Hur påverkas kroppen av undervikt?

11 månader sedan 20 visningar

"Undervikt, oavsett om den bottnar i sjukdom, stress eller för hård träning, försvagar kroppen. Den ökar sårbarheten för infektioner, gör skelettet skört och sänker kroppens naturliga värme. En kritisk påminnelse om balansens betydelse."

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

Vilka risker och symtom är förknippade med underviktig kroppsvikt?

Jag minns när min gamla kompis Anna, sent 2017, bara rasade i vikt. Det var efter en riktigt tuff period med jobb och någon slags virusinfektion som aldrig riktigt släppte taget. Hon hade alltid varit smal men nu var det nästan så man blev lite orolig, alltså för låg kroppsvikt, inte sunt.

Hon frös jämt, trots att vi satt där på kaféet vid Mariatorget och drack te en solig aprilmorgon 2018. Hon drog upp axlarna, huttade. Såg du på henne kändes det som hon inte hade något under huden, du vet. Och så den där ständiga förkylningen. En förkylning avlöste nästan nästa, hennes immunförsvar var som bortblåst. Ökad risk för infektioner, det är ju så det blir.

Jag tänkte då på hur hon alltid var trött och liksom grå i ansiktet. Hennes hår blev tunnare också, jag såg det. En läkare hon träffade nämnde senare något om att underviktig kroppsvikt kan leda till benskörhet, typ att skelettet blir skört. Det är ju allvarligt när kroppen inte får vad den behöver, den bryts ned inifrån.

Att ha för lite på kroppen, alltså när vågen visar för lågt hela tiden, det är inget att sträva efter. Jag tror det är så viktigt att man äter ordentligt, finner nån sorts balans. Inte bara för att undvika sjukdomar utan för att känna sig stark, ha energi att göra roliga saker. Annas erfarenhet var verkligen en ögonöppnare.

Vad händer med kroppen vid undervikt?

Herregud, undervikt. Hela kroppen liksom bara… tunn. All energi borta. Känns som att varje steg är ett projekt. Minskad ork är bara förnamnet. Man blir så trött. Och musklerna, vart tar de vägen? De bara försvinner. Som att kroppen äter upp sig själv inifrån.

Och sen det här med att röra sig. Svårt att röra sig alltså. Inte bara för att det gör ont eller så, utan bara att det inte finns någon kraft. Att resa sig ur sängen, att bara vända sig om. Det är kämpigt. Och då ökar ju den där risken för trycksår. Hemskt att tänka på.

Sen sårläkning också. Om man skär sig eller något, så läker det inte som det ska. Försämrad sårläkning är skit. Och det kan ju leda till infektioner. Vårdrelaterade infektioner, det vill man ju absolut inte ha. Hela kedjan är så… dålig. Man blir liksom bara svagare och svagare. Det är en ond cirkel.