Hur många lider av psykisk ohälsa i skolan?

Den tysta epidemin: Psykisk ohälsa bland skolelever i Sverige

Skolan ska vara en plats för lärande och utveckling, men för allt fler unga blir den istället en källa till stress, ångest och andra former av psykisk ohälsa. Att exakt fastställa hur många elever som lider är svårt, då definitionen av “psykisk ohälsa” är bred och många fall förblir oupptäckta. Ändå vittnar tillgänglig statistik om en alarmerande trend.

Siffror från läsåret 2021/2022 visar tydligt en könsmässig skillnad i upplevelsen av skolrelaterad stress. Bland 13-åriga flickor rapporterade en häpnadsväckande 63% att de kände sig stressade av skolan – en siffra som stiger dramatiskt till 78% bland 15-åriga flickor. Motsvarande siffror för pojkar är 40% respektive 51%, vilket visar att även om pojkar påverkas, så drabbas flickor betydligt hårdare. Dessa siffror representerar inte nödvändigtvis diagnostiserade psykiska sjukdomar, men de indikerar en hög grad av psykisk påfrestning som kan leda till allvarligare problem.

Det är viktigt att betona att dessa siffror endast representerar en del av bilden. Många elever upplever psykisk ohälsa utan att rapportera det, antingen av rädsla för stigmatisering, okunskap om tillgänglig hjälp eller brist på förtroende för vuxna i skolmiljön. Detta ”osynliga” lidande gör att den verkliga omfattningen av psykisk ohälsa bland skolelever troligen är betydligt större än vad statistiken visar.

Faktorer som bidrar till denna ökning av stress och psykisk ohälsa är komplexa och mångfacetterade. De inkluderar:

• Prestationskrav: Det ökade trycket att prestera bra i skolan, både från elever själva och från omgivningen.
• Sociala medier: Jämförelser med andra på sociala medier kan bidra till ångest och orealistiska förväntningar.
• Brist på sömn: Oregelbundna sömnmönster och sömnbrist påverkar mental hälsa negativt.
• Tillgång till stöd: Brist på adekvat stöd från lärare, föräldrar och andra vuxna.
• Svårigheter att hantera känslor: Bristande kunskaper och färdigheter i att hantera stress, ångest och andra känslor.

För att effektivt tackla denna “tysta epidemin” krävs en multifacetterad strategi. Det handlar om att skapa en mer stödjande skolmiljö, öka kunskapen om psykisk ohälsa bland både elever och personal, förbättra tillgången till professionell hjälp och främja en öppen och ärlig diskussion om psykisk hälsa. Att fokusera enbart på akademiska prestationer utan att beakta elevers mentala välbefinnande är inte hållbart i längden. Framtidens skola måste prioritera både kunskap och hälsa.

#Psykisk Hälsa #Skolproblem #Ungdomar