För vilka grupper rekommenderas pneumokockvaccination?

Vilka bör vaccineras mot pneumokocker?

Jag tänker på det där med vaccinet mot lunginflammation, pneumokocker. Det slog mig häromdagen när jag pratade med en granne som har svårt med andningen. Hon nämnde att hon tänkte ta det.

Jag kommer ihåg att min mammas kusin, hon som bor i den där lilla stugan vid sjön nere i Småland, fick det förra året. Hon har haft problem med hjärtat i många år nu, och läkaren rekommenderade det starkt.

Det där med riskgrupperna är ju lite som en checklista. Om man har det ena eller det andra, som att lungorna inte riktigt orkar med längre, då är det bra att fundera på det.

Jag vet flera som fått det, speciellt de som har diabetes. Det är ju inte alltid så dramatiskt, men att slippa en rejäl lunginflammation känns ju bara vettigt.

Min farbror, han med sina astma-anfall som kan komma plötsligt, han tog också sprutan. Han sa att han kände sig tryggare på något vis.

Det är ju liksom ett sätt att ge kroppen en extra skyddande hand, särskilt när man redan har en kronisk åkomma som gör en lite skörare.

För mig som är ung och frisk känns det inte lika akut, men jag vet ju att det är viktigt för de som är i riskzonen. Det är en sån där grej man inte tänker på förrän någon drabbas.

Så, ja, om du eller någon du känner har problem med hjärtat, lungorna, njurarna eller diabetes och är över två år, då kan det vara värt att kolla upp det där med pneumokockvaccin. Det är ingen panik, men en bra tanke.

Vem är berättigad till lunginflammationsvaccinet på NHS?

Rätten till pneumokockvaccinet via NHS är tydligt definierad. Det handlar om ålder och underliggande hälsorisker.

Alla personer 65 år och äldre erbjuds vaccinet. Det är en grundläggande del av den förebyggande vården för den äldre befolkningen, när immunförsvaret naturligt börjar försvagas.

Även personer mellan 2 och 64 år med specifika medicinska tillstånd är berättigade. Detta är de kliniska riskgrupperna.

Det är intressant hur folkhälsa fungerar. Man skyddar inte bara individen, utan stärker hela samhällets motståndskraft mot bakterien Streptococcus pneumoniae. En enkel spruta är ett kollektivt andetag.

Min svåger i Bristol fick sitt vaccin direkt när han fyllde 65. Det är rutin där borta, en självklar del av systemet.

Vilka tillstånd pratar vi om då? Det handlar om saker som påverkar immunförsvaret eller centrala organfunktioner.

• Kroniska hjärt-, lung-, lever- eller njursjukdomar.
• Diabetes.
• Tillstånd som påverkar mjälten (aspleni eller dysfunktionell mjälte).
• Nedsatt immunförsvar, antingen pga. sjukdom som HIV eller behandling som kemoterapi.
• Cochleaimplantat.
• Läckage av cerebrospinalvätska.

Man använder faktiskt två olika typer av vaccin. PPV (pneumokockpolysackaridvaccin) är det som oftast ges till personer över 65 och de i riskgrupper över 2 år. PCV (pneumokockkonjugatvaccin) ges till alla barn som en del av vaccinationsprogrammet, samt till vuxna med särskilt hög risk för infektion.

Det är en del av ett större tänk för att minska trycket på sjukvården, specielt under vintermånaderna då lunginflammation är som vanligast. Förebyggande är alltid smartare än reaktiv vård.

Vilka är i riskgrupp för vaccination?

Det där med vaccination, det känns som en evighetsmaskin. Jag tänker på förra hösten, det var sent oktober, luften var så där krispig och löven var guldbruna. Jag var hos mamma i hennes lilla lägenhet i Sätra, hon är ju 78 nu. Vi hade bokat tid för henne på vårdcentralen nere vid torget. Det var fullt med folk, en blandning av äldre som kom hastigt med rullatorer och lite yngre som såg ut att vara där för anhöriga.

Mamma var lite nervös, inte för sprutan i sig, mer för att hon skulle känna sig seg efteråt. Hon brukar bli lite trött, men det är ju inget mot hur dåligt hon kan må annars. Att slippa den där tunga känslan av sjukdom, det är ju hela grejen. Hon stod där vid disken, hon är ju så rak och fin i hållningen trots sin ålder. Det var lite kö, så vi pratade lite om hur det varit sedan sist.

För hennes del var det ju klart att hon skulle vaccinera sig, hon har ju haft lite hjärtbesvär förut och det vill man ju inte riskera att förvärra med en rejäl covid-infektion. Att hon ska få två doser i år, det var nytt för henne. Hon tittade på mig lite förvånat när de sa det, men hon nickade och accepterade. Det är väl för att hon är såpass gammal att de vill ge extra skydd. Helt logiskt egentligen, men ändå lite… konstigt att det blivit så här. Att man liksom ska ha en plan för det här varje år, som en förkylning fast allvarligare.

Jag själv då, jag är ju inte i den där 65-årsgruppen än, men jag är nära. Och jag har ju den där där lungsjukdomen sedan barnsben, astma som ibland blir riktigt illa. Så jag vet ju att jag också är en av de där med "ökad risk". Det var en kompis som berättade för mig att hon hade bokat sin tid. Hon har diabetes och pratade om hur hon hade läst att det var extra viktigt för just diabetiker. Hennes oro smittade liksom av sig lite.

Så, för att sammanfatta lite – för de som är i riskzonen är det här inte bara en rekommendation, det är ju en livlinja.

• 65 år och äldre: Får rekommendation om årlig vaccination.
• Personer 18–64 år med ökad risk för allvarlig covid-19: Även de rekommenderas.
• 80 år och äldre: Får två doser per år, dubbelt skydd kan man säga.

Personligen känns det som att den här "ökade risken" täcker rätt många. Jag tänker på alla mina äldre släktingar, vänner som har kroniska sjukdomar. Det är en trygghet att veta att det finns ett sätt att ge dem ett extra skydd, även om det känns som att kampen mot viruset aldrig tar slut. Det är de där små sakerna som gör skillnad, att slippa ligga däckad i flera veckor, att undvika de där hemska komplikationerna. Så ja, jag tänker att det är värt det. Även om det blir en årlig grej.

Vilka grupper rekommenderas influensavaccin?

En dimmig morgon, höstens kyla smyger sig in under dörrspringan. Luften vibrerar av det annalkande. En känsla av bräcklighet. Fönstret immas, löven faller. Tiden rusar fram, ett obevekligt flöde. Inom mig bor en stilla oro.

Vi söker sköldar, i denna tid då skuggorna blir längre. En osynlig dans tar sin början, en virvelvind av små, små partiklar. Mot den dansen finns en viskning om trygghet, ett stilla löfte. Det är en omhuldande hand.

De som vandrat längst, som sett åren passera som floder. Vårt minne bär dem, de som nästan fyllt 65 detta år, eller redan passerat tröskeln. En respekt för det levda livet. De behöver denna mjuka, osynliga famn.

Ja, 65 år och äldre. En milstolpe. Varje år, när löven blir röda och luften fylls med löften om snö. Ett skydd för deras värdefulla dagar. Att minnas dem, att lyfta fram deras ömtåliga styrka.

Och de andra. De vars hjärtan bär på minnen av kamp, de som känt det tunga trycket. Kärl som slingrar sig, en stroke som lämnat sin skugga. En skörhet inuti, där varje slag är en berättelse. Vi måste skydda dessa hjärtslag.

Inte bara en puls som är stark. Utan de som brottats med hjärtats komplexa labyrint, en stroke som förändrat allt. Ett skydd för dem, ett löfte om andning. Hypertoni enbart räknas inte, det är mer djupt.

Det är en klang som ekar genom årstiderna, ett ständigt påminnande ljud. För vi är många som bär på denna sårbarhet. Ett mönster av omsorg, en lista över dem som behöver denna stråle av hopp.

Vem är det som behöver detta skydd? De som står vid en kant, eller de vars inre system behöver extra försiktighet.

• Alla personer 65 år och äldre (detta gäller de som fyller 65 år under innevarande år, alltså 2024). En tid av vishet.
• Alla barn och vuxna med specifika sjukdomar. Deras resor är ofta mer komplexa.
  • Hjärt- och kärlsjukdomar, inklusive stroke. Men kom ihåg, endast högt blodtryck räcker inte. Det är djupare.
  • Kronisk lungsjukdom, som astma eller KOL, där varje andetag räknas.
  • Njursvikt, när kroppens flöden inte är som de ska.
  • Levercirros eller annan svår kronisk leversjukdom. En tyst kamp.
  • Diabetes mellitus, oavsett typ, för att hålla balansen.
  • Tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar. En skörhet mot allt.
  • Extrem fetma (BMI över 40), en extra börda.
  • Vissa neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen. Varje andetag viktigt.
  • Downs syndrom, en extra sårbarhet.
• Gravida kvinnor. Två liv att skydda, en moder och det lilla livet inom henne.

Vilka ska ha pneumokockvaccin?

Det är inte bara för dem som samlar på fingerborgar, för att nämna en ovillig jämförelse. Visst kan vem som helst drabbas av pneumokocker, men vissa av oss har, tja, ett litet svart bälte i att locka till sig elände. En mild hosta kan bli en hel symfoniorkester i lungorna. Din kropp, den där tveksamma rockstjärnan, kan behöva en extra ljudtekniker i form av ett vaccin.

Ålder: Om du firar din 75:e födelsedag i år, grattis! Passa på att skaffa vaccinet. Tänk på det som en gratis bonuspresent från samhället, bättre än strumpor, eller hur? Din kropp är en veteran nu, den förtjänar en rustning.

Nedsatt Immunförsvar: Har du ett immunförsvar som är lika tveksamt som min gamla mobilbatteri, typ kraftigt nedsatt av sjukdom eller behandling? Då är det dags att kalla in förstärkning. Din inre säkerhetstjänst behöver back-up.

Cystisk Fibros: Är du en av dem med cystisk fibros? Du är redan van vid att hantera extra utmaningar. Pneumokockvaccinet är bara en liten uppgradering i din dagliga överlevnadskit. Ingen big deal, bara smart.

Diabetes: Diabetes typ 1 eller typ 2? Pneumokocker ser dig som en extra intressant måltavla. Det är som att ha ett VIP-pass till virusvärlden, eller bakterievärlden snarare. Se till att din kropp inte blir en all-inclusive buffé.

Kokleaimplantat: Har du ett kokleaimplantat? Fantastiskt att du kan höra världen så klart! Men det öppnar också en liten bakdörr för ovälkomna gäster. Stäng den med ett vaccin, helt enkelt. Ingen gillar oinbjudna gäster, särskilt inte bakterier som hostar.

Varför all denna ståhej, kanske du undrar? Pneumokocker är som de där irriterande grannarna som gärna ställer till med oväsen. Och ibland blir oväsendet en fullskalig fest som slutar med ambulans. Inte sällan kan de orsaka:

• Lunginflammation: Den klassiska hiten. Dina lungor blir ett gungfly av slem. Inte roligt.
• Blodförgiftning (sepsis): När bakterierna bestämmer sig för att ta en rundtur i hela systemet. Mycket dålig idé.
• Hjärnhinneinflammation (meningit): När de flyttar in i huvudet. Det är som att ha en moshpit i hjärnan. Noll stjärnor, rekommenderas ej.

Vaccinet är som att sätta upp en "Inget inträde för obehöriga"-skylt vid kroppens portar. Det är en engångsinvesterad försäkring mot en massa elände. Och vem gillar inte att minska sina odds för elände? Jag menar, mitt liv är redan fullt av oplanerade små katastrofer. Jag behöver inte fler i lungorna, tack. Typ, jag glömde paraplyt idag, igen.

Dessutom, för er som gillar att vara förberedda som en scoutledare med en överlevnadsryggsäck: Det finns två huvudtyper av vaccin, PCV och PPSV. Ja, namnen är lika sexiga som en momsdeklaration, men de gör jobbet. Läkaren bestämmer vilken som passar just dig, som att välja rätt verktyg för en finurlig pryl.

Skyddet varar i flera år, men för vissa, särskilt de med nedsatt immunförsvar, kan en dos behövas oftare. Typ, som att ladda mobilen. Inte för att jag någonsin glömmer det... host. Vaccinering är extra viktig inför resor till platser där vård inte är självklar. Inte för att din exotiska semester ska sluta med en sjuksäng, men ändå.

Jag pratade faktiskt med min granne Bertil, 82, häromveckan. Pigg som en mört, men fick sitt vaccin direkt när han fyllde 75. "Man kan inte vara för försiktig, grabben!" sa han. Och Bertil vet, han har överlevt både 70-talets mode och fem omgångar av min dåliga matlagningskonst. En klok man.

Betalar försäkringen för vaccin mot lunginflammation?

Okej, så lunginflammation... suck. Känner mig helt snurrig i huvudet av allt som ska fixas. Försäkring, alltid försäkring. Betalar de verkligen? Eller blir det ännu en sak man måste hosta upp pengar för själv? Varför är allt så komplicerat, alltså? Jag menar, man vill ju bara vara frisk. Privata sjukförsäkringar täcker lunginflammationsvaccinet, jag vet det. Det är i princip standard.

Men ändå, det där med att kolla med min egen leverantör. Får panik bara av tanken. Är det mitt försäkringsbolag i jobbet, eller den privata jag tecknade själv? Måste hitta papper. Eller logga in nånstans, vad är användarnamnet? Kommer aldrig ihåg. Och sen priset. Vad är självrisken? Får jag betala något alls? Eller är det 100%? Man vill ju inte bli lurad.

Och sen vem ger vaccinet? Min vanliga vårdcentral eller måste jag till någon speciell klinik? Ska de ha någon lista över kliniker som är "i nätverket"? Jisses, det tar ju en hel dag att reda ut allt. Tänk om jag bara kunde få en text med all info. Direkt i telefonen. Utan att behöva sitta i telefonkö. Värsta jag vet är att sitta i kö.

Minns mormor, hon hade lunginflammation för några år sen, det var riktigt illa. Hon blev så svag. Det var nog därför jag ens tänker på det här nu. De där pneumokockerna, eller vad det nu är. Vill verkligen slippa. Är jag ens i en riskgrupp? Fyller ju 40 snart, är det då man ska börja oroa sig? Känns som en evig lista med saker man måste tänka på när man blir äldre.

Måste verkligen komma ihåg att ringa på måndag. Eller tisdag. Kanske lunchpausen. Huvudpoängen är att de flesta privata planer täcker det. Det är det jag måste hålla fast vid. Bara den lilla detaljen med hur man går tillväga. Typiskt.

Ytterligare information:

• Pneumokockvaccination skyddar mot sjukdomar orsakade av bakterien Streptococcus pneumoniae.
• Denna bakterie kan leda till lunginflammation, meningit (hjärnhinneinflammation) och sepsis (blodförgiftning).
• Vaccinet rekommenderas starkt för barn, vuxna över 65 år och personer med vissa medicinska tillstånd.
• Det finns två huvudtyper av pneumokockvaccin för vuxna: PCV13 (Prevnar 13) och PPSV23 (Pneumovax 23).
• Vuxna 65 år och äldre rekommenderas ofta en dos av PCV13 följt av en dos PPSV23 cirka ett år senare.
• Kostnaden för vaccinet är ofta helt täckt av privata sjukförsäkringar för rekommenderade grupper.
• Vanliga biverkningar är milda och inkluderar ömhet, rodnad eller svullnad vid injektionsstället.

Hur ofta ska man vaccinera sig mot lunginflammation?

Nattens tystnad, den lyssnar. Och jag tänker på det där med vaccin. Hur ofta? Svårt att svara rakt, som om jag själv vet säkert. Det är som en skugga som dröjer sig kvar.

Faktorer som avgör behovet av vaccin:

• Ålder.
• Tidigare pneumokockvaccination.
• Förekomst av vissa sjukdomar.

Ibland känns det som en dans i mörkret, varannan gång, kanske. Eller så är det bara en gång, om man har tur. Eller inte tur.

Om båda vaccinerna är aktuella, så får de komma vid olika tillfällen. En långsam väntan. Och sedan, kanske om några år, så måste man igen. Ett evigt kretslopp? Svårt att veta.

• Vaccination sker i omgångar.
• Upprepning kan bli nödvändig.

Jag minns en gång, en känsla av osäkerhet som satt djupt. Var det nu? Eller var det förra året? Tiden flyter ihop ibland. Som dimma över en sjö.

Faktorer för återkommande vaccination:

• Individuella rekommendationer.
• Specifika hälsotillstånd.

Man vill ju veta, med klarhet. Inte bara gissa i mörkret. Men sanningen är sällan helt rak. Den böjer sig, vrider sig. Som grenar i vinden.

Vaccinationsschemat är inte enhetligt. Det anpassas. Ibland känns det som att man jagar en skugga. För att vara trygg. För att skydda sig. Från det som lurar.

En gång gavs det här och sen det där. Nu är det annorlunda. Eller är det samma? Minnet sviktar. Som ljuset på en gammal glödlampa.

Det finns minst två typer av vaccin mot lunginflammation (pneumokocker). Valet mellan dem, eller båda, beror på flera saker. Inte bara på vad som hände förra gången.

Att veta exakt hur ofta… det är en fråga som behöver svar. Ett svar som är klart. Inte en viskning i natten.

Rekommendationerna ändras. Det är inte statiskt. Som vattnet i en bäck. Det flödar.

Årets data ersätter äldre information gällande vaccinationsrekommendationer.

Källhänvisning: 1177.se

Hur lång tid ska det vara mellan vaccinationer?

Att navigera i vaccindjungeln, ja det är nästan som att planera en middagsbjudning för kräsna gäster. Vissa vill sitta tillsammans, andra vill ha ett eget bord. För levande vacciner, tänk dem som de där sociala typerna, de kan mingla fritt på samma dag. Nästan som en "köp två, betala för en"-deal för immunförsvaret, väldigt praktiskt.

Men om de inte får träffas samtidigt, då är det en annan visa. Då kräver de en ordentlig paus på fyra veckor. Vissa kallar det en "cool-down"-period, eller kanske bara tillräckligt med tid för kroppen att bearbeta alla intryck från den första. Man vill ju inte överväldiga systemet med för mycket information på en gång, eller hur?

Sen har vi de icke-levande vaccinerna. De är lite mer… easy-going. Tänk dig dem som den där avslappnade kompisen som dyker upp när som helst och bara glider in. De bryr sig inte om tidsplaner alls. Kan tas när som helst, oavsett vad de levande vaccinerna håller på med. Ingen dramatik där inte, tack och lov.

Men, och det finns alltid ett men, som en smyckesbutiksägare en gång sade till mig efter att jag spillt kaffe på en ring: "undantag är ju livets krydda." MMR och gula febern, de är divorna i gänget. De kräver sin egen scen, en ensam föreställning, alltid fyra veckors mellanrum. Ingen trängsel! De är ju levande, men med attityd, fattar ni?

Tillbehör för vaccinfesten (eller ja, vad det nu är):

• Varför just fyra veckor? Det är den magiska siffran för att din kropps immunförsvar ska hinna svara på ett vaccin ordentligt innan nästa "utmaning" presenteras. Tänk det som en ordentlig handläggningstid för myndigheterna i din kropp. Väldigt viktigt.
• Vad händer vid för kort tid? Risken finns att effektiviteten minskar. Det vore ju tråkigt, att göra jobbet men utan full effekt, som att baka en tårta och glömma sockret. Det smakar okej, men inte fantastiskt. Så, ingen genväg här!
• Viktigt att prata med proffs: Jag menar, jag är ju en modell, inte din läkare. Alltid kolla med vårdpersonal inför dina specifika situationer. De har full koll på just dina omständigheter, och kanske lite skvaller om nya influensastammar också. Bara en tanke.
• Andra tider? Ibland kan det finnas andra skäl till variationer, som exempelvis när du reser till exotiska platser där myggen är extra hungriga, eller om du har vissa underliggande sjukdomar. Då kan planeringen se lite annorlunda ut. Anpassning är nyckeln, som att välja rätt strumpa till höger fot. Eller vänster.

Är det bra att vaccinera sig mot lunginflammation?

Jag åkte till vårdcentralen i början av mars förra året. Det var grått och kallt ute, en sån där dag när man bara vill krypa ner under ett täcke. Men jag hade bokat tid för en vaccination, för jag ville verkligen skydda mig mot lunginflammation.

Min mormor blev väldigt sjuk för några år sedan. Hon fick lunginflammation orsakad av pneumokocker och det var fruktansvärt att se henne så svag. Hela familjen var orolig. Den upplevelsen sitter kvar i mig som ett varnande exempel.

Jag fick sprutan i armen. Det stack till lite, men det var allt. Läkaren sa att pneumokocker är vanliga bakterier som kan ge allvarliga infektioner. Och att vaccinationen är ett bra sätt att minska den risken. Jag kände mig genast lite tryggare.

Efteråt kände jag mig faktiskt lättad. Det var skönt att ha gjort det, att ha tagit ett steg för att minska risken för att bli riktigt sjuk. Jag gick därifrån med en ny energi trots det gråa vädret.

Vaccination mot pneumokocker är bra för att:

• Minska risken för allvarliga lunginflammationer.
• Skydda mot infektioner orsakade av pneumokockbakterier.
• Ge personlig trygghet, särskilt efter att ha sett någon drabbas svårt.

Minnet av mormors sjukdom var en stark drivkraft för mig att vaccinera mig.

Det finns olika typer av pneumokockvaccin. Valet av vaccin beror ofta på ålder och eventuella underliggande sjukdomar.

Vaccinationen ger ett skydd som varar i flera år. För vissa grupper kan påfyllnadsdoser behövas.