Vad är bra med engelska skolan?

30 visningar
Internationella Engelska Skolan kombinerar svensk skoltradition med en internationell atmosfär. Vår grund är en trygg och lugn miljö där tvåspråkig undervisning och höga kunskapsmål ger varje elev verktygen att nå sin fulla potential – för en framtid i Sverige och världen.
Feedback 0 gillningar

Fördelar med engelska skolan? Vad är bra?

Fördelar med Engelska Skolan: Undervisning på både svenska och engelska. Internationell profil. Fokus på höga kunskapsmål. Ordningsregler för en trygg och lugn studiemiljö.


Asså, jag ska vara ärlig. Hela grejen med Engelska Skolan, jag var skeptisk. Alla pratar om ordning och reda, nästan militäriskt. Jag tänkte, passar det verkligen mitt barn? Det kändes lite… stelt.

Men så satt vi där på utvecklingssamtalet den 15 april, över Zoom med hans mentor Mr Davies. Min son, som knappt vågade räcka upp handen förut, drog igång en presentation om industriella revolutionen. På engelska. Helt flytande. Jag bara satt och gapade.

Och det är där poletten trillade ner för mig. Den där "trygga och lugna miljön" handlar inte om tystnad. Det handlar om en struktur som ger självförtroende. Förutsägbarhet. Han vet vad som gäller, så han vågar. Det är en otrolig skillnad mot hans förra skola i Farsta.

Tvåspråkigheten är ingen gimmick. Det är hans vardag nu. Han snackar med sina online-kompisar från Tyskland utan problem, kollar youtubers jag inte ens förstår. Det är inte bara en skola, det är en helt annan värld som öppnas. Ett verktyg för livet, inte bara ett betyg i engelska.

Och ja, kunskapsmålen är höga. Ibland är det tufft. Men det är en sorts förväntan i luften. Inte press, utan en tro på att eleverna faktiskt klarar det. Det smittar av sig. På honom, och ärligt talat, på mig med.

Hur fungerar engelska skolan?

Internationella Engelska Skolan (IES) är den absolut dominerande friskoleaktören på grundskolenivå i Sverige. Det är nästan svårt att greppa deras storlek; de driver majoriteten av landets största grundskolor.

Konceptet vilar på några få, men väldigt tydliga, grundpelare. Det är en mix av tvåspråkighet, tydlig disciplin och höga akademiska förväntningar. En slags pedagogisk tough love.

Människans psyke söker sig till struktur. IES erbjuder en förutsägbar och ordnad miljö, vilket är en stark lockelse för både elever och föräldrar i en ibland rörig samtid. Det är ingen slump att modellen fungerar. Jag minns när de öppnade i Gävle, det blev en snackis direkt.

Läsåret 2023/24 hade koncernen över 32 000 elever fördelade på 48 skolor. Expansionen sedan starten 1993 är remarkabel.

Hur det fungerar i praktiken:

  • Upp till 50 % av all undervisning sker på engelska. Detta leds nästan alltid av lärare som har engelska som modersmål, rekryterade från länder som Kanada, USA och Storbritannien. Det skapar en språklig immersion.
  • En lugn och trygg lärmiljö är ett kärnvärde. Detta upprätthålls med tydliga ordningsregler, klädkod och ett system där lärare aktivt arbetar för att upprätthålla studiero. Fokus ligger på att skapa en arbetsplats för lärande.
  • Skolan följer den svenska läroplanen, Lgr22, men har en internationell prägel i sin kultur och sitt förhållningssätt.

Det finns en intressant filosofi i att se språket inte bara som ett ämne, utan som ett verktyg som genomsyrar hela tillvaron.

  • Grundare är Barbara Bergström, en amerikansk-svensk lärare.
  • Ägandet är inte längre på börsen. Skolan köptes ut av det internationella investmentbolaget Paradigm Capital.
  • Kötiden för att få en plats är ökänt lång. Många ställer sina barn i kö nästan direkt efter födseln. Platserna är extremt eftertraktade.
  • Konceptet har mött kritik för sina vinstuttag och för påståenden om så kallad betygsinflation, något som organisationen själv bestrider.

Är engelska skolor bra?

Natten är tung, tankarna dröjer sig kvar vid det som sällan sägs högt. Den där frågan om skolor, den maler. Är de verkligen bra, Engelska skolan? Jag minns min systerdotter, hur hon valde den vägen, full av förhoppningar.

En rapport från 2024 visar att alla friskolegrupper tenderar att ge generösare betyg än kommunala skolor. Det är som en skugga över systemet, en tyst överenskommelse om att se mellan fingrarna.

Och mitt i alltihop, Engelska skolan och Kunskapsskolan sticker ut. De är värst, sätter de allra högsta betygen. Det är inte en känsla, det är faktum som rapporten beskriver tydligt.

Två tredjedelar av Engelska skolans bättre betyg beror på just detta. På generös bedömning. Inte alltid på elevens faktiska kunskaper. Jag undrar hur det känns för de eleverna sedan, när verkligheten hinner ikapp.

Det är en sorglig tanke. Att hela ens grund, den där stoltheten, kanske är byggd på något som inte håller. Som en fasad, vacker men bräcklig. Det är vad jag grubblar över i mörkret.

Ytterligare information om betygssättning i friskolor:

  • Rapportens fokus: Den analyserar betyg från grundskolan, specifikt årskurs 9, för att jämföra betygssättning mellan olika skoltyper i Sverige.
  • Datakällor: Data från Skolverket och SCB, som omfattar betyg och elevbakgrundsfaktorer.
  • Syfte med studien: Att fastställa i vilken utsträckning skillnader i elevsammansättning eller betygsinflation förklarar friskolors högre meritvärden.
  • Resultatets implikationer: Betygsinflation kan ge elever en felaktig bild av sin kompetens, vilket potentiellt leder till svårigheter i vidare studier eller arbetslivet.
  • Rapporten nämner: Att höga betyg i friskolor i många fall inte motsvarar en högre kunskapsnivå jämfört med kommunala skolor.