Vad driver tunnelbanetåg?

Drivkraften under stadens yta: Hur tunnelbanan får sin kraft

Tunnelbanan är en livsnerv i många storstäder, en pulserande ådra som fraktar miljontals människor genom labyrinter under jord. Men vad är det egentligen som driver dessa tunga, metalliska fordon framåt i mörkret? Svaret är kraftfullt och, kanske förvånande för vissa, ganska enkelt: elektricitet.

Men till skillnad från exempelvis spårvagnar som ofta hämtar sin ström från luftledningar, eller moderna tåg som kan vara dieselelektriska, använder tunnelbanan oftast två huvudsakliga metoder för att få sin elektriska kraft: luftledningar eller en strömförande tredje skena.

Luftledningar:

Denna metod är ganska lik den som används för spårvagnar och vissa lokaltåg. En ledning, hängande högt ovanför spåren, förser tåget med ström via en strömavtagare, ofta kallad pantograf, som sitter på taket av vagnen. Denna lösning är relativt enkel att underhålla och tillåter en jämn strömtillförsel.

Den strömförande tredje skenan: Den osynliga kraftkällan:

Den mest förekommande metoden, och den vi ska fokusera på här, är den strömförande tredje skenan. Föreställ dig en extra räls, placerad bredvid de två spåren som tåget rullar på. Denna räls är ingen vanlig räls; den är elektriskt laddad och konstant spänningssatt. Tåget är utrustat med en speciell kontakt, en “strömsko”, som glider längs med den tredje skenan. Genom denna kontakt får tågets motor den elektricitet den behöver för att fungera.

Fördelar med den tredje skenan:

• Direkt kraftöverföring: Den största fördelen med detta system är den direkta kraftöverföringen. Strömmen flödar direkt från den tredje skenan till tågets motor, vilket minimerar energiförluster och möjliggör snabb acceleration. Detta är avgörande i ett tunnelbanesystem där tågen konstant stannar och startar vid stationer.
• Effektiv drift: Denna effektiva kraftöverföring bidrar till en mer ekonomisk och miljövänlig drift jämfört med vissa andra alternativ.
• Kompakt lösning: I tunnlar är utrymmet ofta begränsat. Den tredje skenan tar mindre plats än luftledningar och är därför en mer praktisk lösning.

Säkerhetsaspekter:

Den strömförande tredje skenan medför självklart också vissa säkerhetsrisker. Det är därför extremt viktigt att hålla sig borta från spåren och aldrig röra den tredje skenan. Systemen är noggrant övervakade och utrustade med säkerhetsmekanismer för att förhindra olyckor.

Sammanfattningsvis:

Tunnelbanan drivs av elektricitet, oftast levererad genom en strömförande tredje skena. Denna direkta kraftöverföring möjliggör den snabba acceleration och effektiva drift som krävs för att frakta oss snabbt och smidigt under stadens yta. Nästa gång du susar fram i tunnelbanan, tänk på den osynliga kraften som driver dig framåt – en kraft som möjliggör livet i den moderna storstaden.