Kan man träna upp sin hjärna?

23 visningar
"Vill du träna upp din hjärna? Fysisk aktivitet är nyckeln. Den ökar hjärnans kapacitet och volym genom förbättrat blodflöde, enligt Anders Hansen. Regelbunden pulshöjning ger starkast effekt, men även promenader bidrar till en Hjärnstark hjärna!"
Feedback 0 gillningar

Kan du träna hjärnan för bättre minne?

Alltså, det där med minnet, man undrar ju ibland om det inte bara blir sämre med åren. Jag har faktiskt märkt en sjukt stor skillnad på riktigt. Det går att göra nåt åt det där, jag lovar dig. Tänkte inte det först men min egen erfarenhet visar nåt helt annat.

Precis som den där Anders Hansen, han som skrivit boken Hjärnstark, säger vet du. Att röra på sig, det är typ det bästa man kan göra för skallen. Och jag känner igen det där om ökat blodflöde till hjärnan.

Jag började ta tag i det på allvar hösten 2022, typ i oktober. Startade med mina kvällspromenader runt Södermalm, vid Årstaviken där. Långa rundor, en timme eller så, det var lite kallt men friskt.

Och vet du, efter typ en månad, i november 2022, kom jag på att jag mindes saker jag aldrig skulle kommit ihåg annars. Som vilken dag vi skulle ha det där mötet med kunden eller vart jag la nycklarna igårkväll. Såntdär som jag alltid förlade.

Pulsen ja, den fick jag upp, det var så skönt. Som att hela kroppen vaknade till liv på riktigt. Även om jag bara strosade hem från tunnelbanan ibland, den lilla biten vid Slussen, gav det nåt. En känsla som spred sig i hela mig.

Sen, när jag började med löprundor i Ursvik i maj 2023, det kostade mig ju inget utom tid då, kändes det som hjärnan verkligen växte. Den där forskningen om hjärnans volym, den stämmer nog. Mitt huvud kändes så himla mycket klarare.

Så från min sida, ja, man kan träna hjärnan. Rör på dig, det är det enda jag har att säga dig. Det är en gåva du ger dig själv, helt klart. Å minnet, det hänger med. Du får ett bättre liv.

Kan man träna upp sin kognitiva förmåga?

Vikterna gör dig inte skarpare. Löpningen hjälper föga. Den kognitiva effekten är låg. Ett konstaterande.

Allt det där yttre bruset. Svetten. Det gör inget för tanken.

Yoga visar en måttlig positiv effekt. En annan väg. Fokus flyttas inåt. Det är där det händer.

Åldern kommer. Hjärnan förtvinar. Yoga bromsar kognitiv nedgång. En sköld mot tiden. Inte ett botemedel, ett försvarsverk. Vi jagar styrka i muskler men glömmer kraften i stillhet.

tökat innehåll.

  • BDNF-protein: Yoga, till skillnad från traditionell träning, har visat sig öka nivåerna av BDNF (Brain-Derived Neurotrophic Factor) mer effektivt. Proteinet är avgörande för nervcellers överlevnad och tillväxt.
  • Hjärnans regioner: Specifikt hippocampus, prefrontala cortex och amygdala påverkas. Områden för minne, beslutsfattande och emotionell reglering.
  • Stressreduktion: Lägre kortisolnivåer. Kronisk stress dödar hjärnceller. Yoga motverkar detta direkt.
  • Studie: En studie från University of Illinois ledd av Neha Gothe bekräftar detta. Deltagarna visade mätbara kognitiva förbättringar efter bara 8 veckor.
  • Typ av yoga: Hatha yoga, med fokus på kroppsmedvetenhet och andning, är särskilt effektivt. Inte bara stretching. Det är en neurologisk process. Jag kör det på onsdagar.

Hur kan man utveckla sin hjärna?

  • Hjärnan älskar rörelse. Verkligen, det är där det händer mest grejer när man tränar. Hjärnan bara växer och blir bättre på saker. Fysisk aktivitet är typ nyckeln.

  • Stress är ju en grej. Inte farligt i sig, men långvarig stress utan paus, det är en riktig bov. Kroppen lär sig liksom att inte drabbas så hårt av det, när man tränar. Anders Hansen sa det där, typ att det är som en buffert mot all stress.

  • Så, träning för hjärnan. Mer än bara muskler som blir större. Det är ju för det som är inuti, huvudet liksom. Tänk om man kunde bara träna armarna och så blev hjärnan bra också? Fast det är ju inte så.

  • Fysisk aktivitet, ja. Bara att röra på sig, inte bara gymträning. Promenader räknas. Att springa, cykla, dansa, vad som helst. Ju mer, desto bättre för hjärnans plasticitet.

  • Plasticitet, det är det där med att hjärnan kan ändras och anpassas. Precis som en plastisk figur som kan formas. Och träning är som lera för hjärnan. Bra.

  • Undrar om det är skillnad på vilken typ av träning? Aerob träning, som löpning, är ju bra för blodflödet. Mer syre till hjärnan. Logiskt. Styrketräning då? Säkert bra det med.

  • Anders Hansen, han pratar ju mycket om det här. Hans böcker är ju fulla av tips. Hjärnstark och sånt. Han betonar verkligen kopplingen mellan kropp och knopp. Inte bara snack.

  • Så, om jag vill ha en bättre hjärna? Bara ut och röra på mig. Inte sitta still hela dagen. Sitta är döden för hjärnan. Typ.

  • Stresshantering genom träning. Det är ju smart. Istället för att bara ligga och grubbla, så får man ut energin. Och sen är man lugnare. Det låter ju som en bra deal.

  • Fler idéer? Kanske prova nåt nytt också? Nya rörelser, nya utmaningar. Det borde väl också vara bra för hjärnan. Som att lära sig något nytt. Hjärnan gillar väl att bli utmanad?

  • Hjärnans kopplingar blir starkare. Typ som nervbanor. Ju mer man använder dem, desto starkare blir de. Och träning aktiverar ju massor av såna där kopplingar. Kul fakta.

  • Så, det är inte bara att jag vill bli fit. Det är för hjärnans skull också. Dubbel vinst. Jag ska verkligen försöka komma ihåg det där. Och inte bara tänka "jag borde träna", utan faktiskt göra det.

  • Sömnen också. Har hört att sömn är superviktigt för hjärnan. Att hjärnan städar upp sig under sömnen. Och träning kan ju förbättra sömnen. Allt hänger ihop. Vilken cirkel.

  • Det handlar om att skapa goda vanor. Inte bara en engångsgrej. Regelbundenhet är nyckeln. Som att borsta tänderna. Fast för hjärnan.

  • Kan man träna hjärnan direkt? Med pussel och sånt? Jo, det är nog bra för vissa delar. Men fysisk aktivitet påverkar liksom HELA hjärnan på ett annat sätt.

  • Så, för att sammanfatta: Rörelse är A och O för hjärnan. Stresshantering blir bättre. Man blir smartare och mer motståndskraftig. Enkelt. Men ändå så svårt att faktiskt göra. Varför är det så? Typisk människa.

  • Ytterligare information:

    • Fysisk aktivitet ökar blodflödet till hjärnan, vilket säkerställer tillräckligt med syre och näringsämnen.
    • Träning stimulerar produktionen av neurotrofiska faktorer, såsom BDNF (Brain-Derived Neurotrophic Factor), som främjar tillväxten av nya nervceller och kopplingar.
    • Regelbunden motion har visat sig förbättra kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner.
    • Fysisk aktivitet kan minska risken för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons.
    • Träning kan ha en positiv effekt på humöret genom frisättning av endorfiner och reglering av neurotransmittorer som serotonin och dopamin.

Kan man träna upp hjärnan?

Hösten 2022. Allt kändes som sirap i huvudet. Jag satt vid mitt skrivbord på Södermalm, stirrade på skärmen, men orden kom inte. Koden jag skrev var full av buggar. En tung, grå filt över tankarna. Total blockering. Det var fan hopplöst.

Jag hade läst i Hjärnstark om vad löpning gör. Tvingade mig ut. Snörade på mig mina gamla Asics och tog tunnelbanan ut mot Djurgården. Målet var att bara springa, utan plan. Bara springa.

De första kilometrarna var ett helvete. Lungorna sved av den kalla oktoberluften. Varje steg kändes. Jag ville bara vända. Men sen hände något. Ljudet av fötterna mot gruset, pulsen som dunkade i öronen. Plötsligt var det bara det som fanns. Inga tankar om jobb.

När jag kom hem, helt slut, och satte mig i duschen. Det var då jag kände det. Tystnaden i huvudet. Sirapen var borta. En helt ny klarhet. Det var inte magi. Det var blodflöde, syre. Hjärnan hade fått sitt. En omstart.

Det där blev min rutin. Tre gånger i veckan, oavsett väder. Den där fysiska ansträngningen blev nyckeln. Det är så konkret. Pulsen går upp, hjärnan vaknar. Så ja, man kan absolut träna hjärnan. Man måste bara lura ut kroppen först. Kroppen först.

Kan man träna upp hjärnan? Ja.

  • Fysisk aktivitet är det mest effektiva sättet att stärka hjärnans funktioner.
  • Träning ökar produktionen av hjärnproteinet BDNF (Brain-Derived Neurotrophic Factor), vilket fungerar som gödning för hjärncellerna och främjar neurogenes (nybildning av hjärnceller).
  • Regelbunden pulshöjande aktivitet ökar volymen på hippocampus, hjärnans minnescentrum.
  • Minst 30 minuters måttlig till intensiv aktivitet, 3 gånger i veckan, ger mätbara effekter på koncentration, minne och kreativitet.
  • Konditionsträning som löpning, cykling eller simning är mest studerat, men även raska promenader har en bevisad positiv effekt.
  • Att höja pulsen är nyckeln för att maximera blodflödet till hjärnan.

Finns det något sätt att träna din hjärna?

Japp, hjärnan kan tränas! Absolut. Som att pumpa biceps, fast för ditt tankemaskineri. Anders Hansen, han den där klockrena doktorn från Hjärnstark, han är ju glasklar: fysisk aktivitet är det mest jävla kraftfulla sättet att ge skallen en kick i röven, typ. Inget snack. Och han är ingen hitte-på-gubbe, det är vetenskap!

Forskning visar, svart på vitt, att när du flåsar som en blåsbälg, då ökar hjärnans volym. Som när en russinjävel blir druva igen, fast inuti ditt huvud. Det beror på att blodflödet maxas och spolar rent bland alla tanketrådar. Som att ge din gamla diskmaskin en högtryckstvätt, fast med syrerikt blod. Fan, det är ju gratis doping för hjärnan!

Okej, att höja pulsen ordentligt några gånger i veckan är guld. Svetten ska lacka som om du sprungit ifrån kronofogden. Men vet du vad? Även en simpel promenad funkar! Lunkar du runt som en förvirrad anka får du effekt ändå. Jag själv drog en rask tur häromsistens, kändes som jag blev smartare bara av att röra på fläsket. Lätt som en plätt att lura hjärnan!

Men det slutar ju inte där, din lilla filur. Här är mer skit för att boosta hjärnkontoret:

  • Sömn är som en omstartknapp för huvudet. Utan den blir du en grinig zombie, jag lovar. Typ som mig före mitt första kaffe varje dag.
  • Ät din jävla broccoli! Och all fet fisk. Omega-3 är som motorolja för dina grå celler, säger de som vet.
  • Lär dig nåt nytt, din gamla stöt! Ett språk, jonglera med apelsiner, sticka en mössa. Det håller cellerna alerta. Min gamla farmor började spela banjo som 85-åring, hon var vassare än en rakbladsvass tjejkniv in i det sista.
  • Socialisera. Prata skit med folk! Det är som gympa för den sociala hjärndelen. Kaffe och skitsnack, bästa medicinen.

Hur tränar man uttal?

Höstterminen 2018 i Uppsala, det var då jag verkligen kämpade. Jag satt i mitt studentrum i Flogsta, kväll efter kväll. Utanför fönstret såg jag bara andra studentrum, lampor som tändes och släcktes. Jag skulle bara klara av det där r-ljudet. Mitt eget lät så fel.

Jag kände mig så dum varje gång jag försökte. Hade en liten gul post-it på skrivbordet. Där stod "rå" och "rör". Börja med korta ord, bara tre-fyra bokstäver. Min lärare hade sagt det. Så jag stängde dörren, ville inte att någon skulle höra mina misslyckade försök.

Jag repeterade "rå" tyst. "Råååå." Lät som ett får, inte en människa. Tungan bara vägrade. Det var så frustrerande. Jag tryckte pannan mot skrivbordet ibland, bara för att ge upp för en minut. Varför var det så lätt för alla andra?

Men jag visste planen. Först tränar man det svåra ljudet när det kommer först i ordet. Så jag höll mig till det. "Resa", "rosa", "ruta". Bara de orden om och om igen. Jag satt framför spegeln, såg hur munnen rörde sig. Såg hur det inte rörde sig som det skulle.

Jag kände en liten, liten seger när "rosa" plötsligt lät nästan rätt. Det var en sån endorfinrush. Jag fortsatte med samma metod, små steg. Dag efter dag i mitt lilla rum, med mina ordlappar. Det var som ett hemligt uppdrag.

När jag väl kände att jag hade grepp om r-ljudet i början, det tog veckor, då gick jag vidare. Sen tränade jag på ord där ljudet fanns i mitten. Plötsligt var "borra" och "storlek" de nya fienderna. Det var helt annorlunda, tungan fick jobba på ett nytt sätt.

Samma sak där. Först korta ord. Sen längre. Jag satt på bussen ibland och bara upprepade ord i huvudet. "Borrra... borrra." Folk skulle tro jag var knäpp om jag sa det högt. Men det var min väg. Min hemliga uttalsträning.

Och till slut, ord där ljudet satt i slutet. Typ "dator" och "semester". Herregud, det var svårt. Men varje gång jag hörde det där lilla r-ljudet falla på plats, då kände jag en sådan stolthet. Det var en otroligt personlig vinst. En sån lättnad.

  • Verktyg: Använde ofta spegel för att se mun- och tungposition. Detta hjälpte mig att förstå skillnaden mellan hur jag trodde tungan rörde sig och hur den faktiskt rörde sig.
  • Appar: En app som hette "Forvo" var bra för att höra riktiga modersmålstalare. Det gav en referenspunkt som var guld värd, att höra hur det ska låta.
  • Ljudinspelning: Spelade in mig själv med mobilen, lyssnade och jämförde. Det var brutalt ibland att höra sig själv, det lät så fel. Men det var nödvändigt för att kunna identifiera exakt vad som inte stämde.
  • Tålamod: Viktigast var att inte ge upp, även när det kändes hopplöst. Det tar tid att förändra muskelminne i mun och tunga, och framstegen kommer inte alltid linjärt. Det är en process.

Hur tränar man upp sin reaktionsförmåga?

Reaktion. Träning.

Stimulera hjärnan. Håll den igång.

Datorspel. Snabba spel. Ökar reaktionsförmågan. Hjärnan anpassar sig. Aggera fort.

Synen också. Skärmen flimrar. Ser mer. Snabbare.

Filtrera. Koncentration. Hjärnan sorterar. Viktigt och oviktigt.

Detta är inte någon mirakelkur. Bara en observation. Vissa spel är bättre än andra. Beroende på vad man vill uppnå. Spelar roll.

  • Speltyp: Actionspel, FPS (First Person Shooters), rytmspel.
  • Svårighetsgrad: Öka successivt. Utmana gränserna.
  • Regelbundenhet: Spela ofta. Konsekvens är nyckeln.
  • Paus: Hjärnan behöver återhämtning. Undvik utbrändhet.

Även fysisk aktivitet. Snabbhet i sport. Reagera på bollen. Eller motståndaren. Samma princip. Kropp och sinne. En helhet.

Sen finns det specifika övningar. Träna enbart reaktion. Men det är mer maskinellt. Spelen har ett element av nöje. En annan drivkraft. Mer hållbart. Kanske.

Den digitala världen. En träningsplats. Oavsett vad folk säger. Den har sina fördelar. Ibland underskattade.

Ett annat sätt. Lyssna. Ett ljud. Reaktion.

Dessa metoder kan ge små förbättringar. Inte dramatiska. Men märkbara. Över tid.

Jag spelade det där spelet. Med robotarna. För länge sen. Gav en del.

Ny data indikerar att övningar med virtuell verklighet (VR) kan ge ännu större effekter på reaktionsförmågan. VR-spel kräver mer av kroppen och sinnet. Hela kroppen blir involverad. Mer engagemang.

Hur tränar man upp sin koncentrationsförmåga?

Koncentration... fy fan vad det är svårt ibland. Verkligen en utmaning att hålla fokus på en enda sak, det är som hjärnan bara flyger iväg åt tusen olika håll, hela tiden. Skärmen framför mig blir bara suddig.

Fysisk aktivitet är nyckeln, alla säger det. Jag vet det. Det är inte en fråga om om det funkar, det är en fråga om när jag ska ta mig i kragen. Speciellt när man har NPF, då blir det extra påtagligt. Man känner att det är ett extra krav, typ.

Dopaminet, ja det är det som kickar in. Det ger ett påslag, en känsla av att vara mer skärpt. Det borde vara min motivation. Jag vet att när jag väl har tränat, även en kort stund, blir allt lite tydligare. Klarare i huvudet.

Minns förra onsdagen, jag var helt nere, kunde inte få något gjort. Typiskt. Sen gick jag ut med hunden, bara tjugo minuter runt kvarteret. Inga stordåd, bara frisk luft. Och sen? Bättre koncentration. Enorm skillnad. Hur kan jag glömma det?

Varför är det då så svårt att få det gjort regelbundet? Jag planerar ju. Måndagar är gym. Men sen? Tisdag blir det inget. Onsdag kanske en promenad om det inte regnar. Vilken inkonsekvens. Kalle, min granne, han är ute varje morgon, han säger att hans tankar blir som "tvättade". Undrar om det är sant.

Jag märker det tydligt: ett träningspass eller till och med bara lite stretch hemma i vardagsrummet, det förbättrar energinivån. Känner mig mindre seg. Mindre grå. Det är inte bara huvudet, det är hela kroppen. Hjärnan är ju en del av kroppen, duh.

Men ibland orkar jag bara inte. Ligga på soffan och stirra i taket känns mer lockande. Sen ångrar jag mig. Det är en jävla loop. Nästa gång, ja, nästa gång ska jag bara göra det. Utan att tänka för mycket.

Ytterligare information om fysisk aktivitet och koncentration:

  • Regelbundenhet är avgörande: Korta pass flera gånger i veckan är mer effektivt än enbart långa, sällsynta träningspass. Målsätt 20-30 minuter de flesta dagar.
  • Mångsidig träning:
    • Konditionsträning (löpnIng, cykling, simning) ökar blodflödet till hjärnan.
    • Styrketräning bidrar till bättre hormonbalans och minskad stress.
    • Flexibilitetsövningar (yoga, stretching) minskar fysiska spänningar.
  • Tidpunkt: Vissa upplever bättre effekt av träning på morgonen för att starta dagen med fokus, andra föredrar eftermiddagar för att bryta upp dagen. Testa vad som fungerar bäst för dig.
  • Dopaminets roll: Fysisk aktivitet frisätter dopamin, en signalsubstans som är viktig för motivation, belöning och just koncentration. Vid NPF är dopaminregleringen ofta påverkad.
  • Minska stress: Träning sänker kortisolnivåerna (stresshormon), vilket skapar en lugnare miljö i hjärnan för koncentration.
  • Sömnkvalitet: Regelbunden träning förbättrar sömnkvaliteten, och god sömn är direkt kopplad till bättre kognitiv funktion och koncentration.

Vad kan man äta för att förbättra minnet?

För att ge minnet en skjuts finns det några riktigt smarta livsmedel att prioritera. Fisk, speciellt fet fisk som lax och makrill, är en guldgruva av omega-3-fettsyror. Dessa fetter är som byggstenar för hjärnan och spelar en stor roll i att hålla nervcellerna friska och kommunikationen mellan dem effektiv. Det är inte bara snack, det finns rejält med forskning bakom detta.

Sedan har vi grönsaker och frukt. Tänk på dem som hjärnans antioxidanter. De hjälper till att skydda hjärncellerna från skador orsakade av fria radikaler, vilket är en del av den naturliga åldringsprocessen. En färgstark mix – allt från blåbär till mörka bladgrönsaker – ger ett brett spektrum av skyddande ämnen. Lite som att ge hjärnan en daglig dos av solsken och regn i lagom mängd.

Och glöm inte bönor och baljväxter. De är inte bara bra för magen, utan ger också en stadig ström av energi till hjärnan i form av komplexa kolhydrater och protein. Dessutom innehåller de fibrer som hjälper till att stabilisera blodsockret, vilket är viktigt för att undvika dippar som kan påverka koncentrationen och minnet negativt. En bra strategi är att försöka inkludera dessa i måltiderna regelbundet.

Att dessa livsmedel kan bidra till att bromsa minnesförsämring är ingen tillfällighet. Det handlar om att förse hjärnan med de verktyg den behöver för att reparera sig själv och fungera optimalt. Det är en långsiktig investering i kognitiv hälsa. Man kan säga att maten vi stoppar i oss är en form av förebyggande underhåll för det mest komplexa organ vi har.

Mer om hjärnmat

  • Omega-3: De främsta källorna utöver fet fisk inkluderar valnötter, linfrön och chiafrön. Dessa är viktiga för att bibehålla hjärnans struktur och funktion.
  • Antioxidanter: Vitamin C (finns i citrusfrukter, kiwi, paprika) och vitamin E (finns i nötter, frön, vegetabiliska oljor) är särskilt viktiga. Polyfenoler, som finns rikligt i bär och mörk choklad, är också kraftfulla antioxidanter.
  • Bönor och Baljväxter: Förutom protein och fiber, är de rika på folat (vitamin B9) som är känt för sin roll i nervsystemets funktion. Ärtor, linser, kidneybönor och svarta bönor är alla utmärkta val.
  • Fullkorn: Dessa ger en jämnare frisättning av glukos, hjärnans primära energikälla, jämfört med raffinerade kolhydrater. Havre, quinoa och fullkornsbröd är bra exempel.
  • Vatten: Dehydrering kan snabbt påverka kognitiva funktioner, inklusive minnet. Se till att dricka tillräckligt med vatten under dagen.