Vad gör man om man inte trivs i skolan?

När skolans väggar känns trånga: Att ta tag i vantrivsel i skolan

Att gå i skolan ska vara en plats för lärande, utveckling och social gemenskap. Men vad händer när den platsen känns som en tung börda, en plats du vantrivs på? Vantrivsel i skolan är ett vanligt problem som kan drabba elever i alla åldrar, och det är viktigt att ta det på allvar. Ignoreras det kan det leda till sämre studieresultat, ökad stress och i värsta fall till och med psykisk ohälsa.

Förstå orsaken: Varför känner du som du gör?

Innan du tar tag i problemet är det viktigt att identifiera varför du vantrivs. Det kan finnas många orsaker, och ofta är det en kombination av flera faktorer. Fundera över följande:

• Akademiska utmaningar: Känner du dig understimulerad eller tvärtom, överväldigad av skolarbetet? Har du svårt att förstå undervisningen eller att hänga med i tempot?
• Sociala problem: Känner du dig utanför, mobbad eller har du svårt att få vänner? Konflikter med andra elever eller kanske med lärare kan också spela in.
• Personliga svårigheter: Privata problem hemma, oro eller stress kan påverka din upplevelse av skolan.
• Miljöfaktorer: Är klassrummet stökigt och svårt att koncentrera sig i? Känner du dig trygg på skolgården?
• Bristande motivation: Känner du att det du lär dig inte är relevant eller intressant? Har du tappat motivationen att plugga?

Att pinpointa de specifika orsakerna gör det lättare att hitta rätt lösningar.

Steg 1: Ta bladet från munnen – Prata!

Det allra första steget är att prata med någon om hur du känner. Håll inte dina känslor inom dig, det gör bara saken värre. Det kan vara:

• En förälder eller vårdnadshavare: De känner dig bäst och kan ge dig emotionellt stöd och hjälpa dig att ta nästa steg.
• En lärare eller mentor: De kan hjälpa dig med akademiska utmaningar eller med konflikter i klassen.
• Rektorn eller skolkuratorn: De har en övergripande bild av skolans verksamhet och kan hänvisa dig till rätt resurser.
• En skolpsykolog: De kan hjälpa dig att bearbeta dina känslor och hitta strategier för att hantera vantrivseln.
• En vän eller annan vuxen du litar på: Ibland kan det vara lättare att prata med någon som inte är direkt involverad i skolan.

Steg 2: Sök stöd och hjälp på skolan

Skolan har skyldighet att hjälpa dig att trivas och må bra. Var inte rädd för att ta kontakt med personalen och berätta om dina problem. Om du inte får tillräckligt med stöd från enskilda lärare eller rektorn, ska du inte tveka att ta det ett steg längre.

• Kontakta huvudmannen: Huvudmannen är den som ytterst ansvarar för skolan, exempelvis kommunen eller friskolekoncernen. De har skyldighet att se till att alla elever får den hjälp de behöver för att trivas och lyckas med sina studier. Du kan kontakta dem direkt eller via dina föräldrar.
• Undersök skolans resurser: Många skolor erbjuder extra stöd i form av läxhjälp, mentorsprogram, elevhälsoteam och olika samtalsgrupper. Ta reda på vad som finns tillgängligt på din skola och se om något kan vara till hjälp.

Steg 3: Ta hand om dig själv

Vantrivsel i skolan kan vara otroligt energikrävande. Det är därför extra viktigt att du tar hand om dig själv och ditt välbefinnande.

• Prioritera sömn, kost och motion: Det låter kanske klyschigt, men dessa grundläggande faktorer har en enorm inverkan på ditt humör och din energinivå.
• Gör saker du tycker om: Avsätt tid för dina intressen och hobbies. Det hjälper dig att slappna av och glömma skolan för en stund.
• Sätt rimliga mål: Dela upp stora uppgifter i mindre delmål. Det gör det lättare att hantera skolarbetet och ger dig en känsla av framgång.
• Öva på avslappningstekniker: Meditation, yoga eller mindfulness kan hjälpa dig att minska stress och oro.
• Umgås med positiva människor: Välj att spendera tid med vänner och familj som stöttar dig och får dig att må bra.

När inget annat hjälper: Att överväga alternativ

Om du har försökt allt och fortfarande vantrivs i skolan, kan det vara dags att överväga andra alternativ. Det kan vara:

• Byta klass eller skola: Ibland kan en ny miljö göra stor skillnad.
• Distansundervisning: Om det är svårt att koncentrera sig i klassrummet kan distansundervisning vara ett alternativ.
• Praktisk utbildning: Kanske passar en yrkesutbildning dig bättre om du lär dig bättre genom att göra snarare än att sitta i skolbänken.

Att vantrivas i skolan är inte en enkel situation, men det finns alltid sätt att ta tag i problemet och förbättra din situation. Kom ihåg att du inte är ensam och att det finns hjälp att få. Genom att identifiera orsaken till din vantrivsel, prata med någon, söka stöd och ta hand om dig själv, kan du vända blad och skapa en mer positiv och givande skoltid.