Vilka ord ska man undvika i en akademisk text?

Språklig precision i akademiska texter: Mer än bara “fina” ord

Akademiskt skrivande skiljer sig markant från vardagligt språkbruk. Det handlar inte bara om att använda “fina” ord, utan om att välja ord med precision och undvika uttryck som kan uppfattas som vaga, informella eller subjektiva. Detta bidrar till textens klarhet, objektivitet och trovärdighet, och visar på författarens analytiska förmåga. Att navigera i detta språkliga landskap kan vara utmanande, men genom att medvetet välja bort vissa ord och fraser kan man stärka sin akademiska röst.

Utöver det uppenbara, som att byta ut “jobba” mot “arbeta” eller “kolla” mot “granska”, finns det subtilare språkliga fällor att undvika. Tänk på följande kategorier:

• Talspråk och slang: Uttryck som “typ”, “liksom”, “jättebra” och “fixa” hör hemma i informella samtal, inte i akademiska texter. Dessa ord minskar textens formella ton och kan uppfattas som oprofessionellt. Ersätt dem med mer precisa och formella alternativ. Istället för “jättebra resultat” kan man skriva “mycket goda resultat” eller specificera exakt vad som gör resultatet bra.

• Vaga och oprecisa ord: Ord som “saker”, “grejer”, “bra”, “dålig” och “någon” saknar den precision som krävs i akademiska sammanhang. Specificera vilka saker, vilka grejer och på vilket sätt något är bra eller dåligt. Istället för “någon forskare” bör man namnge forskaren eller referera till dennes verk.

• Förstärkningsord och värdeladdade uttryck: Undvik överdriven användning av förstärkningsord som “väldigt”, “extremt” och “otroligt”. Dessa ord kan uppfattas som subjektiva och minskar textens objektivitet. Sträva efter en mer neutral och saklig ton. Likaså bör värdeladdade uttryck som “fantastiskt” och “hemskt” undvikas. Presentera istället fakta och låt läsaren dra sina egna slutsatser.

• Klichéer och metaforer: Medan metaforer kan vara effektiva i vissa sammanhang, bör de användas sparsamt i akademiska texter. Överanvändning av klichéer och slitna metaforer kan göra texten tråkig och förutsägbar. Fokusera på klarhet och precision istället för språkliga utsmyckningar.

• Personliga pronomen (i vissa fall): Användningen av “jag” och “vi” kan vara lämplig i vissa akademiska genrer, exempelvis reflektionsprotokoll eller vissa typer av essäer. I mer formella texter, som vetenskapliga artiklar, bör man dock sträva efter en mer objektiv ton och undvika personliga pronomen. Formulera om meningar för att fokusera på själva forskningen och resultaten, snarare än på forskaren själv.

Genom att medvetet undvika dessa ord och fraser kan man skapa en mer formell, objektiv och trovärdig akademisk text. Detta kräver övning och noggrannhet, men det är en investering som lönar sig i längden. Språklig precision är nyckeln till att effektivt kommunicera komplex information och bidra till den akademiska diskursen.