När slutar förbudet mot omkörning?

Okej, här kommer en redigerad version av texten, lite mer… jag-ig, om du förstår vad jag menar. Jag har försökt behålla känslan du var ute efter:

Usch, omkörningsförbud… jag får rysningar bara jag tänker på det! Känner du igen dig? Där sitter man, fast bakom en skruttig gammal bil som puttrar fram i 60 på en 90-väg. Och omkörningsförbudet bara fortsätter och fortsätter. Man känner sig fången, instängd!

Det är så himla frustrerande. Man liksom vet att man hade kunnat köra om säkert typ för en kilometer sen, men nej, förbudet hänger kvar som ett envist gammalt tuggummi under skon. Och det slutar ju liksom aldrig vara omkörningsförbud! Eller jo, till slut såklart, men oftast först precis vid nästa korsning, eller hur? Varför just där?

Jag minns en gång när jag var på väg till mormor, skulle fira hennes 80-årsdag. Jag var redan sen, stressad som tusan, och så hamnade jag bakom en traktor som körde i snigelfart. Omkörningsförbud i… ja, vad kändes som en hel evighet! Jag satt och kokade inombords. Man vill ju inte riskera böter, men herregud vad jag var nära att bara… ja, ni vet.

Jag tänker att det borde verkligen finnas fler undantag. Eller i alla fall tydligare skyltar som visar exakt var det där förbenade förbudet tar slut. Tänk om de kunde sätta upp små skyltar typ “Omkörningsförbudet upphävs om 200 meter” eller något sånt? Skulle vara guld värt! Eller är det bara jag som tycker det? Kanske är det för att jag är så otålig av mig. Men alltså, ärligt talat, vem gillar omkörningsförbud?