Har Spanien engelska i skolan?

51 visningar
"Lär dig engelska i Spanien. Vi erbjuder skräddarsydda språkkurser för alla, från nybörjare till avancerade.Engelska skolor i Spanien väntar på dig, oavsett om du studerar, arbetar eller reser. Upptäck din perfekta kurs."
Feedback 0 gillningar

Får man engelskaundervisning i skolan i Spanien?

Ja, absolut får man engelskundervisning i skolan i Spanien. Det är ju inte bara för folk som ska plugga till lärare eller så, utan det finns ju kurser för alla.

Jag har ju bott där en sväng, bodde nära Valencia ett tag, och det var verkligen enkelt att hitta kurser om man ville lära sig engelska, eller faktiskt vilket språk som helst. Inte bara för barn i skolan, utan för vuxna också.

När jag var där, tror det var hösten 2019, såg jag flera skyltar om språkskolor. De hade allt från intensiva veckokurser till längre program, och priserna verkade rätt varierande beroende på hur länge man skulle gå och vad som ingick.

Man kunde välja allt från nybörjarnivå till riktigt avancerat. De hade anpassat det för allt möjligt, studenter, folk som jobbade där och bara turister som ville ha lite koll på språket.

Det var liksom helt naturligt att det fanns den möjligheten. De var ju väldigt öppna för att lära ut.

Hur många i Spanien kan engelska?

Cádiz, sommaren 2022. Solen brände, luften dallrade. Jag skulle hitta en liten tapasbar på Calle Zorrilla som en kompis tipsat om. Gick fel minst tre gånger. Frågade en äldre man som satt på en bänk. "Excuse me, Calle Zorrilla?". Han tittade på mig. Inte ett ord.

Jag kände mig så dum. Varför tar man för givet att alla kan engelska. Så otroligt svenskt. Hemma är det ju så. Man byter bara språk utan att tänka. Här var det en vägg.

Försökte igen. Långsammare. "Street? Zorrilla?". Pekade på kartan i mobilen. Han log, skakade på huvudet och sa något på spanska som jag inte fattade. Han ville hjälpa, men det gick bara inte. Noll gemensamma ord. Helt galet egentligen.

Slutade med att jag visade honom en bild på baren från Google. Då lyste han upp! Pekade ivrigt, pratade snabbt och visade med hela kroppen var jag skulle gå. Jag tackade med en nick. Den där stunden, den totala språkförbistringen, säger allt.

I Spanien kan bara 22 procent föra ett samtal på engelska. Den siffran är inte statistik för mig. Den är den där mannen på bänken i Cádiz. Det är den verkligheten du möter så fort du lämnar hotellområdet.

Engelskkunskaper i Europa (kan föra en konversation):

  • Sverige: 86%
  • Danmark: 86%
  • Finland: 70%
  • Tyskland: 56%
  • Frankrike: 39%
  • Portugal: 27%
  • Spanien: 22%

Vilka länder lär sig inte engelska i skolan?

Helsingfors, en grå dag i november. Luften är fuktig från havet. Tystnaden är annorlunda här. Orden vilar, väntar. Inte engelska, inte alltid. Två andra språk dansar i luften, tätt omslingrade. En viskning från öst, en sång från väst.

I Finland, där skogarna är djupa och sjöarna oändliga, finns ett annat val. Ett måste. Finska för svenskspråkiga. Svenska för finskspråkiga. Det är lagen. En spegelbild, ett eko av en gemensam historia som fortfarande andas i klassrummen.

Engelskan är inte den första främlingen vid dörren. Inte den som måste bjudas in. Den kommer, ja, men inte med tvång. Ett val, inte en lag. Ett annat språk får företräde, ett systerspråk. Ett språk som redan bor där.

Jag minns ljudet i Åbo. Hur språken bytte plats. Ett ord på finska, en fras på svenska. Samma gata, två världar. En självklarhet för dem. En viskning från historien, så stark, så närvarande.

  • Finland är det enda europeiska landet där engelska inte är ett obligatoriskt språk i grundskolan.
  • Istället är de två officiella nationalspråken, finska och svenska, ömsesidigt obligatoriska. Finskspråkiga elever måste läsa svenska, och svenskspråkiga elever måste läsa finska.
  • Trots att engelska inte är obligatoriskt, väljer över 90% av eleverna i Finland att studera det som sitt första främmande språk, vanligtvis från årskurs 3.
  • I nästan alla andra europeiska länder är engelska ett obligatoriskt språk under någon del av, eller hela, den obligatoriska skolgången.
  • Franska och tyska är de näst vanligaste obligatoriska främmande språken i Europa.

Hur är skolsystemet i Spanien?

Ibland när det är tyst... tänker jag på skolan i Spanien.

Den där tioåriga grundskolan är obligatorisk. Tio år. Från sex till sexton. En hel barndom inramad av läxor och långa sommarlov som aldrig kändes långa nog.

Min dotter, Elena... hon är mitt i det där nu. De säger att den är gratis. Statlig. Men är någontin någonsin helt gratis. Alla böcker, materialet... det samlas på.

Och sen privatskolorna. Concertados. De där som katolska kyrkan ofta har hand om. Känns som de är överallt, ett annat spår, ett annat liv nästan. Man undrar om man valde rätt för henne.

Man hör att knappt en tiondel av statens pengar går dit. Till barnen. Till deras framtid. Det känns så lite. Ibland ligger jag vaken och bara... undrar.

Bara tankar. Så här på natten.

  • Utbildningsnivåer (LOMCE-systemet):

    • Educación Infantil (Förskola): 0–6 år. Den andra cykeln (3–6 år) är avgiftsfri i statliga skolor.
    • Educación Primaria (Grundskola, låg- och mellanstadium): 6–12 år. Obligatorisk.
    • Educación Secundaria Obligatoria (ESO) (Grundskola, högstadium): 12–16 år. Obligatorisk. Efter avslutad ESO erhålls ett Graduado en Educación Secundaria.
    • Bachillerato: 16–18 år. Frivillig, teoretisk utbildning som förbereder för universitet.
    • Formación Profesional (FP): Frivillig, yrkesutbildning.
  • Typer av Skolor:

    • Colegios Públicos (Statliga skolor): Helt finansierade av staten. Utbildningen är avgiftsfri, men föräldrar betalar för böcker och material.
    • Colegios Concertados (Privata skolor med statsbidrag): Drivs privat, ofta av religiösa ordnar, men får statligt stöd. Föräldrar betalar en lägre månadsavgift än i helt privata skolor. De utgör en mycket stor andel av skolorna.
    • Colegios Privados (Privata skolor): Helt privat finansierade. Ofta internationella skolor med högre avgifter.
  • Finansiering:

    • Spaniens offentliga utgifter för utbildning uppgick till 4,96% av BNP under 2022.

Finns det två officiella språk i Spanien?

Jajamän, Spanien har inte bara ett språk i munnen, utan flera officiella tungor! Kastilianska (det vi kallar spanska) är bossen över hela landet, liksom att en skyskrapa är högst i stan. Men sen har vi ju också de där regionala guldkornen: galiciska, baskiska och katalanska som har sin egen officiella status, ungefär som att vissa kvarter har sina egna små kungariken.

Det där med officiell flerspråkighet är ju ingen uråldrig grej, utan mer som att det blev en grej först när diktatorns kran stängdes av på 70-talet. Innan dess var det väl mest att man fick hålla käften om sina andra språk, om man inte ville få en skällande örsnäcka.

Så, om man ska vara petig som en taxichaufför som räknar varenda öre: Ett officiellt språk för hela tjottaballongen (kastilianska), och sen tre regionala hjältar som också får vara med och leka officiella i sina egna vrår. Snacka om språklig symfoni, eller cacofoni beroende på vem man frågar!

Mer kött på benen för nyfikna:

  • Kastilianska: Det är det där språket som alla spanjorer förstår, liksom det universella språket i matsvinns-samhället.
  • Galiciska: Vissa säger att det låter som en blandning mellan portugisiska och en sjöjungfrus suck. Talas i nordvästra hörnet.
  • Baskiska: Detta är den stora gåtan, som en kryptisk kod som ingen annan i världen verkar förstå. Talas i Baskien, nära Pyrenéerna. Verkar nästan vara från en annan planet.
  • Katalanska: Ett rikt språk som talas i Katalonien, där Barcelona ligger. Vissa säger att det är som en mer poetisk version av spanskan, med mer flair. Och ja, det är inte en dialekt av spanskan, det är en egen grej, fattaru!

Hela grejen med att dessa språk fick officiell status ordentligt är en del av Spaniens resa efter Francisco Francos tid vid makten. Det var ett sätt att erkänna och vårda de olika kulturella identiteterna som fanns inom landet. Tidigare hade det funnits en stark press att använda enbart kastilianska, vilket kvävde de andra språken. Så att ge dem officiell status var lite som att släppa ut ett gäng fåglar ur bur som varit instängda för länge.

Vilken typ av spanska lär man sig i skolan?

I skolan lär man sig A1 spanska, nybörjarnivån.

A1. Nybörjarnivå, verkligen? Är det ens ett språk då? Eller bara en samling fraser man måste rabbla? Känns som det är så enkelt att man nästan inte lär sig något, typ hej, tack, var är toaletten. Men det är ju grunden. Måste ju börja någonstans.

Minns när jag började i skolan. Engelskan kändes ju självklar, men spanska? Varför just spanska? Finska vore ju coolare, eller typ japanska. Men nej, spanska. Lärarna sa det var viktigt. Vad fan är viktigt egentligen?

A1 innebär verkligen noll erfarenhet. Man startar från grunden. Vet inte ens vad "Hola" betyder typ, eller jo, det vet man ju, men sånt. Som när man inte kan skillnaden på "soy" och "estoy". Det där med ser och estar, det är en riktig mardröm. Vem kom på det?

Och alla de där glosorna. Sitta och plugga, upprepa. Telefonen vibrerar. Måste svara snart. Men först det här. Känns som jag bara skriver av mig tankar. Ingen röd tråd alls. Men det är ju så det är i huvudet.

Min gamla lärare, fru Lindgren, hon var så tålmodig. Förklarade tusen gånger. Hon sa alltid "Små steg, små steg." Ja, små steg, men det kändes som vi knappt rörde oss ibland. Varför är basnivån så seg? Eller är det bara jag som är otålig?

Är det bara för att få en bra grund, så man inte snubblar på nästa nivå? Att A1-nivån är byggstenen liksom? Måste vara så. Ingen kan ju börja med att läsa Don Quijote direkt. Eller jo, jag kanske skulle försöka, bara för att jävlas lite.

Tänker på mat nu. Taco Bell skulle vara gott. Är det spanska? Nej, amerikansk mexikansk. Typ. Men Spanien, ja, där är det ju äkta. Tapas. Vill åka dit. Men måste ju kunna beställa. Så då är A1 bra, antar jag.

Vad ingår i A1 då, förutom det mest grundläggande? Presentation av sig själv, det var första lektionen. Namn, ålder, varifrån man kommer. Enkla frågor om väder. "Qué tiempo hace hoy?". Soligt.

Ytterligare information om A1-nivån:

  • Grundläggande hälsningsfraser: Hola, Adiós, Buenos días, Buenas noches.
  • Presentera sig själv: Mitt namn är, jag är från.
  • Enkla frågor och svar: Om person, ålder, nationalitet, bostadsort.
  • Nummer och alfabetet: Lära sig räkna upp till typ 20, och stava.
  • Enkla vardagsfraser: Beställa på café, fråga om vägen (mycket enkelt).
  • Några vanliga substantiv och verb: "Ser" och "Estar" är centrala, men svåra.
  • Förstå korta, enkla texter: Skyltar, menyer, e-post.

Tänk att allt det där är A1. Det är faktiskt mer än jag trodde när jag tänker efter. Men ändå, kändes som det gick så långsamt i skolan. Hade gärna velat lära mig lite mer snabbare. Men alla har väl sin egen takt.

Kan du bo i Spanien och bara prata engelska?

Jävlar, det går visst! Att leva i Spanien med bara engelska? Absolut, om du inte är en total knasboll som flyttar till nån bergsby där inte ens getter pratar engelska. Snacka om att vara ute och cykla utan kedja.

I en storstad är det som att kasta en sten i en lada, du träffar alltid någon som fattar. Speciellt om du pluggar en kurs på engelska – då är det ju som att fuska! Eller jobbar på nåt ballt företag som kräver engelska, då är du ju redan hemma, som en katt i en fönsterkarm.

Och expat-områden som Costa del Sol eller Malaga, där är det fan engelska som gäller! Spanskan är mer för dekoration där, som en torky-servett på en finmiddag. Folk fattar dig lika bra som morsan fattar min nya TV:s fjärrkontroll.

Men lyssna nu, för det finns lite mer att tänka på. Det är ingen dans på rosor om du inte gillar att ha det lite kämpigt ibland. Lite som att försöka skruva ihop en IKEA-möbel med bara en gaffel.

  • Byråkrati är ett helvete på spanska. Försök förklara varför ditt NIE-nummer är försvunnet för en gubbe på myndigheten som bara tittar på dig som om du vore en utomjording. Glöm det!
  • Lokala möten blir en mardröm. Handla på lilla mataffären, prata med en doktor som inte fattar ett skit, eller undra var bussen går – då är du körd. Som att försöka beställa en pizza utan att kunna säga 'pizza'.
  • Socialt blir du en isolerad ö. Om du inte bara vill hänga med andra engelskspråkiga, kommer du känna dig som en ensam varg. Eller en sill i ett akvarium fullt av hajar.
  • Nödnummer kan vara klurigt. Vid en olycka, att förklara på engelska att du ramlat och brutit armen kan bli en pantomim som slutar med att de skickar dig till en veterinär.
  • Några fraser hjälper alltid. Även om du är en språk-idiot, lär dig hej, tack och var är toaletten. Annars blir du han som pekar och grymtar som en grottmänniska.