Får man jobba längre än 67?

Får man jobba längre än 67? Rätten att arbeta kvar

Att fortsätta arbeta efter pensionsåldern ger stora ekonomiska fördelar och högre månadspension. Förstå reglerna kring anställningsskyddet för att undvika skattemässiga överraskningar när du kombinerar lön och pension. Utforska detaljerna för att maximera din totala inkomst. Undrar du exempelvis får man jobba längre än 67 år i dagens Sverige?

Får man jobba längre än 67?

Ja, du har laglig rätt att jobba längre än 67 år i Sverige. Enligt lagen om anställningsskydd (LAS) sträcker sig din rätt att behålla din nuvarande anställning fram till utgången av den månad du fyller 69 år. Din arbetsgivare kan inte avsluta din anställning enbart på grund av din ålder före denna gräns.

Frågan om att förlänga arbetslivet kan dock vara beroende av flera individuella faktorer och regler. Det handlar inte bara om lagstadgade rättigheter, utan även om hur länge har man rätt att arbeta kvar på din specifika arbetsplats. Många väljer att stanna kvar på arbetsmarknaden delvis eller helt, och reglerna på den svenska arbetsmarknaden är utformade för att uppmuntra till detta.

Vad händer med anställningsskyddet efter 67 och 69 år?

Anställningsskyddet enligt LAS fungerar precis som vanligt fram till den månad du fyller 69 år. Arbetsgivaren måste ha sakliga skäl för en eventuell uppsägning, till exempel arbetsbrist, och de vanliga turordningsreglerna gäller fullt ut. Du behöver alltså inte oroa dig för att bli godtyckligt uppsagd bara för att du vill ta reda på hur länge får man jobba enligt las i praktiken.

När du däremot uppnår 69 år sker en radikal förändring i lagstiftningen. Efter utgången av den månad du fyller 69 år upphör det starka anställningsskyddet i LAS helt. Det innebär i praktiken att arbetsgivaren kan avsluta din anställning utan att behöva ange några sakliga skäl. Uppsägningstiden blir då högst en månad, och du har inte längre rätt till de vanliga turordningslistorna vid en omorganisation.

Jag har själv sett den här övergången skapa stor förvåning ute på arbetsplatserna. Många tror att man måste gå i pension vid en specifik ålder, men regelverket handlar bara om vad händer med anställningsskyddet efter 69 års ålder. Det finns absolut ingenting i lagen som hindrar dig från att jobba till 70, 72 eller ännu längre. Men efter denna ålder bygger din anställning helt på en ömsesidig överenskommelse mellan dig och din arbetsgivare.

Hur påverkas skatt och pension när man jobbar vidare?

Att fortsätta arbeta istället för att gå i tidig pension ger en kraftig ekonomisk hävstång. Varje extra år i arbetslivet efter riktåldern ökar din framtida månadspension med mellan 6 och 11 procent.^[1] Denna ökning beror på två samverkande faktorer: du fortsätter att tjäna in nya pensionsrätter till din allmänna pension, och ditt redan intjänade kapital ska fördelas över färre återstående år i livet.

Skatteeffekterna är en annan stor fördel för den som väljer att jobba vidare. Det blir ofta en helt annan skatt om man jobbar efter 67 på grund av förhöjda avdrag. Detta gör att du betalar betydligt lägre skatt på din lön än vad en yngre kollega gör för exakt samma arbetsinsats. Det är dock viktigt att hålla koll på födelseår, då övergångsregler gör att det förhöjda grundavdraget för personer födda 1960 och senare istället kickar in från januari det år man fyller 68 år.

Men det finns en lömsk ekonomisk fälla som du måste se upp med. Om du väljer att bli en så kallad jobbonär - det vill säga att du tar ut din pension samtidigt som du fortsätter att lyfta lön - kan din totala månadsinkomst snabbt skjuta i höjden. Om den sammanlagda summan av lön och pension kliver över skiktgränsen för statlig inkomstskatt, som ligger på 643.000 kronor för året, tvingas du betala statlig skatt på de överstigande delarna. Det här misstaget kan leda till en mycket tråkig överraskning i form av kvarskatt vid deklarationen.

Avtalsmall och checklista för förhandling efter 69 år

Om du vill fortsätta jobba efter att du har passerat den lagstadgade gränsen behöver du ta ett proaktivt samtal med din chef. Eftersom det automatiska anställningsskyddet har löpt ut är det bäst att sätta sig ner och skriva ett helt nytt avtal. Detta skapar trygghet för båda parter.

Här är de viktigaste punkterna du bör reglera i din skriftliga överenskommelse:

1. Anställningsform: Kom överens om ifall anställningen ska fortsätta gälla tills vidare med en månads ömsesidig uppsägningstid, eller om ni ska gå över till en tidsbegränsad timanställning.

2. Arbetstid och flexibilitet: Många äldre arbetstagare föredrar att gå ner i tid. Reglera exakt hur många timmar i veckan du ska arbeta och om du har möjlighet att styra dina dagar själv. 3. Tjänstepension: Kontrollera vad som gäller för dina tjänstepensionsinbetalningar. Vissa kollektivavtal stoppar automatiskt inbetalningarna vid 65 eller 66 år, medan andra tillåter fortsatta avsättningar om man kommer överens om det. 4. Arbetsuppgifter och ansvar: Tydliggör om du ska behålla ditt fulla operativa ansvar eller om du ska gå över i en mer rådgivande mentorroll på deltid.

Jämförelse: Sluta vid riktåldern vs jobba vidare till 69 år

Gå i pension vid riktåldern (67 år)

• Full rätt till garantipension och bostadstillägg baserat på din ålder

• Gäller fullt ut enligt LAS med normala uppsägningstider och sakliga skäl

• Arbetsgivaren betalar fulla arbetsgivaravgifter på eventuell lön

• Normal beskattning på pensionsutbetalningar om du inte har arbetsinkomster

Jobba vidare fullt ut till 69 år ⭐

• Ökar månadspensionen med 6-11 procent för varje extra år du skjuter upp uttaget

• Kvarstår intakt fram till utgången av den månad du fyller 69 år

• Sänkt till 10,21 procent vilket gör dig billigare och mer attraktiv att anställa

• Betydligt lägre skatt tack vare förhöjt jobbskatteavdrag och grundavdrag

Lasses skattefälla: Kampen med parallella inkomster

Lasse, en 67-årig projektledare i Göteborg, bestämde sig för att fortsätta jobba halvtid på sin gamla mekaniska verkstad. Samtidigt började han ta ut sin fulla allmänna pension för att finansiera en sommarstuga.

Första månaderna flöt på bra, men Lasse missade helt att kontrollera hur skatteavdragen samordnades. Hans arbetsgivare drog skatt enligt tabell, och Pensionsmyndigheten drog schablonmässigt 30 procent på sidoutbetalningen.

Det visade sig att de två utbetalarna inte pratade med varandra. När Lasse loggade in på Skatteverkets e-tjänst insåg han till sin fasa att hans totala årsinkomst klev långt över gränsen för statlig skatt.

Efter ett panikartat samtal med en ekonom insåg han att han låg back tusentals kronor. Han tvingades begära en frivillig jämkning och höja sitt skatteavdrag på pensionen till 42 procent för att undvika en massiv kvarskatt nästa vår.