Vad räknas som ett godkänt betyg?

vad räknas som godkänt betyg: 2 250 poäng krävs

Att förstå vad räknas som godkänt betyg minskar risken för en ofullständig gymnasieexamen och skapar tydliga mål under studietiden. Korrekt kunskap om betygskraven skyddar mot oväntade hinder vid ansökan till högre utbildningar eller framtida yrkesval. Genomgång av gällande regler säkerställer att alla nödvändiga kursmoment genomförs med framgång.

Vad räknas som godkänt betyg? En snabb översikt

I det svenska skolsystemet är frågan om vad som är ett godkänt betyg central för både elever och föräldrar. Svaret beror på vilken nivå du befinner dig på – grundskola, gymnasium eller högskola – men i grunden är det enkelt: betygen A, B, C, D och E är godkända, medan F innebär underkänt. I gymnasiet krävs det dessutom godkända betyg i ett visst antal poäng för att få en examen (citation:4).

Betygsskalan A–F i grundskola och gymnasium

Det nationella betygssystemet som används i den svenska grundskolan och på gymnasiet är en sexgradig skala från A till F. De fem stegen A till E är godkända nivåer, där A är det högsta betyget och E är den lägsta godkända nivån. Betyget F betyder att eleven inte har uppnått kunskapskraven för att bli godkänd. Det här systemet infördes för att skapa en tydlig och likvärdig bedömning över hela landet.

Vad innebär de olika betygsstegen?

Betygen är målrelaterade, vilket innebär att de sätts utifrån hur väl eleven har uppnått de kunskapskrav som finns i kursplanen. Det handlar alltså inte om att jämföra elever med varandra, utan om att mäta deras egna prestationer mot på förhand bestämda mål.

A – Utmärkt. Eleven visar mycket goda kunskaper och förmågor. B – Mycket bra. Ligger mellan A och C, men med en tyngdpunkt mot de högre kvaliteterna. C – Bra. Eleven visar goda kunskaper och uppfyller kunskapskraven väl. D – Tillfredsställande. Ligger mellan C och E, med en tyngdpunkt mot de lägre kvaliteterna. E – Tillräckligt. Eleven har uppnått kunskapskraven på ett godtagbart sätt. Detta är alltså det lägsta godkända betyget.

Det är viktigt att komma ihåg att ett E är ett fullt godkänt betyg. Det innebär att eleven har visat att hen kan det som krävs, även om det finns utrymme för förbättring. När jag själv pluggade var jag alltid orolig för att få E, men med tiden lärde jag mig att det är en fullt acceptabel grund att stå på. Det är betyget F, underkänt, som man behöver vara vaksam på.

Skillnaden mellan betyget F och ett streck (–)

En vanlig källa till förvirring är skillnad på f och streck i betyg. Ett streck är inte ett betyg. Det sätts in när läraren saknar tillräckligt underlag för att sätta ett betyg. Det kan till exempel bero på att eleven har varit frånvarande så mycket att hen inte har kunnat visa sina kunskaper. Ett streck måste alltid följas upp och ersättas med ett betyg (A-F) så snart det finns underlag. Ett F, däremot, är ett definitivt besked om att eleven inte uppnått kunskapskraven.

Kraven för gymnasieexamen: Hur många poäng krävs?

För att få en gymnasieexamen räcker det inte med att bara ha en samling godkända betyg. Det finns ett specifikt poängkrav och många undrar hur många poäng krävs för gymnasieexamen egentligen. Av de totalt 2 500 poängen i ett gymnasieprogram måste du ha godkända betyg på minst 2 250 poäng.^[1] Det innebär att du maximalt får vara underkänd på 250 poäng, vilket motsvarar ungefär fem mindre kurser på 50 poäng vardera (citation:4).

Utöver poängkravet finns det också särskilda behörighetskrav. För en högskoleförberedande examen krävs till exempel godkänt i svenska/svenska som andraspråk 2 och 3, samt engelska 6. För en yrkesexamen är kraven inriktade mot de yrkesspecifika kurserna. Det är lätt att stirra sig blind på poängen, men jag har sett många elever missa examen för att de missat ett specifikt behörighetskrav i kärnämnena. Dubbelkolla alltid det!

Vad betyder det nya systemet Gy25 (ämnesbetyg)?

Från och med hösten 2025 införs ett nytt betygssystem på gymnasiet som kallas Gy25. Istället för att läsa och få betyg i många små kurser, kommer eleverna att läsa större ämnen och få ett sammanhållet ämnesbetyg. Här är en kort betygssystemet gy25 förklaring för dig som ska börja studera snart. Detta påverkar hur slutbetyget räknas samman, men grundprincipen för vad som är godkänt ligger fast: A till E är godkänt, F är underkänt. För att få en examen med ämnesbetyg kommer det fortfarande att krävas godkända resultat i en stor majoritet av undervisningen (citation:4).

För dig som redan har betyg enligt det gamla kurssystemet (före 2025) är det inget som förändras. De nya reglerna gäller framför allt för de som påbörjar sin gymnasieutbildning efter reformen.

Godkända betyg på universitet och högskola

På högskolenivå är det friare för varje lärosäte att bestämma sin betygsskala, vilket kan skapa en del förvirring kring vad räknas som godkänt betyg. Den absolut vanligaste skalan på universitet och högskolor är dock densamma som i gymnasiet: den sjugradiga skalan A–F (där F är underkänt) eller den tvågradiga skalan G–U (Godkänd/Underkänd) (citation:1)(citation:2)(citation:3).

Universitetsskalan A–F och G–U

På skalan A–F, som används vid exempelvis Stockholms universitet, är betygen A, B, C, D och E godkända. Underkända betyg är Fx och F. Att erhålla ett godkänt betyg universitet sverige kräver att studenten uppfyller alla grundläggande lärandemål. Betyget Fx används ofta för att indikera att studenten är nära ett godkänt resultat och ibland erbjuds en komplettering, men det är inte en automatisk rättighet (citation:7). I den tvågradiga skalan (G–U) är såklart G (Godkänd) det enda godkända betyget, medan U (Underkänd) innebär att kursen inte är klar (citation:2).

Lunds universitet använder samma grundprinciper. Alla betyg är kriterierelaterade, vilket betyder att de sätts utifrån hur väl studenten uppnår kursens lärandemål, inte hur denne presterar jämfört med andra studenter (citation:3).

Jämförelse: Nya systemet (A–F) vs. Gamla systemet (IG–MVG)

Många föräldrar och de som studerat tidigare är mer bekanta med det gamla betygssystemet IG, G, VG, MVG. Det kan vara bra att se hur de två systemen hänger ihop för att förstå nivåerna.

Vanliga frågor om godkända betyg

Sammanfattning: Det viktigaste att komma ihåg

Jämförelse mellan betygssystemen A–F och IG–MVG

Här är en enkel översättning mellan det nuvarande systemet och det tidigare, för att ge en känsla för nivåerna.

A–F (Nuvarande)

- E (Tillräckligt)

- A, B, C, D, E

- A (Utmärkt)

- F

IG–MVG (Tidigare)

- G (Godkänd)

- G, VG, MVG

- MVG (Mycket väl godkänd)

- IG (Icke godkänd)

Sofies resa från F till godkänt betyg i matematik

Sofie, en gymnasieelev i Göteborg, fick under höstterminen i årskurs 2 beskedet att hon hade F i matematik 2b. Hon hade fastnat för uppgifterna om statistik och sannolikhetslära och förstod inte alls logiken. Varje provtillfälle slutade i panik och ett misslyckande.

Hon försökte plugga ännu mer, satt uppe sent och plöjde igenom boken, men det blev bara sämre. Huvudvärken och sömnbristen gjorde att hon presterade ännu sämre på nästa omprov. Hon var övertygad om att hon aldrig skulle kunna bli godkänd.

Efter ett samtal med studievägledaren insåg Sofie att pluggmetoden var problemet, inte hennes förmåga. Hon bad att få byta till en lärarledd studiegrupp där de gick igenom uppgifterna tillsammans. Plötsligt föll poletten ner när en klasskamrat förklarade sannolikhetslära med en enkel tärningslek.

I slutet av vårterminen fick hon ett E på det avslutande provet. Glädjen var total, inte bara över betyget utan över att hon äntligen förstått. Hennes självförtroende i matte har växt, och nu satsar hon på att höja sig till ett D i nästa kurs.