Varför har jag svårt att känna känslor?

Varför har jag svårt att känna känslor: Stress och depression

Att uppleva att varför har jag svårt att känna känslor är ett djupt skrämmande tecken på att kroppens energi är helt slut. Förstå de bakomliggande orsakerna som stress och dissociation för att hitta rätt väg tillbaka till känslorna.

Varför har jag svårt att känna känslor?

Att uppleva en djup känsla av tomhet eller att inte kunna känna glädje och sorg kan bero på flera samverkande faktorer i kroppens och hjärnans skyddssystem. Ofta handlar det om en tillfällig eller långvarig avtrubbad känslomässigt stress som utlöses av extrem överbelastning, där nervsystemet helt enkelt drar i nödbromsen för att skydda dig från att krascha totalt.

Men det finns en sak som de flesta missar när känslorna försvinner. Det handlar inte om att du har blivit hjärtlös eller permanent skadad - sanningen är att din hjärna gör precis det den är designad för, vilket jag kommer att förklara i detalj under avsnittet om hur du kan hitta tillbaka till känslorna här nedan.

Långvarig stress och utmattning stänger av systemet

När du lever under hård press under minst sex månader utan tillräcklig återhämtning, börjar kroppens stressystem att slå bakut. Den konstanta produktionen av stresshormoner blir till slut giftig för hjärnan. För att överleva vardagen stänger nervsystemet ner de områden som hanterar starka känslomässiga impulser.

Mellan 13 och 18 procent av befolkningen upplever skadlig stress under längre perioder, och när det övergår i ett rent utmattningssyndrom blir den känslomässiga stumheten ofta total.^[1] Jag minns så väl när min egen bägare rann över för några år sedan. Jag satt på min dotters födelsedagskalas och kände absolut ingenting - varken glädje, irritation eller kärlek. Det var som att titta på sitt eget liv genom en smutsig glasruta. Den tomheten skrämde mig djupt, men det var bara kroppens desperata sätt att signalera att energin var slut.

Depression och apati som klinisk avtrubbning

Känslolöshet är inte bara ett tecken på trötthet, det är också ett av de mest centrala symtomen vid en klinisk depression. Många tror att depression bara innebär att man är extremt ledsen, men den svåraste formen karaktäriseras snarare av apati och depression symtom - en total oförmåga att känna lust eller intresse för sådant som vanligtvis ger glädje.

Livstidsrisken att drabbas av en behandlingskrävande depression är ungefär 25 till 35 procent för kvinnor och 15 till 25 procent för män. Vid ett givet tillfälle går runt 5 till 8 procent av den vuxna befolkningen runt med en pågående depressiv period.^[3] När depressionen kliver in förändras signalsubstanserna i hjärnan så kraftigt att känslolivet bokvaltigen fryser till is. Det är en kemisk blockering, inte ett personligt misslyckande.

Skillnaden mellan tillfällig tomhet och kliniska tillstånd

Det är viktigt att skilja på naturliga svackor efter en intensiv arbetsvecka och en djupare problematik. Om du har en känsla av att du känner inga känslor helt tom och detta har pågått i mer än två veckor i sträck, och samtidigt kombineras med extrem trötthet, förändrad aptit eller kognitiva svårigheter, då lutar det åt en klinisk depression eller utmattning snarare än vanlig vardagströtthet.

Dissociation och trauma som kroppens dolda nödbroms

Här är den dolda mekanismen som jag nämnde i början: dissociation. Om du har varit med om svåra händelser, plötsliga trauman eller en outhärdlig livssituation, kan hjärnan aktivera ett psykologiskt försvar där den kopplar bort kontakten mellan ditt medvetande, din kropp och dina känslor.

Det kan kännas som att du lever i en bubbla, eller att du ser dig själv utifrån. Forskning visar att mellan 1 och 5 procent av befolkningen i allmänhet lider av någon form av dissociativ störning, men siffran är dramatiskt högre bland personer med posttraumatiskt stressyndrom där nästan hälften uppvisar tydliga dissociativa symtom.^[4] Det är en genialisk akutlösning från hjärnans sida - om smärtan är för hög att hantera, stänger den av känslomottagaren helt. Men när hotet är över glömmer hjärnan ibland bort att slå på strömmen igen.

Vad beror tomheten på? Jämförelse av orsaker

Långvarig stress och utmattning

- Systemet stängs av på grund av ren energibrist efter månader av överbelastning

- Byggs upp smygande under minst ett halvår innan kollapsen är ett faktum

- Extrem fysisk och mental trötthet, minnesstörningar, ökad stresskänslighet

Egentlig depression

- Kemisk obalans där förmågan att känna glädje (anhedoni) är blockerad

- Kräver att symtomen är konstanta under minst två veckor för diagnos

- Ihållande nedstämdhet, apati, djupa skuldkänslor, förändrad sömn

Dissociation efter trauma

- Aktivt psykologiskt försvar som bedövar känslor för att stänga ute smärta

- Kan utlösas omedelbart vid en kris eller ligga kvar latent efter gamla trauman

- Overklighetskänslor, minnesluckor, känsla av att vara bortkopplad från kroppen

Linneas väg ur känslomässig utmattning i Göteborg

Linnea, en 34-årig projektledare i Göteborg, upplevde att hon blev helt känslokall efter ett år av massiv omorganisering på jobbet kombinerat med småbarnsår. Hon kände varken glädje när hennes son tog sina första steg eller sorg när en nära släkting gick bort, vilket gav henne svår panik.

Hennes första försök att lösa problemet var att tvinga sig själv att gå på sociala tillställningar och titta på sorgliga filmer för att framkalla gråt. Det misslyckades helt - pressen gjorde henne bara ännu mer avtrubbad och frustrerad över sin egen stumhet.

Genombrottet kom under ett samtal i primärvården där hon insåg att känslolösheten var ett biologiskt skydd mot hennes extrema utmattning. Hon slutade pressa fram känslor och började i stället fokusera på ren fysisk återhämtning och stenhård gränssättning.

Efter fem månader med sjukskrivning på deltid och regelbunden KBT började de första känslorna komma tillbaka i form av korta stunder av irritation och lättnad, vilket visade att blockeringen sakta höll på att släppa.

Denna information är endast i utbildningssyfte och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning eller psykologisk bedömning. Individuella tillstånd varierar stort. Kontakta alltid en kvalificerad vårdgivare eller psykolog via exempelvis 1177 Vårdguiden för en personlig bedömning om du upplever långvarig psykisk ohälsa eller djup tomhet.