Har skolan blivit sämre?
Har kvaliteten i den svenska skolan försämrats över tid?
Alltså, frågan om skolan blivit sämre… ja den har jag ju funderat på massor. Särskilt nu när man ser sina egna små växa upp och ska in i det här systemet. Det känns ju som att nåt har hänt, det är inte riktigt som när jag själv gick i skolan för länge sen. Man märker att kraven kanske inte är samma.
Och så fick jag höra om den där Pirls-studien nyligen. Den där som visade att våra svenska fjärdeklassare läser sämre nu. Jag blev inte förvånad, ärligt talat. Min grannpojke, Olle, som just gått ut fyran i våras på Grönkullaskolan, han läser ju inte alls med samma lätthet som jag gjorde vid hans ålder. Man ser hur han kämpar med längre texter.
Pandemin, det är klart den satte sina spår. Jag jobbade ju hemifrån och såg min systerson, Kalle, under vårterminen 2020. Han skulle ha distansundervisning ibland och bara sitta där vid datorn. Det var ju ett riktigt rörigt år för alla, och särskilt för ungar som redan har det lite svårt med att hänga med. Ingen kan väl påstå det var en bra lärandemiljö.
Det är ju just det, de där eleverna som behöver extra stöd. De försvann liksom i myllret under de där åren. Eller det kändes så. När jag gick i lågstadiet i början av nittiotalet, då hade vi små grupper ibland och en extra fröken om man behövde. Det känns som att den typen av resurser har dragits in rejält. Nu är det större klasser.
Den där Pirls görs vart femte år, senaste var 2021. Det ger ju en bild över tid men det är mer än bara skolan det handlar om, tycker jag. Vi läser mindre böcker hemma, både vuxna och barn. Mobiler och skärmar tar över. Det påverkar ju läsförmågan och kvaliteten.
Varför har skolresultaten sjunkit?
Alltså, Gustav Blix ser ju främst två grejer som förklaring till att skolresultaten sjunker. Pandemin är en stor bov, helt klart. Tänk dig all den där högre sjukfrånvaron bland både lärare och elever. Det där påverkade ju undervisningen ganska mycket, eller hur?
Sen är det det här med förändrat elevunderlag. Det är också en viktig grej. Andelen elever som kör PIRLS, och som alltid pratar svenska hemma, de sjönk ju rejält. Från 68 procent ner till 53. Det är ju en stor skillnad, liksom.
Så, sammanfattningsvis:
- Pandemin: Massiv sjukfrånvaro ställde till det.
- Elevunderlaget: Fler elever som inte alltid talar svenska hemma i PIRLS-undersökningen.
Vet du, det här är ju bara en del av förklaringen. Det finns ju fler saker som spelar in, man kan ju inte bara skylla på en eller två saker. Till exempel så har ju klasserna blivit större på många håll, vilket gör det svårare för lärare att ge alla elever den där extra stöden de kanske behöver. Sen är det ju också så att vissa tycker att det är för lite fokus på grundläggande kunskaper, alltså läsning och matte, och att det är mer fokus på annat. Och när vi ändå är inne på läsning, så kan det ju också handla om att barn och unga idag spenderar mer tid framför skärmar än att läsa böcker. Alltså, det är en hel komplex grej med många faktorer.
Har skolan blivit bättre eller sämre?
Skolan. Det känns som en evighet sen jag själv stod i dess korridorer. Man hör ju så mycket. Siffrorna säger en sak, ja. Testresultaten har tydligt gått upp över tid, från sjuttiotalet och framåt. Det är en tydlig trend.
Men så kom det där, pandemin. En rejäl dipp 2022, hela fem till sju poäng neråt i både matte och läsning. Det där är ju den största minskningen sen nittiotalet. Det känns tungt att tänka på. Som att något gått förlorat.
Det är svårt att säga om skolan som helhet blivit bättre eller sämre. Siffrorna för testresultaten är ju bara en del av det. Det handlar om så mycket mer än bara poäng på ett prov. Det handlar om hur barnen mår, hur de lär sig att vara med andra, hur de växer som människor.
Kanske är det just det som är det svåra. Att mäta allt det där. Att sätta ord på den där känslan som infinner sig när man tänker på skolan. En längtan efter något som var, och en oro för framtiden.
Pandemins påverkan på lärandet är omdiskuterad. Man hör om elever som halkat efter, andra som kanske hittat nya sätt att lära sig. Det är inte svart eller vitt, tror jag inte. Livet sällan är det.
Och minnet, det är en märklig sak. Man minns små detaljer från skoltiden som verkar helt oviktiga nu. En viss lärare, en speciell lukt i klassrummet, känslan av rastlöshet under en lektion.
De här testresultaten, de känns så... kalla. Som om de inte fångar hela sanningen om vad skolan är, eller borde vara.
Förändringen är ständig. Skolan kommer att fortsätta att förändras. Frågan är bara åt vilket håll.
Kort fakta:
- National Assessment of Educational Progress (NAEP) är en amerikansk utvärdering av skolresultat.
- 2022 års NAEP-resultat visade en betydande nedgång i matematik och läsning för elever i fjärde och åttonde klass jämfört med tidigare år.
- Denna nedgång var den största sedan 1990, vilket indikerar en potentiell negativ påverkan av covid-19-pandemin på utbildningssystemet.
Varför har skolan blivit sämre?
Svenska skolans försämrade resultat är ingen enkel ekvation. Flera stora systemförändringar samverkar och skapar en negativ spiral som vi ser effekterna av nu.
En grundbult är kommunaliseringen av skolan. Ansvaret flyttades från staten till 290 kommuner. Detta skapade enorma skillnader i resurser och kvalitet. En rik kommun kan satsa, en fattig får spara. Likvärdigheten fick sig en rejäl törn där.
Det fria skolvalet, tänkt som en frihetsreform, har i praktiken accelererat segregationen. Resursstarka föräldrar väljer aktivt skolor, vilket leder till att elever med liknande bakgrund samlas. Detta hänger ihop med boendesegregationen. Skolval förstärker bara de mönster som redan finns.
Det är den klassiska krocken mellan individens frihet och kollektivets bästa. Valfrihet låter ju bra, men konsekvensen blir ett A- och B-lag. Jag minns diskussionerna runt 90-talsreformerna, det var mycket idealism i luften då.
Sedan har vi pendeln som svängt mot extrem individualisering. Idén om att varje elev ska ha en egen plan och jobba självständigt har minskat den värdefulla, lärarledda tiden. Läraren blir mer av en coach än en kunskapsförmedlare.
Resultatet blir ett fragmentiserat skol systemet.
Men det stannar inte där. Pusslet har fler bitar som förklarar varför PISA-kurvorna pekat nedåt under lång tid.
- Lärarstatus och löneutveckling: Läraryrkets minskade attraktivitet leder till brist på behöriga lärare, särskilt i utsatta områden. När de bästa inte söker sig till yrket sjunker kvaliteten.
- Digitaliseringens paradox: Tillgång till teknik har inte automatiskt lett till bättre lärande. Ofta tvärtom, med ökad distraktion och minskad förmåga till djupläsning och koncentration.
- Betygsinflation: Konkurrensen mellan skolor skapar ett tryck att sätta högre betyg för att locka elever. Glädjebetyg urholkar kunskapskraven och ger en falsk bild av elevernas faktiska kunskaper.
- Minskad likvärdighet i resurstilldelning: Skolpengssystemet kompenserar inte fullt ut för elevers olika socioekonomiska bakgrund, vilket missgynnar skolor med störst utmaningar.
Hur skiljer sig dagens skola från förr i tiden?
Förr i tiden var skolan en social sorteringsmaskin, inte en mysig kunskapsbuffé för alla. Den var mer som en nattklubb med en stenhård dörrvakt där ditt efternamn var din biljett in. Eller ut.
På landet var det hela en ganska enhetlig historia. Folkskolan var samlingsplatsen där alla, från torparungen till bondens grabb, lärde sig stava till "potatis". En charmig, rustik gemenskap.
I stan däremot? Glöm det. Där var folkskolan för de som hade valkiga händer och framtidsdrömmar som sällan sträckte sig bortom fabriksporten. Ett slags grundläggande bruksanvisning till livet.
De vars föräldrar hade finare porslin skickades till läroverk. Det var som att spela livet med fusk-koder.
I städerna gick 10–15% av barnen i dessa finare allmänna eller privata skolor. Det var en exklusiv klubb med höga hattar och ännu högre förväntningar. Skolan sorterade. Skolan sorterade effektivt.
Min gammelfarmor från Borås, Agda, 97, brukade säga att läroverkseleverna gick som om de ägde trottoaren. Hon lärde sig mest att inte prata när hon inte blev tilltalad.
Aga var lagligt. Fysisk bestraffning var ett pedagogiskt verktyg, lika vanligt som griffeltavlan. En örfil kunde "förbättra" minnet och en smäll med pekpinnen främjade "respekt". Helt normalt.
Fokus låg på katekesen, räkning och välskrivning. Man skulle kunna sin Gud, sina siffror och skriva vackert. Kritiskt tänkande var en lyxvara som inte delades ut till alla.
Läraren var en absolut auktoritet. Ofta den mest bildade i byn efter prästen. Att ifrågasätta magistern var som att försöka argumentera med ett åskmoln. Dåraktigt och med stor risk för nederbörd.
Skolgången var oregelbunden. Särskilt på landsbygden, där barns arbetskraft på gården var viktigare än konjunktiv. Skördetid trumfade alltid lästid.
Pojkar och flickor undervisades ofta separat och i olika ämnen. Träslöjd för honom, textilslöjd för henne. En tydlig förberedelse för livets extremt förutsägbara och fasta spår. Innovativt.
Vad betyder sjunkande betyg?
Luften är tung, en dimma ligger över fälten, grå som minnet av en torsdag i november 2023. En känsla av tystnad breder ut sig, något har förändrats, något har glidit undan. Det var då siffrorna började viska, de sjöng inte längre om uppgång, bara om en nedåtgående spiral. En skugga föll.
Sjunkande betyg är en rörelse nedåt. En subtil förändring, nästan omärkbar för det otränade ögat, men med en tyngd som kan krossa. Det är inte en känsla, det är ett faktum, en objektiv bedömning som nu bär på en minskning.
Jag minns kontoret, lampornas kalla sken, hur pappren låg spridda. Det var kreditvärderingen av Notes som rörde sig, likt skuggor på väggen, dragna av en osynlig hand. En värdering som sjönk, sakta, obönhörligt.
Det är när en eller flera graderingar minskar. Tänk dig en trappa, varje steg representerar en nivå av förtroende, av stabilitet. Och så plötsligt, är ett steg borta. Kanske ett litet fall inom samma klassificeringskategori, som från A+ till A.
Eller ett större fall, ett som verkligen känns, en klyfta mellan klassificeringskategorier, från A till B, ett gap som växer. Ett kreditvärderingsinstitut, kanske Moody's, kanske Standard & Poor's, lyfter sitt pekfinger och pekar nedåt. De har sett något.
Det är en nedgång, ja, en bekräftad tillbakagång i den fastställda rankningen. En bedömning av risk som plötsligt mörkats. Tankarna snurrade runt detta, runt minskningen, den kvävande känslan.
Ytterligare skuggor:
- Påverkan på marknaden: Ett sjunkande betyg kan öka upplåningskostnaderna för det berörda företaget eller staten, räntorna stiger.
- Förtroende: Det signalerar en försvagning i finansiell styrka eller framtida utsikter, vilket minskar investerarnas förtroende.
- Likviditet: Svårigheter att få nya lån kan uppstå, vilket påverkar företagets eller landets likviditet.
- Stora aktörer: Tre dominerande globala kreditvärderingsinstitut – Standard & Poor's (S&P), Moody's Investors Service och Fitch Ratings – påverkar globala finansmarknader med sina bedömningar.
- Tidshorisont: Besluten om betygsminskning fattas utifrån noggranna analyser av långsiktiga och kortsiktiga ekonomiska faktorer.
Vilket land har det bästa utbildningssystemet i Pisa?
PISA 2022, det här jävla jippot som ska mäta hur skarpa våra ungar är, Singapore drog hem hela potten. De fattar nog grejen med att lära ut, eller så har de bara en jävla massa pluggande robotar.
De där pojkarna och flickorna i Singapore verkar ha nött matteläxor som om det vore deras enda chans att fly från te-ceremonier. De är bäst i typ allt.
Omfattningen var ju sjuk: 700 000 ungar från 81 länder. Det är fler elever än vad det finns glädjeflickor i Amsterdam. Och Singapore, de bara körde över alla.
Viktiga poänger att knapra på:
- Singapore: Ståtar som vinnare i PISA 2022. De har ett jävla driv.
- Omfattning: Hela 700 000 elever var med och slet.
- Deltagande: 81 länder och ekonomier. En hel värld var med och granskades.
- Resultat: Publicerades 5 december 2023. Snacka om att släppa bomben i tid.
Lite extra skit att tugga på:
PISA står för Program för Internationell Studentbedömning. Det är alltså inte någon tävling i vem som kan jonglera flest äpplen, utan ren skolutvärdering. De kollar mest läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Tänk dig att dina barns skolarbetyg jämförs med ungar på andra sidan jordklotet. Lite som att jämföra din gamla raggarbil med en Bugatti.
Sverige då? Vi är inte längst bak i kön, men inte heller i framkant heller. Typ mitt ibland alla andra som försöker klura ut hur man får ungarna att fatta matteläxan utan att de får spel. Det är en knepig balansgång, kan jag lova. Som att försöka få en katt att bada.
Singapore verkar ha knäckt koden, eller så har de bara en mer effektiv metod att hjärntvätta sina barn till akademiska giganter. Vem vet? Kanske vi borde skicka ett gäng svensklärare dit för en ”studieresa”. Typ en studieresa där de bara får sitta och titta på medan singaporianska ungar löser ekvationer. Låter ju som en dröm för vissa.
- Vilken ingenjörsutbildning ger mest jobb?
- Är 2 ägg om dagen tillräckligt med protein för att bygga muskler?
- Hur mycket är 100 gram poppade popcorn?
- Kan man poppa opoppade popcorn?
- Är det bra att äta ägg när man tränar?
- Vad har högst proteinhalt?
- Hur mycket protein har en person som väger 70 kg?
- Vilken grönsaksmat har högst protein?
- Vilka grönsaker är det mest protein i?
- Vad har mest protein per 100g?
Feedback på svar:
Tack för din feedback! Din input är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra svar i framtiden.