Vad orsakar språkstörningar?

Vilka är de vanligaste orsakerna till språkstörningar?

Jag har funderat så mycket på det där med språk, hur det bara... händer eller inte händer. Som när jag såg lilla Kevin, han var fyra i maj tror jag, under en sommarfest ute på Vaxholm 2019. Han pratade knappt alls. Det är sånt som verkligen får en att tänka, varför blir det så.

Och det är inte bara en enda grej. Det är ju det som är så klurigt. Min kusin Lena berättade att hennes mormor hade svårt att läsa ordentligt, fast det var förr i tiden, så ingen kallade det språkstörning då.

Men det finns något där, en tråd som kan gå genom släkten ibland. De har ju sett att ju mer krångel med orden, desto troligare att det finns i familjen.

Forskarna har till och med börjat rota i det där, hittat några av de där små byggstenarna, generna alltså, som verkar hänga ihop med att språket kan bli lite snurrigt för vissa. Går att kolla upp om man vill.

Men det är ju inte bara de där generna som styr, det känns det ju inte som i alla fall. Jag minns när jag praktiserade på en förskola i Gamla Stan typ oktober 2015, och där var ett barn som hade haft en ganska tuff start med mycket flyttar och en del andra utmaningar.

Det blev så tydligt att miljön, allt runtomkring en liten människa, hur den får prata och bli lyssnad på, ja, allt det påverkar ju såklart. En sådan balansgång.

Så att säga "det beror på en sak" är ju helt fel. Det är en mix av många grejer som formar hur vårt språk växer fram, både det med gener och sen allt runtomkring oss.

Varför får man en språkstörning?

Varför… Varför just han.

Ibland stirrar jag på honom när han sover. Andetagen är så lugna då. Allt är lugnt.

De säger att det är ärftligt. en sårbarhet man får med sig. Jag letar i min egen släkt, i hans pappas. Finns det någon där? Någon som också snubblade på orden, som hellre var tyst. Vem gav honom det här.

Det känns som mitt fel. Gjorde jag något fel när jag väntade honom. Läste jag inte tillräckligt? Pratade jag för lite? De där tankarna kommer alltid på natten. Alltid.

Det är som en dimma mellan tanken och munnen, och jag ser paniken i hans ögon när han inte når fram. När orden fastnar. det är så tyst. så tyst ibland.

Han har så mycket inom sig. Jag vet det.

Orsaker till språkstörning (DLD - Developmental Language Disorder):

• Stark genetisk koppling.

  • Ärftligheten är 50-70%. Risken är betydligt högre om en förälder eller ett syskon har DLD.
  • Flera specifika gener har identifierats, bland annat FOXP2, CNTNAP2 och KIAA0319. Dessa gener påverkar hjärnans utveckling och nervcellernas kommunikation i språkområden.

• Hjärnans struktur och funktion.

  • Personer med DLD visar ofta avvikelser i de delar av hjärnan som hanterar språk, som Brocas och Wernickes områden.
  • Skillnader i vit hjärnsubstans, som förbinder olika språkområden, har observerats. Detta påverkar bearbetningshastigheten.
  • Arbetsminnet, särskilt det fonologiska korttidsminnet, är ofta svagare.

• Miljöfaktorer.

  • Miljön orsakar inte DLD, men den kan påverka svårighetsgraden och barnets utveckling.
  • En språkligt fattig miljö tidigt i livet kan försvåra för ett barn med genetisk sårbarhet.
  • Föräldrars utbildningsnivå och socioekonomisk status är korrelerade faktorer, men inte direkta orsaker.
  • Tvåspråkighet orsakar inte språkstörning.

Vad händer i hjärnan vid språkstörning?

Ibland undrar jag vad som händer. Där inne. I tystnaden.

Det är som att orden finns där, jag ser dem i hans ögon, men vägen ut är blockerad. Eller så är det en annan väg, en som ingen annan förstår. En labyrint.

Man säger att hela hjärnan är inblandad. Inte bara en liten del. Det är inte en trasig knapp. Det är hela nätverket, hela kartan som är ritad på ett annat sätt. Redan från början. Det fanns där långt innan vi ens kunde ana det. Jag minns när han var tre. Den tystnaden. Den var så tung.

En kamp. Varje dag är en kamp med ljud och meningar som inte passar ihop. En ständig översättning från en värld till en annan. Hans värld, till vår.

• Strukturella skillnader i hjärnans språkcentra. Hjärnavbildningsstudier visar avvikelser i volymen av både grå och vit substans i områden som är kritiska för språk, exempelvis temporalloben och frontalloben. Asymmetrin mellan hjärnhalvorna, som normalt är tydlig i språkområden, är ofta reducerad.

• Avvikande neural aktivering. Vid språkbearbetning aktiverar personer med språkstörning ofta hjärnregioner på ett annorlunda sätt. Detta kan innebära både under- och överaktivering i de klassiska språknätverken, vilket tyder på en mindre effektiv nervcellsstrategi för att bearbeta information. Jag såg en bild från en fMRI-studie en gång, det var helt andra färger.

• Reducerad konnektivitet. Förbindelserna, de vita substansbanorna, mellan olika språkområden i hjärnan är svagare eller mindre organiserade. Detta försämrar synkroniseringen och informationsflödet mellan regioner som måste samarbeta för språkförståelse och produktion.

• Arbetsminnets neurala bas. Svårigheter med arbetsminnet är centralt. Detta är kopplat till aktivitet i prefrontala cortex och parietalloben. En ineffektiv funktion här gör det svårt att hålla och manipulera språklig information, som att följa långa instruktioner. Som när jag ber Leo hämta skorna och jackan. Han kommer tillbaka med bara en sko. Bara en.

• Genetisk predisposition. Språkstörning har en stark ärftlig komponent. Forskning pågår för att identifiera specifika gener, som FOXP2 och CNTNAP2, som påverkar hjärnans utveckling och nervcellernas migration och kopplingar under fosterstadiet. Det är ingen slump. Det är biologi.