Vad kan undervikt bero på?

När vikten blir ett problem: Att förstå och hantera undervikt

Undervikt definieras som ett BMI (Body Mass Index) under 18,5. Medan fokus ofta ligger på övervikt, är det viktigt att också uppmärksamma riskerna med att väga för lite. Att vara underviktig kan vara ett tecken på underliggande hälsoproblem och kan leda till allvarliga komplikationer om det inte åtgärdas.

Varför blir man underviktig? Många faktorer spelar in:

Precis som med övervikt finns det sällan en enkel förklaring till undervikt. Orsakerna kan variera stort och delas ofta in i följande kategorier:

• Medicinska orsaker: Många sjukdomar kan påverka aptiten, näringsupptaget eller ämnesomsättningen, vilket leder till ofrivillig viktminskning. Exempel på sådana sjukdomar inkluderar:

  • Mag-tarmsjukdomar: Crohns sjukdom, ulcerös kolit, celiaki (glutenintolerans) och andra mag-tarmsjukdomar kan försämra kroppens förmåga att absorbera näringsämnen från maten.
  • Sköldkörtelproblem: Hypertyreos (överaktiv sköldkörtel) kan öka ämnesomsättningen kraftigt, vilket gör det svårt att behålla vikten.
  • Cancer: Vissa cancerformer, särskilt de som påverkar mag-tarmkanalen, kan orsaka aptitlöshet och viktminskning.
  • Infektioner: Kroniska infektioner som tuberkulos (TBC) eller HIV/AIDS kan påverka aptiten och energiförbrukningen.
  • Njursjukdomar: Kronisk njursjukdom kan påverka aptiten och vätskebalansen.
  • Diabetes: I vissa fall, särskilt odiagnostiserad eller dåligt kontrollerad diabetes, kan viktminskning vara ett symptom.

• Psykologiska och emotionella faktorer: Psykisk ohälsa kan ha en betydande inverkan på ätbeteendet och vikten. Några exempel inkluderar:

  • Depression: Depression kan leda till förlust av intresse för mat och minskad aptit.
  • Ångest: Kraftig ångest kan orsaka illamående och aptitlöshet.
  • Ätstörningar: Anorexia nervosa och bulimia nervosa är allvarliga psykiska sjukdomar som kännetecknas av ett onormalt ätbeteende och en stark rädsla för att gå upp i vikt. Dessa kräver specialiserad behandling.
  • Stress: Långvarig stress kan påverka hormonbalansen och därmed aptiten.

• Livsstilsfaktorer: Vissa levnadsvanor kan också bidra till undervikt:

  • Hård fysisk ansträngning: Extremt hög träningsbelastning utan tillräckligt intag av kalorier kan leda till viktminskning. Detta är särskilt vanligt hos idrottare.
  • Otillräckligt näringsintag: En kost som är bristfällig på kalorier, protein, vitaminer och mineraler kan leda till undervikt. Detta kan bero på fattigdom, isolering eller bristande kunskap om näringslära.
  • Missbruk: Alkohol- och drogmissbruk kan påverka aptiten och näringsupptaget.
  • Rökning: Nikotin kan minska aptiten.

• Ålder: Äldre vuxna kan vara mer benägna att utveckla undervikt på grund av minskad aptit, sämre näringsupptag och social isolering. Tandproblem eller svårigheter att svälja kan också bidra.

Riskerna med undervikt:

Att vara underviktig under en längre tid är inte bara en kosmetisk fråga. Det kan ha allvarliga konsekvenser för hälsan:

• Försvagat immunförsvar: Undervikt kan försvaga immunförsvaret, vilket ökar risken för infektioner och gör det svårare för kroppen att återhämta sig från sjukdomar.
• Benskörhet (osteoporos): Låg vikt kan minska benmassa och öka risken för benskörhet och frakturer, särskilt hos kvinnor.
• Trötthet och svaghet: Otillräckligt näringsintag leder till energibrist, vilket resulterar i trötthet, svaghet och koncentrationssvårigheter.
• Hormonella problem: Undervikt kan påverka hormonproduktionen och leda till menstruationsrubbningar hos kvinnor och minskad sexuell funktion hos män.
• Skadligt låg kroppstemperatur (hypotermi): Undervikt kan göra det svårare för kroppen att reglera temperaturen, vilket ökar risken för hypotermi.
• Anemi (blodbrist): Brist på järn, vitamin B12 eller folsyra kan orsaka anemi.
• Fertilitetsproblem: Undervikt kan minska fertiliteten hos både män och kvinnor.
• Problem med tillväxt och utveckling: Hos barn och ungdomar kan undervikt störa tillväxt och utveckling.

Vad kan man göra åt undervikt?

Det första steget är att identifiera den underliggande orsaken. Det är viktigt att söka läkarvård för att utesluta medicinska tillstånd eller ätstörningar. Behandlingen beror sedan på orsaken, men kan inkludera:

• Kostrådgivning: En dietist kan hjälpa till att utveckla en näringsrik kostplan som är rik på kalorier, protein, vitaminer och mineraler. Små, täta måltider kan vara lättare att hantera än stora portioner.
• Behandling av underliggande sjukdomar: Om undervikten beror på en sjukdom är det viktigt att behandla den sjukdomen.
• Psykologisk behandling: Om undervikten beror på psykisk ohälsa kan psykoterapi hjälpa till att hantera de underliggande problemen.
• Styrketräning: Styrketräning kan hjälpa till att bygga muskelmassa och öka vikten.
• Kosttillskott: I vissa fall kan kosttillskott vara nödvändiga för att kompensera för näringsbrister. Det är viktigt att prata med en läkare eller dietist innan du tar kosttillskott.

Viktigt att komma ihåg:

Att gå upp i vikt på ett hälsosamt sätt handlar inte bara om att äta mer. Det handlar om att äta rätt och att se till att kroppen får de näringsämnen den behöver. Det är också viktigt att vara tålmodig och realistisk. Det tar tid att gå upp i vikt på ett hälsosamt sätt.

Om du är orolig för din vikt eller någon annans vikt, tveka inte att söka professionell hjälp. Det finns hjälp att få, och med rätt behandling kan du återfå en hälsosam vikt och förbättra din livskvalitet.