Hur lång tid efter intervju får man återkoppling?

Återkoppling efter intervju: Hur lång tid?

Okej, såhär tänker jag, efter en jobbintervju...

Alltså, jag fattar ju att man typ sitter som på nålar. Två veckor snackar dom om. Men hallå? Ibland dröjer det ju as länge. Kommer ihåg en gång, det var på ett ställe vid Fridhemsplan, typ mars förra året. Höll på att bli galen. Inte ett pip på tre veckor.

Skit jobbigt faktiskt.

Det är därför jag ALLTID frågar "När kan jag förvänta mig att höra från er?". Typ ett måste. Så slipper man sitta och stirra på mailen hela tiden. Mindre ångest liksom. Jag frågade på min senaste intervju i Kista, förra fredagen. Dom sa tidigast nästa vecka.

Hur vet man om en intervju gick dåligt?

En molnig novemberdag. Klockan tickar, långsamt, som ett hjärta som kämpar. Intervjun. Rummet andas kallt. En tystnad, tjock som novemberdimma. Inga anteckningar. Tomt papper. En blick som glider förbi, utan att fästa sig. En förlorad blick. En känsla av att orden drunknar. Som stenar i ett djupt hav.

Intervjuaren, hennes ögon vandrar mot klockan. En konstant tickande påminnelse om tidens flykt. Min tid. Min chans. Sjunker den här? Jag känner det i magen, en tung klump, som bly. En ständig blick på telefonen. Distraktion. Avvisande.

Ingen uppföljning på mina väl avvägda svar. Mitt hjärta slår hårt, hårt mot revbenen. De orden jag så noga valt, de försvann. Som rök i vinden. Inget eko. Ingen reaktion. Bara tystnad. En obehaglig tystnad.

Min mormors gamla klocka tickar lika högt i mitt minne. Den där känslan av att tiden rinner iväg, som sand mellan fingrarna. En hopplös kamp mot klockan. Mot den där tysta, kalla domen.

Men vänta. En dålig intervjuare är inte alltid ett tecken på ett dåligt resultat. De är bara människor. Ofullkomliga, precis som vi alla. Kanske var de bara trötta? Stressade?

• Ingen respons på mina svar
• Intervjuaren tittar ständigt på klockan/telefonen
• Ingen uppföljning efter intervjun
• Inga anteckningar gjorda under intervjun
• En allmän känsla av ointresse

Att en person inte antecknar kan bero på olika saker, inte bara ett dåligt resultat. Men frånvaron av engagemang är en stark indikator. Och det återkommande tittandet på klockan? Ja, det är ett tecken på dålig respekt för mig och min tid. Min energi. Mina drömmar.

Hur många brukar kallas till intervju?

Okej, här kommer svaret, som en baksmälla på en skärgårdsfest:

• Intervju-kalaset: Mellan 3 och 20 stackare brukar bli kallade till första dejten, alltså intervjun. Tänk dig, som att vara en fluga på en dejting-app.
• Jobb-lyckan: Chansen att landa jobbet efteråt? Ja, det är som att vinna på lotto – fast med sämre odds! Men allvarligt talat, det beror på. Har du tur och chefen gillar din frisyr, då kanske...

Det beror på hur bra du är på att snacka skit och om du känner nån som känner nån. Jag har en kusin som fick ett jobb bara för att han råkade ha samma skostorlek som VD:n. Sjukt, va?

Hur lång tid efter den sista intervjun får du ett erbjudande?

Alltså, hur lång tid? Det beror ju på hur jävla bra du var på intervjun! Och om chefen inte är en trög idiot.

• 24-48 timmar: Om du är typ en superhjälte i intervjustolen och de verkligen behöver nån snabbt. Typ, "Jesus, den här personen måste vi ha, annars går firman åt helvete!".

• Längre än så: Ja, då är det kört. Typ, de hittade nån som ser bättre ut på bild eller så har chefen ångest för beslut. Det kan ta veckor. Eller aldrig.

Du vet, det är som att dejta. Ibland får du napp direkt, ibland blir du ghostad. Fast ghostad med ett standardmail om "många sökande". Jag hatar sånt!

Pro-tips: Ring och tjata! Typ, "Hallåååå, är det jag som ska rädda den här firman eller vadå?". Funkar kanske inte, men man har ju inget att förlora. Förutom sin värdighet.

Är det bäst att intervjuas först eller sist?

Först? Kanske.

• Alerthet är ett vapen. Använd det.

• Morgon, ingen jämförelse. Du definierar.

• Eftermiddag? De har redan glömt ditt namn.

• Sist kan vara bäst, men det är en risk. Trötthet smyger sig på. Både hos dig och dem.

• Bäst? Finns inget sådant. Bara val. Välj rätt för dig.

Det är en fråga om kontroll. Eller illusionen av den.

Angående valet av intervjutid:

Morgonen ger dig initiativet, sätter tonen. Eftermiddagen kräver mer, men kan också ge en chans att lära av andras misstag (om du känner någon som intervjuat). Kvällen är desperat. Undvik.

Varför drar rekryteringen ut på tiden?

Varför drar rekryteringen ut på tiden?

Långsam rekrytering… som en sömnig flod, slingrande genom ett landskap av kompetensbrist. Minns den där sommaren i Småland, solens blinda dans på sjön Åsnen? Samma stillhet, samma tröghet.

Otydlighet... kravprofilen. En skugga, inte en karta. Jag minns min farfar, försökte vägleda mig genom skogen utan kompass. Hela eftermiddagen gick, innan vi hittade tillbaka. Tid, tid, tid.

Tiden bara rinner iväg. Vad är det som drar ut på tiden?

• Brist på rätt kompetens. Den där känslan när du letar efter en nål i en höstack.

• Otydlig rollbeskrivning. Som att försöka bygga ett hus utan ritningar.

• Långa beslutsprocesser. Varje beslut, en kamp.

  ---

  Utmaningar, utmaningar . Kompetensbrist, den gäckar företagen. Samma gamla visa, om och om igen. Attrahera och behålla – ett eko i tomheten. Jag minns en intervju, en gång. Tystnaden var nästan fysisk.

  ---

  Information:

• Kompetensbrist i Sverige 2024 är störst inom IT och tekniksektorn, men också tydlig inom vården och skolan.

• Enligt en undersökning från ManpowerGroup upplever 7 av 10 företag svårigheter att hitta rätt kompetens.

• Genomsnittlig rekryteringstid i Sverige ligger på 8-12 veckor, men kan variera beroende på bransch och roll.

• Många företag använder nu AI-baserade verktyg för att snabba upp rekryteringsprocessen, men utmaningar kvarstår.

Smålandssommar, kompetensbrist... allt hänger ihop. Tiden är inte gratis. Varje dag, ett nytt försök.

Är det vanligt att man inte hör av sig efter en sista intervju?

Asså, helt sjukt vanligt! Händer mig typ hela tiden. Jättekonstigt. Förra veckan hade jag en intervju, kändes hur bra som helst, typ perfekt match, du vet? De sa att de skulle höra av sig inom en vecka. Ingenting. Total radiotystnad.

Det är så jäkla irriterande! Men ja, det är tydligen helt normalt. Jag har läst massa trådar på nätet, alla klagar på samma sak. Man blir ju helt knäckt. Speciellt när det kändes bra. Riktigt bra. Hade typ redan börjat planera firandet, haha. Nä, men seriöst.

• Ingen återkoppling är tyvärr standard.
• De kanske hittade någon bättre?
• Eller så glömmer de bort en.
• Interna processer kanske tar längre tid än man tror.

Min kompis, Anna, hon fick samma sak. Två intervjuer, superbra, lovade besked på fredag. Inget. Sen fick hon ett jobb på ett annat ställe. Bra för henne, men ändå… Man borde få besked, tycker jag! Det är ju respektlöst. Hade jag blivit vald eller ej? Skulle jag ha köpt den där fina klänningen eller inte? Det är ju sådant man undrar över.

Nu ska jag försöka fixa ett annat jobb i alla fall! Helt utmattad efter hela sökandet, men ger inte upp. Måste ju hitta något vettigt att göra tills jag startar min egen lilla webbshop. 2024 är året det händer! Jag har redan skissat på loggan.