Vad innebär att agera professionellt?

Alltså, vad innebär det egentligen att vara professionell? Det är en sån där fråga man kan grunna på länge, eller hur? För mig är det så mycket mer än att bara pricka in klockan och le mot alla (även fast det ju såklart är viktigt!). Tänk dig, att bara glida in precis när mötet börjar, flåsandes och ursäktande… Inte så professionellt, va?

Jag menar, visst, att vara pålitlig och respektfull, det är ju liksom A och O. Det är grunden, basen. Men det är ju bara… början. Som att bygga ett hus och bara lägga grunden. Sen måste man ju bygga resten också! För mig handlar det om att faktiskt bry sig. På riktigt. Om jobbet, om kollegorna, om resultatet. Att liksom gå den där extra milen. Kommer ni ihåg när vi jobbade med projektet “Phoenix”? Hur vi alla satt kvar sent, helt utmattade men ändå peppade? Det var professionellt. Inte för att någon tvingade oss, utan för att vi ville leverera något bra.

Sen tror jag att det också handlar om att vilja lära sig, att hela tiden utvecklas. Att inte vara rädd för att erkänna när man inte kan något. Och att be om hjälp. Jag minns en gång, tidigt i min karriär… jag hade klantat till det rejält med en presentation. Jag ville bara sjunka genom jorden! Men min chef, hon var fantastisk. Hon hjälpte mig att rätta till det, och lärde mig så mycket på vägen. Tänk att sånt kan vara professionellt också – att våga vara sårbar.

Och såklart, att behandla alla med respekt. Oavsett vem de är, vilken roll de har. Från VD:n till städpersonalen. Alla förtjänar att bli bemötta med värdighet. Eller hur? Det låter ju självklart, men jag tror tyvärr att det inte alltid är det.

Så ja, professionalism. Det är så mycket mer än bara yta. Det är ett mindset, en attityd. En vilja att göra sitt bästa, och att vara en bra människa på vägen. Det är i alla fall så jag ser det.