Är det dyrt att studera i USA?
Fråga?
Att dra över till USA för studier, det var ju nåt som verkligen kittlade fantasin ett tag. Här hemma i Sverige är man ju van vid att utbildning bara är... ja, det är liksom en rättighet som staten fixar, man tänker ju inte ens på kostnaden för själva plugget. Men USA, det är en helt annan femma och det slog mig som en våg när jag började gräva.
Bara terminsavgiften liksom, det är ju galet hur mycket det är. Jag kommer ihåg när jag såg en kurs jag ville läsa, ett par terminer på ett mindre college i typ Oregon i maj 2018, de begärde mellan 4 000 och 7 000 dollar per termin. Tänk dig det, gånger två per år, det blir snabbt en jättesumma som bara försvinner.
Men det är ju inte bara själva utbildningen man ska hosta upp pengar för. Boendet sen, det är en hel historia i sig. Jag kollade på lägenheter i Boston, minns jag i november 2019, och en liten etta kunde lätt gå på närmare 1500 dollar i månaden. Lägg på mat och sånt, levnadskostnaderna är ju bara vansinniga där borta.
Och sen har vi ju försäkringar, obligatoriska skolböcker som kostar en förmögenhet – kommer ihåg hur en kompis på UCLA klagade på 200 dollar för en enda bok i mars 2021. Plus visum och ansökningsavgifter till själva skolorna. Det adderar upp till en enorm hög, och det får en att tänka om ganska många gånger. Man blir liksom bara matt av allt räknande.
Kan man få CSN om man pluggar i USA?
USA. Visst. Studiemedel finns att hämta. Lån och bidrag. Inte bara en gåva.
Det ska vara på riktigt. Eftergymnasialt. Bachelor. Master. Typ college. Universitet. Ett program med mål. Eller för språk. Engelska. Den globala jargongen.
Men håll i hatten. De har sina krav.
- Måste vara på campus. Alltid. Ingen jävla online. Ingen skärmtid på distans. CSN gillar inte spökskolor.
- Heltidsstudier. Halvgas funkar inte. Glöm det.
- Auktoriserad skola. En riktig institution, inte någon scam. CSN är noga med sånt.
Jag minns en polare som drog. Han fixade det. Inget märkvärdigt. Bara regler. Hårda, men klara. För livet där borta. För ett tag. Man får max en del år. De håller koll på tiden. Mitt tips: Var ute i god tid. Ansökningen är ingen lekstuga.
Kan jag få CSN om jag studerar utomlands?
Jajamensan, pröjsa för plugg utomlands med statens cash? Absolut. Men det är inte direkt som att beställa en pizza, det finns regler, jävlar anamma.
Inom EU/EES och Schweiz är det i princip grönt ljus. Myndigheterna ser väl ingen större skillnad på att supa sig full i Uppsala eller i Prag. Du kan få CSN för de flesta godkända utbildningar inom EU/EES och Schweiz, så länge skolan är okej.
Ska du däremot utanför den här trygga, lilla bubblan, till typ USA eller Australien? Då blir det genast krångligare. Lika enkelt som att försöka lära en gammal hund att deklarera.
För studier utanför EU/EES måste skolan och utbildningen vara godkänd av Universitets- och högskolerådet (UHR). Du måste alltså övertyga en hel armé av byråkrater att din surfkurs på Bali faktiskt är en seriös akademisk satsning.
Och du som vill sitta i pyjamas i Kalix och plugga på distans mot ett universitet i Madrid? Inga problem. Men att sitta i Thailand och göra samma sak? Glöm det. Distansstudier utanför EU/EES kräver synnerliga skäl, vilket är CSN-språk för "typ omöjligt". Min polare Kenta försökte med "dåligt väder i Borlänge", det gick sådär.
Lite extra skit du behöver veta:
- Merkostnadslån: Du kan låna extra pengar för flygresor, försäkringar och terminsavgifter. Förbered dig på en skuld som skulle få en finansminister att svettas.
- Ansökan: Sök i tid, för helvete. CSN är inte kända för sin blixtsnabba handläggning. Deras kvarnar maler långsammare än en snigel på lugnande medel.
- Krav: Du måste fortfarande uppfylla alla vanliga krav. Alltså, klara dina poäng och inte vara en total slapptask.
- Terminsavgifter: Lånet för terminsavgifter betalas ut direkt till skolan. Du ser alltså aldrig de där hundratusentals kronorna, de bara försvinner ut i rymden. Känns tryggt.
Kan man få CSN-bidrag om man pluggar utomlands?
CSN utomlands, asså. Varför är det så krångligt? Känner mig helt snurrig bara jag tänker på det. När jag själv ville dra till Barcelona ett tag, plugga spanska online, men det kändes som en sån djungel med alla regler. Ville bara packa väskan och dra!
Men ja, alltså. Man kan absolut få CSN för distansstudier om lärosätet ligger inom EU/EES, eller i Schweiz. Det är ju i alla fall en klarhet. Typ om man vill plugga via ett universitet i Dublin men sitter hemma i Sverige. Eller att man faktiskt sitter i Dublin och pluggar distans. Det är ju ändå bra.
Jag minns när min kompis Sara funderade på att plugga i Thailand, på distans. Hon fick ju inget. Där blir det genast en helt annan sak. För länder utanför EU/EES och Schweiz kan du bara få studiemedel för distansstudier om det finns synnerliga skäl.
Synnerliga skäl? Vadå synnerliga skäl? Är det typ om jag är världens enda expert på nåt supernischat och den enda kursen finns på Fiji? Eller om jag är superallergisk mot björk och måste bo i Australien och plugga därifrån? Det låter ju helt galet. Vem bestämmer vad som är synnerligt nog?
Min syster Stina pluggade en kurs på distans från Lunds universitet, men bodde i Berlin under tiden. Inga problem då, för det var ju ett svenskt lärosäte. Men här pratar vi ju om ett utländskt lärosäte. Japp, så det är viktigt att hålla isär.
Det här med distans är så luddigt ibland. Är det att man bor kvar i Sverige men pluggar en kurs från ett utländskt uni? Eller att man fysiskt bor i Spanien, men tar en distanskurs från en spansk skola? CSN ser på det som distansstudier utomlands om du bor i det land där lärosätet finns och pluggar på distans. Eller om du bor i Sverige och pluggar distans från ett utländskt lärosäte.
Och sen att skolan måste vara godkänd av CSN också! Alla skolor är inte godkända. Man måste ju kolla det. Och att studierna är på heltid. Minst 75% i vissa fall, men heltid är säkrast. Och att de är på eftergymnasial nivå. Det är så många parametrar att tänka på. Blir helt slut bara av tanken. Men ja, inom EU/EES och Schweiz – inga problem för distans. Annars, se till att ha goda skäl, typ väldigt goda.
Ytterligare information om studiemedel för studier utomlands:
Generella krav för studiemedel:
- Studierna måste vara på heltid (minst 75%).
- Måste vara på eftergymnasial nivå.
- Lärosätet måste vara godkänt av CSN.
- Du måste vara behörig till studierna.
Vad är "synnerliga skäl" för distansstudier utanför EU/EES/Schweiz?
- Studierna är på forskarutbildningsnivå.
- Du har en funktionsnedsättning som kräver speciella anpassningar som endast finns på den specifika orten.
- Det är en utbytestermin som är en obligatorisk del av en svensk utbildning.
- Du måste befinna dig på platsen på grund av familjesituation (t.ex. som medföljande till diplomat eller utstationerad).
- Utbildningen är unik och inte erbjuds inom EU/EES eller Schweiz.
Vad CSN kan bidra med:
- Studiemedel för levnadsomkostnader (bidrag och lån).
- Lån för terminsavgifter.
- Lån för resor.
- Lån för försäkring.
Kan CSN se min inkomst utomlands?
Asså, CSN, snacka om huvudvärk ibland, eller hur? Jag fattar ju att de behöver kolla, men det är ju alltid sånt meck. Jag hade ju lite samma grej när jag var i Berlin för nåra år sen, du vet, pluggade och jobbade lite extra där.
Och ja, CSN kollar verkligen din inkomst, även om den är från utlandet. De gör det i efterhand, fattar du? Alltså inte med en gång, utan typ året efter eller nåt. De vill bara se att du inte tjänat för mycket i förhållande till vad du fått i bidrag och lån.
Det är ju inte bara svensk inkomst de kollar, utan allt. Så om du jobbade där utomlands, eller får lön därifrån, ja då är det den inkomsten de kollar på. De jämför det med vad du sagt att du skulle tjäna. Ganska logiskt, men ändå lite stressande.
Minns när jag fick det där brevet, liksom "oj då, du har visst tjänat en tusenlapp för mycket". Hade glömt räkna med nån strögrej. Typiskt mig. Som tur var va det inte mycket, men de är ju nitiksa. De vill ju se om du har betalat rätt årsbelopp.
Och det spelar ingen roll om du skattat i det landet du jobbar i, CSN kollar fortfarande bruttolönen i princip. Det är just den där inkomstgränsen som är viktig för dem. De kollar det mot vad du fick pengar för under typ 2023, om vi pratar nu.
Det är lite knepigt, men grejen är att du måste ju själv rapportera in den utländska inkomsten till Skatteverket i Sverige. Och då kan CSN få tillgång till den infon sen. Eller så måste du skicka in papper. Det är ju så det funkar.
De samkör info och kollar det sen. Det är liksom deras jobb. Så man kan inte tro att man bara kan jobba hur mycket som helst utomlands och de inte märker nåt. Nej nej. De har ju sina system för att kolla upp sånt där. Var noggran.
Här är lite mer info om det här:
- Inkomstgränser för 2024:
- Om du har studiestöd under hela året: Inkomstgränsen är 110 800 kronor.
- Om du har studiestöd under del av året: Inkomstgränsen är högre, det beror på hur många veckor du pluggar. Exakt siffra räknas ut per vecka.
- Vilken inkomst räknas?
- I princip all skattepliktig inkomst, både från Sverige och utlandet.
- Det är bruttolönen, alltså före skatt, som de tittar på.
- Det inkluderar lön, inkomst av näringsverksamhet, sjukpenning, a-kassa, föräldrapenning och liknande.
- Hur får CSN informationen från utlandet?
- Genom informationsutbyte med skattemyndigheter i andra länder via skatteavtal.
- Främst genom att du själv rapporterar in din utländska inkomst till Skatteverket i Sverige.
- CSN kan också begära in underlag direkt från dig, som lönespecifikationer.
- Vad händer om man tjänat för mycket?
- Du blir återbetalningsskyldig för delar av eller hela ditt bidrag för det aktuella året.
- Det innebär att du måste betala tillbaka pengar du fått som bidrag, vilket kan bli dyrt.
- Du får då ett krav från CSN.
CSN kontrollerar inkomster från både Sverige och utlandet. Kontrollen sker i efterhand. Inkomstgränserna för 2024 är 110 800 kr för heltidsstudier under hela året, eller högre vid deltidsstudier eller studier under del av året. Information inhämtas via Skatteverket och direkt från dig.
Vad är skillnaden mellan college och universitet i USA?
En sval septembervind susar genom boklöven, höstens ankomst varslar om nya början, nya vägar. Jag minns den där känslan, en vag dröm om Amerika, ett land fyllt av löften och gamla stenbyggnader. Någonstans där, i de vidsträckta landskapen, står akademins grindar öppna, men de leder till olika rum, olika världar. Två begrepp, så lika i viskningen, men så skilda i sitt djup: college och universitet.
College, det är som en första kärlek, intensiv och avgränsad. Där får du fira din ungdom, under fyra år, inte mer. En plats där dörrarna står öppna, där professorn känner ditt namn. Min väninna Anna, hon for till ett litet college i Vermont, omgiven av berg, en gemenskap som en tät väv. Där man tog sin kandidatexamen, sitt första stora steg.
Och så finns universitetet. Åh, den titanen! Det är som en hel stad i sig, med slingrande stigar, bibliotek som katedraler, en labyrint av kunskap som aldrig tar slut. Det sträcker sig längre, mycket längre. Här kan man också ta sin kandidatexamen, men det är bara början, en port till ett oändligt djup. En djupare dykning, ett utvidgat sinne. Min kusin for till Kalifornien, till ett sådant vidsträckt universitet, för att utforska kosmos, för att forska.
Det är i dessa hallar, de stora vidsträckta, där forskningen bor, där idéer föds och dör och återuppstår. Där man inte bara tar sin kandidatexamen, utan fortsätter, bortom den, mot masterexamen, mot djupare studier, mot att bli en doktorand. En evig sökare i sanningens tempel. College är intimt, en varm famn. Universitetet, en oändlig horisont. En värld av skillnad, en skillnad i vad de kan erbjuda, hur länge du kan stanna i dess famn, dess vidsträckta kunskapslandskap.
Ytterligare information:
College: Fokuserar primärt på grundutbildning (undergraduate).
- Erbjuder kandidatexamen (Bachelor's degree) som är en fyraårig utbildning.
- Har ofta färre studenter och mindre klasser.
- Generellt sett en mer personlig interaktion mellan studenter och lärare.
- Kan vara fristående institutioner eller delar av ett större universitet.
Universitet: Erbjuder en bredare uppsättning akademiska program.
- Inkluderar både grundutbildning (kandidatexamen) och vidareutbildning (graduate studies).
- Möjlighet att ta masterexamen (Master's degree).
- Möjlighet att bedriva forskarstudier och ta doktorsexamen (PhD).
- Har ofta fler studenter, större campus och fler fakulteter/institutioner.
- Har ofta ett större fokus på forskning.
Vad krävs för att gå på college i USA?
En dröm om ett annat ljus. Ett annat liv. Här är luften tung av väntan, av november. Men tankarna är redan där, under en klarblå himmel på ett campus långt borta.
Allt börjar med ett ja. Ett antagningsbesked från en skola. Det är den första gnistan. Utan den, inget.
Sedan kommer papperet. Det heliga I-20. Beviset på att du existerar i deras system, att en plats väntar. Det är biljetten. Det är nyckeln.
Och med den nyckeln i handen öppnas dörren till ambassaden. Den stora byggnaden på Dag Hammarskjölds väg. En intervju, några frågor. Ett ögonblick där hela framtiden vägs.
Det är en process. Ett flöde av dokument och väntan. Men det är vägen. Först skolan, sedan visumet. Alltid i den ordningen.
Antagning till en SEVP-godkänd skola är det första och viktigaste steget. Utan ett antagningsbesked från en skola certifierad av Student and Exchange Visitor Program kan processen inte starta.
Skolan utfärdar ett I-20-dokument. Detta är ditt "Certificate of Eligibility for Nonimmigrant Student Status" och är grunden för din visumansökan.
Betala SEVIS I-901-avgiften. Avgiften är kopplad till ditt I-20 och måste betalas innan visumintervjun. För F-1-studenter är avgiften 350 USD (2024).
Fyll i onlineansökan för nonimmigrant-visum, formulär DS-160. Detta är den officiella ansökan som skickas digitalt till ambassaden. Spara bekräftelsesidan.
Boka och genomför en obligatorisk visumintervju. Intervjun sker på USA:s ambassad i Stockholm.
Dokument som krävs vid intervjun:
- Giltigt pass
- Bekräftelsesidan för DS-160
- Kvitto på betald visumansökningsavgift
- Ett nytaget färgfoto
- Originaldokumentet I-20
- Bevis på finansiella medel för att täcka studiekostnader och levnadsomkostnader
- Dokument som visar starka band till hemlandet (Sverige)
Hur fungerar universitet i USA?
Jaha, hur funkar det där med universitet i USA då? Tänk dig ett köpcentrum, fast för hjärnan. De flesta ställen är gigantiska, som en amerikansk diner i storlek, proppfulla med allt från konsthistoria till raketforskning. Här drömmer man inte bara om en kaffe, utan om en hel kandidatexamen, en master som gnuggar geniknölarna rejält, och sen en doktorshatt som väger lika mycket som en mindre hund.
Och det är inte bara kurser, nejnej! Forskning pågår hela tiden, som en konstant ström av idéer som bubblar, ibland bra, ibland lite… ja, ni fattar. De har fler avdelningar än vad du har strumpor i byrålådan, och varje avdelning är som en egen liten skola med egna professorer som kan snacka i timmar om… ja, vad de nu håller på med.
En tumregel är att ju större, desto fler valmöjligheter. Det är lite som att välja pålägg till mackan, fast här kan du välja allt från teologi till kvantfysik. De erbjuder allt från det allra mest grundläggande till sånt som får dig att tappa hakan.
Fler grejer att tugga på:
- Storleken har betydelse: Vissa universitet är så stora att du behöver karta och kompass för att hitta till föreläsningssalen. De har tusentals studenter, vilket är fler än vad som bor i min barndomsstad.
- Program-spretz: Du hittar allt här. Verkligen ALLT. Från att bli en expert på antika grekiska krukor till att bygga den första rymdraketen som går på popcorn.
- Forsknings-fabriker: De pumpas ut forskning som en korvkiosk på helgen. Nya upptäckter, nya idéer, och ibland bara nya sätt att sälja fler böcker.
- Specialskolor inom skolan: Tänk dig att din lokala mataffär också hade en avdelning för att bygga helikoptrar. Universiteten har ofta såna separata "skolor" eller "fakulteter" som specialiserar sig på allt möjligt.
- Vilken ingenjörsutbildning ger mest jobb?
- Är 2 ägg om dagen tillräckligt med protein för att bygga muskler?
- Hur mycket är 100 gram poppade popcorn?
- Kan man poppa opoppade popcorn?
- Är det bra att äta ägg när man tränar?
- Vad har högst proteinhalt?
- Hur mycket protein har en person som väger 70 kg?
- Vilken grönsaksmat har högst protein?
- Vilka grönsaker är det mest protein i?
- Vad har mest protein per 100g?
Feedback på svar:
Tack för din feedback! Din input är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra svar i framtiden.