Varför kallas det folköl?

Varför kallas det folköl? Bakgrund och ursprung

Namnet på denna populära dryck väcker ofta nyfikenhet kring dess ursprung i det svenska samhället. Att förstå bakgrunden till benämningen ger en intressant inblick i varför kallas det folköl och dess historiska dryckesvanor.

Varför kallas det folköl?

Begreppet folköl har en intressant historisk bakgrund som är nära sammankopplad med Sveriges alkoholpolitik och bryggeriernas försök att rädda en pressad marknad. Frågan om varför det kallas just folköl kan verka enkel, men svaret rymmer en ganska spännande historia om skatter, politiska kompromisser och svensk bryggerihistoria.

Mellanölets fall och folkölets födelse

Historien tar sin början på 1970-talet. Då förbjöds det så kallade mellanölet i den vanliga dagligvaruhandeln efter en intensiv samhällsdebatt om alkoholmissbruk. Bryggerierna stod då med ett stort tomrum och ville desperat popularisera en svagare variant av pilsner som låg på 3,5 procent för att behålla kunderna i matbutikerna.

När den nya, svagare drycken lanserades ville man ge den en folklig och positiv klang för att tvätta bort stämpeln av att vara ett rent berusningsmedel. Då dök namnet folköl upp. Tanken var att det skulle vara en dryck för folket, som passade till vardagsmaten utan att skapa sociala problem.

EU-inträffet och den nya 2,8-procentiga klassen

När Sverige sedan gick med i Europeiska unionen förändrades regelverket ytterligare. I och med EU-medlemskapet dök en helt skattebefriad variant av öl upp på marknaden, nämligen den svagare ölen som innehåller 2,8 procent alkohol. Denna variant blev snabbt populär som måltidsdryck och kompletterade den klassiska trehalvprocentaren.

Förändringen innebar att begreppet folköl kom att omfatta flera styrkeklasser som säljs fritt i livsmedelsbutikerna, så länge de håller sig under gränsen för vad som kräver försäljning via Systembolaget.

Jämförelse av svenska ölklasser i handeln

För att förstå varför folköl ser ut som det gör idag är det nyttigt att titta på de olika volymprocenter som förekommer i svenska butiker.

Folköl klass 2b (3,5%)

18 år för att köpa i butik

Exakt eller strax under 3,5 volymprocent

Tog över efter att det starkare mellanölet förbjöds

Vanliga livsmedelsbutiker

Folköl klass 2a (2,8%)

18 år (eller butikernas egna policyer)

Högst 2,2 till 2,8 volymprocent beroende på skatteregler

Dök upp i samband med det svenska EU-inträdet

Vanliga livsmedelsbutiker

Johans upptäckt i matbutiken

Johan, en 32-årig matlagningsentusiast i Göteborg, stod i dryckesavdelningen och undrade varför vissa öl stod i vanliga mataffärer medan andra krävde ett besök på Systembolaget.

Han insåg snabbt att flaskorna märkta med 3,5 procent tillhörde folkölsfamiljen, en kompromiss som skapats för flera decennier sedan för att ge konsumenterna ett mildare alternativ.

Genom att läsa på om historien bakom 1970-talets ölstreider förstod han att namnet valdes för att ge drycken en folklig och vardaglig anknytning.

Idag väljer Johan ofta en svensk lokalbryggd folköl till fredagsmiddagen, nöjd med att veta bakgrunden till varför den ens finns att köpa i den vanliga kassan.