket innebär att det måste slå fler slag per minut bara för att klara av att pumpa runt blodet i vila, något som sliter hårt på systemet i det långa loppet.

Ökad risk för cancerformer

Det kan låta överraskande för många att brist på träning kan leda till cancer, men forskningen visar på ett mycket starkt biologiskt samband. sjukdomar av att inte träna påverkar kroppens hormonnivåer, ökar graden av kronisk inflammation och försämrar immunförsvaret.

När matsmältningen och tarmrörelserna dessutom saktar ner på grund av för mycket sittande, stannar potentiellt skadliga ämnen kvar längre i kroppen, vilket ökar risken för cellförändringar.

Det uppskattas att cirka 6 procent av alla cancerfall kan kopplas direkt till låg fysisk aktivitet och mycket stillasittande.^[3] Särskilt tydliga är sambanden när det gäller bröstcancer, livmodercancer samt tjock- och ändtarmscancer.

Genom att röra på sig sänks nivåerna av fritt östrogen och insulin i blodet, samtidigt som kroppens naturliga reparationssystem för DNA fungerar mer effektivt. Träning fungerar alltså som ett inre försvar mot okontrollerad celltillväxt.

Belastningsbesvär och muskelsvaghet

Förutom de livshotande sjukdomarna leder brist på träning till en gradvis nedbrytning av rörelseapparaten. När musklerna i bål, rygg och nacke inte används försvagas de, vilket gör att leder och ligament får ta hela belastningen.
Vid långvarigt sittande hamnar ryggraden ofta i en hopsjunken position, vilket skapar ett enormt tryck på diskarna och leder till kronisk smärta.

Detta visar sig främst som långvariga belastningsbesvär i nacke och axlar, samt återkommande ländryggsproblem. Många upplever att axlarna dras framåt och att huvudet skjuts fram, vilket skapar en konstant spänning i nackmusklerna. Utan en stark muskulatur som stabiliserar kroppen blir även enkla vardagssysslor som att bära matkassar eller städa risker med långvarigt stillasittande.

Hur olika organ påverkas av inaktivitet

När vi väljer att inte träna drabbas inte bara enskilda delar av kroppen, utan hela det biologiska systemet hamnar i obalans. Olika organsystem reagerar på unika sätt.

Ämnesomsättningen och Bukspottkörteln

1. Insulinresistens och kraftigt försämrad glukostolerans
2. Konstant trötthet, energidips och ett ökat sötsug
3. Socker stannar i blodet och risken för typ 2-diabetes skjuter i höjden

Hjärtat och Blodomloppet

1. Plackbildning, stela kärlväggar och försvagad hjärtmuskel
2. Hög vilopuls och andfåddhet vid minsta fysiska ansträngning
3. Högt blodtryck samt markant ökad risk för hjärtinfarkt och stroke

Muskler, Leder och Ryggrad

1. Muskelatrofi, stramhet och felaktig biomekanisk belastning
2. Spänningshuvudvärk, stelhet på morgonen och sämre hållning
3. Kroniska belastningsbesvär i nacke, axlar och ländrygg

Lars väg från kontorsstol till vardagsrörelse

Lars, en 45-årig systemutvecklare i Stockholm, tillbringade nästan tio timmar om dygnet sittande framför en datorskärm. Han led av återkommande spänningshuvudvärk och kände en malande oro över att hans pappa drabbats av en tidig hjärtinfarkt.

Hans första försök att lösa problemet blev ett klassiskt misstag. Han köpte ett dyrt gymkort och tvingade sig till tre stenhårda crossfit-pass under den första veckan. Resultatet blev en sträckning i baksida lår och en så intensiv träningsvärk att han inte kunde sova ordentligt på flera nätter.

Han gav upp gymmet i ren frustration men insåg efter ett samtal med en ergonom att han var tvungen att ändra taktik. Genombrottet kom när han slutade se träning som intensiva punktinsatser och i stället fokuserade på att bryta sittandet i vardagen.

Lars skaffade ett höj- och sänkbart skrivbord, började stå upp halva arbetsdagen och lade in en obligatorisk 20 minuters rask promenad under lunchrasten. Inom två månader var spänningshuvudvärken helt borta, hans vilopuls sjönk markant och han återfick den energi han saknat i åratal.