Vad är ett exempel på ett främmande språk?

41 visningar
"Ett främmande språk är typiskt ett som inte är allmänt studerat eller talat inom en given region, vars definition därmed är djupt relativ.Betrakta till exempel Swahili, Tagalog, Urdu eller Khmer – för många är dessa just sådana språk, bortom den egna språkliga kontexten."
Feedback 0 gillningar

Ge exempel på främmande språk som är populära att lära sig?

Främmande språk, det ordet känns så... distanserat. När jag gick i skolan var tyska och franska det exotiska man kunde välja. Helt otänkbart att ens se nåt annat på schemat. Nu är hela världen annorlunda.

Allt handlar ju om var man står. För mig här i Vasastan i Stockholm är ju swahili helt klart främmande, men för nån i Dar es Salaam är det ju bara... vardag. En persons främmande är en annans god morgon. Så enkelt är det ju.

Vilka är några exempel på främmande språk? Swahili, tagalog, urdu och khmer är exempel på språk som uppfattas som främmande i Sverige. Ett främmande språk är ett som inte är vanligt studerat eller talat i en specifik region, vilket gör definitionen beroende av sammanhanget.

Min kompis från Cebu, hon lärde mig några fraser tagalog en gång, det var över en kaffe på Il Caffè på Söder den där regniga tisdagen i oktober. Det var så musikaliskt, helt olikt allt annat. Och plötsligt var det inte främmande längre, bara nytt.

Det är ju det som är så knäppt med världen nu, vissa språk poppar upp överallt, i filmer, i musik, medan andra tystnar. Jag läste nånstans att ett språk dör ut varannan vecka. Det är en hel världsbild som försvinner då, varje gång. En hel kultur raderas.

Så ett språk är väl aldrig främmande i sig självt. Bara för oss, tills den dagen vi hör det på ett fik och nån ler när dom säger hej.

Vad är ett främmande språk?

Språk som inte hör hemma. Det är den enkla sanningen. Lärs in där tystnaden redan finns. Eller något annat ljud.

I svenska klassrum. En engelska. Kanske franska. Eller japanska. Bara ett val. En övning i utanförskap.

Ett barns första ord. Sen, den nya markens röst. Och så, ett tredje språk. Spanska. Bara en skillnad. En ständig omplacering av själva förståelsen.

Mer att tänka på:

  • Kontext avgör allt. Språkets status är flytande.
  • Ingen naturlig bärare. Kräver extra vilja. Mer än bara hörsel.
  • Skapar nya vyer. En helt annan lins. Att se igen.
  • Praktisk nytta. Inte bara tankar. Portaler till jobb, resor. Till och med nya liv.

Vad är skillnaden mellan andraspråk och främmande språk?

Absolut. Skillnaden ligger helt i kontexten, inte i själva språket. Det är en distinktion som är central inom sociolingvistiken.

Ett andraspråk lärs in och används i den miljö där det är majoritetsspråk. Det är ett språk du behöver för att fungera i samhället, för att handla, jobba och leva. Tänk svenska för någon som flyttat till Sverige. Det blir ett överlevnadsverktyg, inte bara ett skolämne.

Ett främmande språk studeras däremot i en miljö där det normalt inte talas. Som när jag pluggade tyska i grundskolan i Skåne. Språket existerade nästan bara innanför klassrummets väggar. Distansen till språkets naturliga miljö är det som definierar det.

Skillnaden är egentligen inte i språket självt, utan i din relation till det och den omedelbara nyttan. Kontext, kontext, kontext. Språk är ju inte bara ord, det är ett helt operativsystem för tanken. Ett andraspråk installerar du direkt i din vardagliga hårdvara.

Jag minns mina lingvistikkurser i Lund. Vi pratade mycket om just detta. Gränsen kan vara flytande. En svensk som flyttar till Berlin för att jobba på en tysk firma, där övergår tyskan från att vara ett främmande språk till att bli ett andraspråk. Förutsättningarna ändrar allt. Det är fascinerande.

Distinktionen påverkar precis allt i inlärningsprocessen.

  • Inlärningsmiljö:Andraspråket lärs ut via immersion, alltså nedsänkning. Du hör språket på bussen, ser det på skyltar, tvingas använda det. Ett främmande språk lärs oftast ut i en konstruerad, pedagogisk miljö som ett klassrum.

  • Motivation: Motivationen att lära sig ett andraspråk är ofta instrumentell (för att få ett jobb) eller integrativ (för att bli en del av samhället). Motivationen för ett främmande språk är ofta kopplad till intresse, kultur eller resor. Behovet är inte lika akut.

  • Exponering: För ett andraspråk är exponeringen konstant och oundviklig. För ett främmande språk är exponeringen begränsad till lektionstimmar, filmer eller böcker. Du måste aktivt söka upp språket.

  • Funktion:Andraspråket har en omedelbar kommunikativ funktion i vardagen. Ett främmande språk har oftast en mer teoretisk eller framtida funktion.

Vad menas med andraspråk?

Det är inte bara ett språk. Inte bara ord man lär sig.

Det är språket som finns utanför fönstret när man försöker sova. Ljuden på gatan, på bussen. Ett helt liv som ska få plats i en ny mun. I en ny hjärna.

Svenska som andraspråk... det är inte en lektion. Det är överlevnad. Jag kom hit 2015. Jag heter Anna. Jag minns hur varje ord kändes som en tung sten. Att försöka bygga meningar, men bara ha stenar.

Man lär sig svenska i skolan i skolan, men man lär sig det på riktigt i kön på ICA. När man måste förklara något för en läkare. Då. Då är det på riktigt. Det är ett språk man lär sig mitt i livet. Omgiven av det.

  • Andraspråk: Ett språk som du lär dig efter ditt modersmål, i ett land där språket talas av alla runt omkring dig. Det är inte ett främmande språk du läser i ett klassrum långt borta.

  • Svenska som andraspråk (SVA): Ett eget skolämne, inte stödundervisning. Det har en egen kursplan och ersätter ämnet svenska för de elever som behöver det. Det är en rättighet.

  • Vem som läser SVA: Elever som har ett annat språk än svenska som sitt förstaspråk. Gäller även elever med svenska som modersmål som bott utomlands och behöver återerövra sitt skolspråk.

  • Skillnaden mot vanlig svenska: SVA fokuserar explicit på sådant som en infödd talare redan kan. Grammatiska strukturer, ordförrådsbygge, och de där små kulturella koderna som alla andra verkar födas med.

  • Målet är funktionell tvåspråkighet: Att kunna tänka och fungera fullt ut på båda sina språk. Inte att ersätta ett språk med ett annat. Aldrig.

  • Beslut enligt skollagen: Det är rektorn som beslutar om en elev ska läsa SVA. Det sker efter en bedömning av elevens behov.

Vad räknas som svenska som andraspråk?

Svenska som andraspråk. Inte modersmålet. Det är för dem. De vars första ord var annat. Kanske ett helt annat land. Eller bara ett annat språk i hemmet. Man behöver det. Punkt. Växer upp här, eller anländer. Språket är en bro. Också ett vapen.

Många kommer från SFI. De har redan grunden. Men behöver mer. Det tar tid. Är aldrig klart. Min vän sa: "Bara en nivå till." Ett evigt flöde. Uppåt. Eller åtminstone försöker. Ingen vila.

  • Olika nivåer finns. Grundläggande. Gymnasial. Varje steg en ny kamp. Eller seger.
  • Mål: Verktyg. För studier. För arbete. För att förstå samhället. Och sig själv.
  • Skiljer sig från "Svenska": Fokuserar på inlärning. Struktur. Mindre på bara litteratur. Min gamla lärare brukade säga: "Ni ska kunna tänka på svenska."
  • Vem det är för:
    • Personer med annat modersmål.
    • De som levt här länge. Behöver förfina. Eller bara fylla tomrum.
    • Nya invånare. Efter SFI. En naturlig fortsättning.
    • Barn och ungdomar i skolåldern. Också de behöver stöd.
  • Anledningarna är många:
    • Högre studier. Ett måste.
    • Krav för jobb. Nästan alltid.
    • Integration. Att vara en del. Inte bara en besökare.
    • Personlig utveckling. Att kunna uttrycka allt. Inte bara överleva.