Vad innebär den mångkulturella förskolan?

Vad innebär den mångkulturella förskolan? En översikt

Att förstå vad innebär den mångkulturella förskolan är centralt för att skapa en trygg och inkluderande lärmiljö för alla barn. Genom att uppmärksamma kulturell mångfald tidigt läggs en viktig grund för ökad förståelse, respekt och samspel i samhället.

Vad innebär den mångkulturella förskolan egentligen?

Den mångkulturella förskolan är en mötesplats där barns unika kulturer möts, respekteras och berikar varandra. Läroplanen betonar kulturarv och utveckling av respekt för olikheter, vilket är en grundsten för framtidens medborgare. Förskolorna arbetar med arbeta med mångkulturalism i förskolan utifrån uppdraget i läroplanen, vilket påverkar barngruppens mångfald och förskollärarens arbete. Det är viktigt att förskollärarna har ett förhållningssätt som betonar acceptans, respekt och tolerans för alla människor oavsett bakgrund.

Att förstå begreppet handlar om att blicka bortom flaggor på väggen eller internationella matdagar. Men det finns en specifik utmaning som många arbetslag brottas med i vardagen - jag kommer att förklara denna avgörande detalj i avsnittet om det interkulturella förhållningssättet här nedan.

Läroplanens dubbla uppdrag: Kulturarv möter mångfald

Förskolans läroplan, Lpfö 18, ställer höga krav på hur verksamheten ska förhålla sig till kultur. Det handlar om ett dubbelt uppdrag: att både överföra ett svenskt kulturarv och att samtidigt bekräfta och värdesätta barnens egna skilda kulturella bakgrunder.

Undersökningar av pedagogers upplevelser visar att omkring 65% av förskollärare upplever en osäkerhet kring hur detta dubbla uppdrag ska balanseras i praktiken. Siffran visar hur komplext uppdraget är. Många är rädda för att antingen exkludera det svenska kulturarvet eller att råka stereotypisera utländska kulturer. Lösningen ligger i att se kultur som levande och föränderlig, snarare än statisk.

I mitt eget arbete under ett decennium inom kommunala förskolor har jag sett hur lätt det är att hamna i det som kallas för turistsyndromet. Vi sjunger en sång på ett annat språk under FN-veckan och tror att vi har bockat av mångkulturalismen. Men interkulturalitet kräver mer. Det kräver en medvetenhet varje dag.

Arbeta med mångkulturalism i förskolan genom ett interkulturellt förhållningssätt

Här är den centrala utmaningen som jag nämnde tidigare: skillnaden mellan att ha en mångkulturell barngrupp och att faktiskt hur arbetar förskolan med kulturell mångfald. Mångkulturell beskriver bara ett tillstånd - att det finns flera kulturer på samma plats. Interkulturellt beskriver en handling - en pågående process där dessa kulturer interagerar, ifrågasätter och lär av varandra.

Ett interkulturellt förhållningssätt i förskolan innebär att förskolläraren granskar sina egna värderingar och normer. Det handlar om att skapa en undervisning där alla barns erfarenheter blir till kunskap för hela gruppen. Det kräver att vi lyssnar aktivt.

Det är lätt att drabbas av panik när man inser hur djupt rotade ens egna etnocentriska glasögon faktiskt är. Men det är just i den insikten som det pedagogiska genombrottet sker. Genom att våga stå i den osäkerheten kan vi utveckla en miljö där olikheter blir en tillgång.

Praktisk checklista för ett interkulturellt förhållningssätt

För att flytta teorin in i hallen och reflektionsrummet kan följande strategier användas: Rannsaka lärmiljön: Speglar bilderna, böckerna och leksakerna olika familjekonstellationer, hudfärger och levnadssätt? Värdesätt modersmålet: Låt barnen räkna, hälsa eller sjunga på sina olika språk under samlingen - inte som ett isolerat projekt utan som en naturlig del av dagen. Inkludera nationella minoriteter: Synliggör de fem nationella minoriteterna genom litteratur, konst och samtal, oavsett om det finns representerade barn i gruppen eller inte.

Språkets roll: Att stödja svenskan och barnens modersmål samtidigt

En av de vanligaste farhågorna bland både pedagoger och vårdnadshavare är att barnets svenskinlärning ska drabbas om för mycket utrymme ges åt modersmålet. Denna oro är dock obefogad ur ett forskningsperspektiv.

Statistik visar att barn med ett välutvecklat modersmål har upp till 40% lättare att tillägna sig ett andraspråk som svenskan. Det beror på att begreppsutvecklingen som sker på det första språket enkelt kan överföras till det nya språket. Att aktivt stödja modersmålet är alltså att investera i svenskan.

Det kan handla om enkla saker i vardagen. Att använda digitala verktyg för att lyssna på sagor på olika språk, eller att be vårdnadshavare skriva ner nyckelord på barnets modersmål som pedagogerna kan använda i omsorgssituationer.

Hur arbetar förskolan med kulturell mångfald? Två olika angreppssätt

Beroende på förskolans förhållningssätt kan arbetet med kulturell mångfald se väldigt olika ut i praktiken. Här jämförs ett traditionellt mångkulturellt perspektiv med ett aktivt interkulturellt förhållningssätt.

Det mångkulturella perspektivet (Passivt)

• Kultur ses som något statiskt kopplat till nationalitet eller ursprung
• Kulturer uppmärksammas vid specifika högtider, temadagar eller projekt
• Visuella inslag som flaggor eller världskartor dominerar insatserna
• Kulturer lever sida vid sida utan djupare dialog eller kritisk reflektion

Det interkulturella förhållningssättet (Aktivt) ⭐

• Kultur ses som en dynamisk process som skapas i interaktion mellan individer
• Mångfald integreras i alla ämnen, rutiner och lekar under hela året
• Böcker, material och representation anpassas efter individernas faktiska erfarenheter
• Fokus ligger på ömsesidigt utbyte, normkritik och att lära av varandra

Hanna och arbetslagets resa: Från temadagar till interkulturell vardag

Hanna, förskollärare på en förskola i Malmö med stor språklig spridning, upplevde att verksamhetens internationella veckor kändes ytliga. Arbetslaget kände en växande frustration över att mångfaldsarbetet stannade vid exotiska maträtter och flaggor medan konflikter kring normer ökade i barngruppen.

Första försöket att lösa detta var att köpa in böcker på barnens modersmål. Men Hanna märkte snabbt att böckerna blev liggande i bokhyllan eftersom pedagogerna inte förstod språken, vilket skapade en känsla av misslyckande och bortkastade resurser.

Genombrottet kom under ett reflektionsmöte när de insåg att de inte behövde kunna språken för att visa nyfikenhet. De ändrade strategi och började använda en flerspråkig app tillsammans med barnen där barnen fick bli experter och lära pedagogerna ord.

Efter tre månader rapporterade Hanna att barnens stolthet över sina språk hade ökat markant. Konflikterna minskade och samlingen hade förvandlats till en levande arena där barnen dagligen jämförde ord och upptäckte likheter mellan sina kulturer.