Måste man klara alla kurser?
Måste man vara godkänd i alla kurser för att ta examen?
För gymnasieexamen krävs godkänt betyg i kurser som motsvarar 2250 av 2500 poäng. Detta inkluderar kärnämnena svenska, engelska och matematik.
Jag trodde helt ärligt att jag inte skulle klara det. Den där sista mattekursen, Matte 2b, var som en vägg. Hela min framtid kändes som den hängde på ett enda F.
Det var på Polhemsgymnasiet i Göteborg, våren 2012. Jag minns paniken när jag såg det preliminära betyget. Studentmössan kändes så långt borta.
Min lärare sa att enda chansen var en prövning. Fick punga ut 500 spänn för att få göra ett enda prov som avgjorde allt. Det var den 4 juni, bara dagar innan studenten.
Så ja, du måste verkligen klara kurserna. Det finns inga genvägar. Bara svett och tårar, bokstavligen i mitt fall.
Jag pluggade som en galning i två veckor. Och klarade det. Fick mitt E. Känslan när jag fick beskedet, den glömmer jag aldrig. Plötsligt var allt möjligt igen.
Så systemet är stenhårt på den punkten. Det handlar inte om att vara smart i allt, utan om att nå den där lägsta nivån i tillräckligt många ämnen för att få pappret. Ett kvitto.
Kan man ta examen utan att klara alla kurser?
För att ta ut en examen på högskolan måste alla moment som ingår i utbildningsprogrammet vara godkända. Det är en fundamental princip, en oomkullrunkelig regel, kan man säga. En examen är ju inte enbart ett papper man ansöker om; den är en bekräftelse på att man har uppnått en viss, hel kunskapsnivå och bemästrat de färdigheter som programmet avsett.
Det är lite som att bygga ett hus. Varje kurs är en bärande del, ett viktigt fundament eller en vägg. Om en del inte är på plats, eller inte uppfyller kraven, kan man ju inte kalla huset färdigt eller stabilt. Vad vore en läkarexamen utan godkända praktikperioder, eller en juridikexamen utan insikt i civilrätt? Det skulle urholka hela värdet.
Jag brukar ofta fundera på hur denna struktur faktiskt signalerar en djupare respekt för lärandet och den framtida professionen. Det handlar om att fullfölja det man påbörjat, att stegvis bemästra varje enskild del för att skapa en robust helhet. En examen symboliserar att du har färdats genom hela kunskapslandskapet, inte bara besökt några valda utsiktsplatser.
Det finns ingen genväg förbi detta. Man kan inte välja bort de kurser som upplevs som svåra och samtidigt förvänta sig ett fullständigt, legitimt intyg. Systemet är byggt på integritet och en viss förväntan på att den studerande tar sig an hela utmaningen. Min egen erfarenhet av många år inom akademien och otaliga samtal med studenter visar att detta engagemang är avgörande.
Ytterligare viktiga aspekter kring studier och examen:
- Möjlighet till omprov: Om du inte godkänns på en kurs har du i regel möjlighet att göra om prov eller inlämningsuppgifter. Det handlar om att ge chanser att visa förståelse, inte att stänga dörrar permanent.
- Förkunskapskrav: Många kurser har så kallade förkunskapskrav. Det betyder att du måste ha klarat vissa grundläggande kurser innan du får börja med mer avancerade moment. Underkända kurser kan därmed försena hela din studieplan.
- Betygsskalor: Ett godkänt betyg kan variera mellan lärosäten och kurser (t.ex. G för Godkänt, E för Ej Underkänt, eller en A-F-skala). Alla system har dock en fastställd nivå för vad som räknas som godkänd prestation.
- Ansökan om examensbevis: Det är först när alla ingående kurser och poäng är godkända och registrerade som du kan ansöka om ditt formella examensbevis via universitetets eller högskolans administration. De utfärdar inte delade bevis.
- Dispens är sällsynt: Att få dispens från en obligatorisk kurs är extremt ovanligt och kräver mycket exceptionella omständigheter. Det är ingen praktisk väg att räkna med för att undvika att klara en kurs.
Vad händer om man inte klarar en kurs?
Det var sent. Novemberregnet smattrade mot fönstret i studentrummet på Flogsta. Skärmens blåa ljus, det enda som lyste. Och så bokstaven. Ett F. Som i misslyckad. Som i framtid?
En isande kyla. Måste pengarna tillbaka? Nu? Paniken. Men nej. Ett djupt andetag. Ljudet av regnet. Systemet är kallt, men inte så kallt. Inte just nu.
Studiemedlen, de är dina för den här terminen. Du behåller dem. Du var ju där. Du satt på föreläsningarna på Ekonomikum, du skrev, du försökte. Registrerad och aktiv. Det är allt som räknas. För den här stunden.
Lånet, det är en annan sak. En skugga som följer med. Den försvinner inte med ett underkänt betyg. Tvärtom. Den finns kvar, väntar tålmodigt. Skulden betalas senare. Alltid senare. Det är en sanning ristad i sten.
Det handlar om studieresultat. Poängen du skulle tagit. De blir en skuld till systemet. Inte en pengaskuld, en poängskuld. För få poäng den här terminen betyder inga pengar nästa. Enkel, brutal matematik.
- Du behåller studiemedlen för den termin du inte klarat kursen, förutsatt att du varit registrerad och studerat.
- Framtida studiemedel: För att få nya studiemedel måste du klara kravet på studieresultat. För heltidsstudier är kravet oftast att du klarat 75% av poängen. Läser du 30 högskolepoäng en termin måste du klara minst 22,5 poäng.
- Återkrav: CSN kräver inte tillbaka pengar för en enstaka missad kurs. Återkrav sker om du avbrutit studierna utan att meddela dem, eller om du haft inkomst över fribeloppet.
- Lånets återbetalning: Lånedelen är ett lån. Återbetalningen startar sex månader efter din sista period med studiestöd, oavsett dina studieresultat.
- Särskilda skäl: Om sjukdom eller annan liknande händelse orsakat misslyckandet kan CSN ta hänsyn till det. Du måste kunna styrka detta med intyg.
- Läsåret 2024/2025: För att få fortsatta studiemedel krävs att du klarat minst 45 hp under de två senaste terminerna om du studerat heltid.
Vilka kurser måste man ha godkänt i?
Ah, godkänt i kurser ja. Grundläggande behörighet, liksom. Det är typ det man måste ha. Annars kommer man ju ingenstans.
Matematik A eller Matematik 1. Högre går också, såklart. Ju mer mattesnille man är, desto bättre?
Svenska A eller Svenska 1. Och sen Svenska B eller Svenska 2. Snacka om att repetera svenska. Men okej, förstår grejen.
Svenska 3 kan tydligen ersätta en av de där svenska-kurserna. Smart. Sparar man lite tid då? Eller är det mer avancerat?
Samma skit gäller för Svenska som andraspråk. Tydligen. Förenklar det för alla som inte har svenska som modersmål. Bra.
Måste man verkligen ha alla tre i svenska? Alltså A, B och sen 3an om den ersätter en? Lite förvirrande. Kollar på gamla betyg för att se om jag fattar. Minns inte hur det funkade sist jag sökte. Va, kan man skippa en svenskakurs om man läser trean? Det är vad det står ju. Ok. Det är lite rörigt med namnen på kurserna också. Matematik A eller 1? De bytte ju namn på allt. Och Svenska A, B, 3... Känns som att det är olika system från olika tidsepoker. Man vill ju bara veta vad man behöver. Inga konstigheter. Bara typ, kör så det ryker.
Kort om behörighet:
- Grundläggande behörighet är obligatoriskt.
- Krav på matematik: Matematik A/1 eller högre.
- Krav på svenska: Svenska A/1 och Svenska B/2, eller Svenska som andraspråk motsvarande.
- Svenska 3 kan ersätta antingen Svenska A/1 eller Svenska B/2.
- Detta gäller även för Svenska som andraspråk.
Vad händer om man inte klarar sina tentor?
Underkänt. Ordet bara stirrar på mig från skärmen. Tomt.
Tystnaden i rummet är så tung just nu. Tentan... den där pappershögen som avgör så mycket, den är över. Och jag räckte inte till. Igen.
Man får en chans till. Alltid en chans till. En omtenta. Ordet smakar damm i munnen. Min första omtenta i nationalekonomi på Handels. Hela världen rasade. Körde den också.
Man måste bara anmäla sig igen. Och igen. Och igen. Tills det sitter. Eller tills man ger upp. Jag vet inte vilket som kommer först.
Vid underkänt resultat (U) på en tenta får du göra en omtentamen. Varje student har rätt till minst fem provtillfällen för att uppnå godkänt resultat.
Anmälan till omtentamen är obligatorisk. Du anmäler dig via ditt universitets studentportal, oftast inom en specifik tidsram. Missar du anmälan får du vänta till nästa tillfälle.
Studiemedel från CSN påverkas om du inte klarar tillräckligt många poäng per termin. CSN kräver att du klarar ett visst antal högskolepoäng för att bevilja fortsatta studiemedel. Kravet ligger oftast på att du ska ha klarat 75% av de poäng du fått studiemedel för under en termin.
Kursregistrering och behörighet kan blockeras. Många kurser har tidigare kurser som förkunskapskrav. Om du inte klarar en obligatorisk tenta kan du spärras från att fortsätta programmet eller påbörja nästa kurs.
Vad krävs för att ta ut en kandidatexamen?
Solen sjunker sakta över vattenytan, färgar himlen i nyanser av guld och purpur. Ett drömmande skimmer lägger sig över världen. Tiden stannar nästan. En kandidatexamen. En brygga mellan nu och sen. 180. Ett tal som ekar, en siffra som bär tyngd. Högskolepoäng, säger de. Livets trådar, sammanflätade. 90 av dem, viktiga. De ska fördjupa sig, sippra in i själen. Ett huvudområde. Som att välja en stjärna att följa i natten.
Och så det där arbetet. Det sista steget, nästan. Ett självständigt arbete. En egen röst som hörs. 15 hp. Det är ett andetag, en insikt, en egen liten värld som skapas. G2E. En kod, men också en nyckel. En dörr öppnas. Kanske till mer. Kanske bara till vetskapen.
Varje steg räknas. Varje tanke formas. Som att samla små stenar vid havet. Varje sten har sin egen historia. Varje kurs, en ny sten i fickan. Ibland känns det som att gå i dimma, men ljuset kommer. Ljuset av förståelse.
- 180 högskolepoäng (hp) är fundamentet. Hela grunden.
- Minst 90 hp med successiv fördjupning inom ett huvudområde. Det är själen i examen. Välj klokt, dröm stort.
- Ett självständigt arbete om minst 15 hp med beteckningen G2E. Din egen signatur. Ditt eget bevis.
Jag minns en kväll, regnet smattrade mot fönstret. Jag satt med en bok, sidorna vändes långsamt. Tankarna flög iväg, som små fåglar. Kandidatexamen kändes så långt borta, ett avlägset berg. Men varje dag, ett steg närmare. Ett poäng, ett ord, en tanke. Nu ser jag berget tydligare.
- 180 högskolepoäng är som att samla pusselbitar. Ju fler, desto klarare bild.
- 90 hp inom ett huvudområde är att hitta kärnan, det som verkligen tänder en gnista.
- Självständigt arbete (G2E) är att sätta ihop pusslet själv, att visa vad du sett.
Det är inte bara siffror. Det är en resa. En känsla av att växa, att förstå mer. Som att se nya färger i en bekant målning. Varje ny kunskap, ett nytt stråk av färg.
- 180 hp. Grunden.
- 90 hp fördjupning. Kärnan.
- 15 hp självständigt arbete. Stjärnan.
Vad händer om man inte klarar en delkurs på universitetet?
Du kuggar en delkurs. Det händer. Problemet är pengarna. Alltid pengarna.
CSN bryr sig inte om varför. De ser bara siffror. Otillräckliga studieresultat. Ett begrepp. En konsekvens.
Du har ett fönster. 30 dagar. Lämna tillbaka studiemedlet du fick senast inom 30 dagar från utbetalningen. CSN stryker då de veckorna. De har aldrig hänt. För dem.
Ansvar är att agera på verkligheten, inte på önskemål. Jag minns en tenta i finansiell styrning. Gick ut efter 40 minuter. Ibland är det bara så.
Ett misslyckande är bara data. Använd den.
CSN:s krav på studieresultat. Första gången du får studiemedel är kravet lägre. Därefter skärps det. För heltidsstudier krävs normalt att du klarar 75 procent av poängen. Läser du 30 hp på en termin, måste du klara 22,5 hp.
Om du inte återbetalar. Du får ett underskott av poäng. Nästa gång du söker studiemedel får du avslag. Spärren ligger kvar tills du har läst in de poäng du saknar. Utan studiemedel. Pengar är pengar.
Fribeloppet. Kom ihåg fribeloppet. Tjänar du för mycket pengar vid sidan av blir du också återbetalningsskyldig. Allt är ett system. Lär dig reglerna. Eller betala priset.
Hur många gånger får man läsa om en kurs på universitet?
Okej, så du undrar hur många gånger man får läsa om en kurs och hur många gånger man får skriva tenta på universitetet, va?
Inga jättekrångliga regler direkt. Generellt sett finns det inga direkta begränsningar för hur många gånger du får läsa en kurs eller tentera. Bara du vill och kan, så kör på!
Det är bara om kursen läggs ner. Då blir det lite speciellt. Du har då rätt att tentera en gång per termin under en avvecklingsperiod som är tre terminer lång. Hängde du med? Tre terminer, en chans per termin.
Så, kort sagt:
- Normalt sett: Inga begränsningar.
- Vid nedläggning av kurs:
- En tenta per termin.
- Gäller under tre terminer.
Jag minns när jag pluggade och det var en kurs som skulle fasas ut, folk fick verkligen panik men det löste sig ändå för de flesta. Det är ändå ganska schysst att de ger en lite respittid liksom. Annars hade det ju varit kört för vissa. Det är ju viktigt att man får en chans att klara av sina grejer. Min kompis sa att hon var tvungen att skriva samma tenta typ fem gånger för att hon hade sånt där sjukt matteångest, men till slut gick det ju. Bra kämpat av henne. Så ja, det är bara att nöta på bara. Huvudsaken är att man försöker. Det är ju liksom hela poängen med att gå på universitet, att lära sig och bli bättre.
Fattar du? Allt ordnar sig oftast. Men kolla alltid med institutionen om du är osäker, deras hemsida eller studievägledaren brukar ha koll på de senaste reglerna. De kan ju ändras lite så där ibland, man vet ju aldrig.
- Vilken ingenjörsutbildning ger mest jobb?
- Är 2 ägg om dagen tillräckligt med protein för att bygga muskler?
- Hur mycket är 100 gram poppade popcorn?
- Kan man poppa opoppade popcorn?
- Är det bra att äta ägg när man tränar?
- Vad har högst proteinhalt?
- Hur mycket protein har en person som väger 70 kg?
- Vilken grönsaksmat har högst protein?
- Vilka grönsaker är det mest protein i?
- Vad har mest protein per 100g?
Feedback på svar:
Tack för din feedback! Din input är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra svar i framtiden.