När är undervikt farligt?

När undervikten blir en fara: En djupare titt på hälsoriskerna och vägen till återhämtning

Att ha en hälsosam vikt är avgörande för välbefinnandet. Medan övervikt och fetma ofta diskuteras, är undervikt lika viktigt att uppmärksamma. Att vara underviktig, definierat som ett BMI (Body Mass Index) under 18,5, kan innebära allvarliga hälsorisker och bör tas på allvar. Men när exakt blir undervikten farlig och vad kan man göra åt det?

Mer än bara siffror: Varför undervikt är problematiskt

BMI är ett praktiskt verktyg för att få en indikation på om en person är under-, normal-, överviktig eller lider av fetma, men det är viktigt att förstå dess begränsningar. BMI tar inte hänsyn till muskelmassa, vilket kan innebära att vältränade personer felaktigt klassificeras som överviktiga. Trots detta är ett BMI under 18,5 generellt sett en stark indikation på att kroppen inte får tillräckligt med energi och näring för att fungera optimalt.

Undervikt kan leda till en rad negativa konsekvenser, inklusive:

• Försämrat immunförsvar: Kroppen behöver energi och näring för att bekämpa infektioner. Undernäring försvagar immunförsvaret, vilket gör en person mer mottaglig för sjukdomar och infektioner, samt förlänger återhämtningstiden.
• Benskörhet (osteoporos): Otillräckligt kalciumintag och hormonella obalanser, ofta kopplade till undervikt, kan leda till minskad bentäthet och ökad risk för frakturer. Särskilt kvinnor är sårbara för detta, särskilt efter klimakteriet.
• Muskelsvaghet och trötthet: Kroppen använder muskelmassa som reservenergikälla när kaloriintaget är för lågt. Detta leder till muskelsvaghet, trötthet och minskad fysisk prestationsförmåga.
• Fertilitetsproblem: Både män och kvinnor kan uppleva fertilitetsproblem till följd av undervikt. Kvinnor kan sluta menstruera (amenorré), vilket indikerar hormonella obalanser som kan påverka ägglossningen. Hos män kan det påverka spermiekvaliteten.
• Anemi (blodbrist): Brist på järn, vitamin B12 och folat, som är vanliga vid undervikt, kan leda till anemi, vilket resulterar i trötthet, andfåddhet och blekhet.
• Kognitiva problem: Näringsbrister kan påverka hjärnans funktion och leda till koncentrationssvårigheter, minnesproblem och irritabilitet.
• Ökad risk för komplikationer efter operationer: Kroppen behöver resurser för att läka ordentligt efter kirurgi. Underviktiga personer kan ha svårare att återhämta sig och löper större risk för komplikationer.
• Psykisk ohälsa: Undernäring kan påverka humör och öka risken för depression och ångest. Det är också vanligt att personer med ätstörningar är underviktiga och lider av psykisk ohälsa.

Orsaker till undervikt: Ett komplext samspel

Undervikt kan ha många olika orsaker. Det är viktigt att identifiera den underliggande orsaken för att kunna behandla problemet effektivt. Vanliga orsaker inkluderar:

• Otillräckligt kaloriintag: Detta kan bero på fattigdom, brist på kunskap om näring, problem med att svälja eller tugga, eller aptitlöshet.
• Ätstörningar: Anorexia nervosa och bulimi är allvarliga psykiska sjukdomar som leder till extrem viktnedgång.
• Medicinska tillstånd: Vissa sjukdomar, som celiaki, Crohns sjukdom, hyperthyreos (överaktiv sköldkörtel), cancer och HIV/AIDS, kan leda till viktnedgång genom att påverka aptiten, näringsupptaget eller ämnesomsättningen.
• Psykiska problem: Depression, ångest och stress kan påverka aptiten och leda till viktnedgång.
• Läkemedel: Vissa läkemedel kan ha biverkningar som minskar aptiten eller orsakar illamående.
• Ålderdom: Äldre personer kan ha minskad aptit på grund av åldersrelaterade förändringar i kroppen, sjukdomar eller ensamhet.

Vägen till återhämtning: En individuell resa

Att öka i vikt på ett hälsosamt sätt är en process som kräver tålamod och engagemang. Det är viktigt att fokusera på näringsrik mat och gradvis öka kaloriintaget. Nyckeln är att hitta en balans som passar ens egna behov och förutsättningar.

Här är några tips för att öka i vikt på ett hälsosamt sätt:

• Ät regelbundet: Hoppa inte över måltider och försök att äta små, täta måltider under dagen.
• Välj näringsrik mat: Fokusera på fullkornsprodukter, magert protein, frukt, grönsaker, mejeriprodukter och hälsosamma fetter.
• Öka kaloriintaget gradvis: Lägg till extra kalorier i dina måltider genom att använda såser, dressingar, nötter, frön eller torkad frukt.
• Drick tillräckligt med vätska: Drick vatten, juice eller mjölk mellan måltiderna.
• Träna regelbundet: Styrketräning kan hjälpa dig att bygga muskelmassa.
• Var tålmodig: Det tar tid att öka i vikt på ett hälsosamt sätt. Ge inte upp om du inte ser resultat direkt.

Sök professionell hjälp: När du behöver stöd

Om du kämpar med undervikt och är osäker på hur du ska gå tillväga är det viktigt att söka professionell hjälp. Din vårdcentral är en bra startpunkt. Där kan du få en allmän hälsokontroll och remiss till en specialist om det behövs.

En legitimerad dietist kan hjälpa dig att:

• Utvärdera din näringsstatus och identifiera eventuella näringsbrister.
• Utveckla en individuell kostplan som passar dina behov och mål.
• Ge dig råd om hur du kan öka ditt kaloriintag på ett hälsosamt sätt.
• Motivera dig och ge dig stöd under din viktökningsresa.

Det är viktigt att komma ihåg att undervikt inte är något att skämmas över. Det är en hälsoutmaning som kan behandlas med rätt stöd och engagemang. Genom att ta kontroll över din hälsa och söka professionell hjälp kan du ta dig tillbaka till en hälsosam vikt och ett mer aktivt och njutbart liv. Att ignorera problemen med undervikt kan leda till allvarliga konsekvenser, så tveka inte att ta steget och söka den hjälp du behöver.