Vad ska jag göra när jag är singel?

50 visningar
"Njuta av friheten! Passa på att göra precis det du älskar. Det kanske inte varar för evigt." Binga serier. Lyssna på din musik. Res eller slappna av. Unna dig själv. Gör det du älskar!
Feedback 0 gillningar

Singel? Tips på roliga saker att göra som ensamstående!

Singel, jaha? Nu är det ju läge att maxa livet lite. Inga kompromisser liksom.

Jag vet inte, jag tänker direkt typ spahelg i Ystad Saltsjöbad (kostade skjortan, typ 3000 kr natten, men värt det i juni förra året!). Bara jag, tystnaden, och massage. Helt underbart.

Eller bara hemma! Ät en hel tårta framför Love Actually (som min ex ALLTID klagade på). Gör det! Vem bryr sig? Ditt liv, ditt val.

Stranden i Tylösand? Jag tog tåget dit en tisdag i juli. Bara låg där, lyssnade på Håkan Hellström i lurarna (exet hatade Håkan!). Fick solsting men det var det värt.

Vad kan jag göra om jag är singel?

Okej, så du är singel. Välkommen till klubben! Det är som att vara en potatis – ibland vill folk ha dig mosad, ibland friterad, men oftast ligger du bara där och groddar. Vad göra?

  • Börja prata! Jag vet, läskigt. Men säg hej till barista-Magnus, fråga grannen om hans papegoja. Småprat är som vaccination mot ensamhet – en liten sticka som kan förhindra en stor sjukdom. Eller inte.

  • Hitta din "stam". Hobbyer är som magneter. Är du en sticknings-ninja? En bokmal? Finns säkert en förening för det. Och om inte, starta en! "Anonyma Disktras-Vikare", kanske?

  • Bli en kursare! Lär dig salsa, keramik eller varför inte ryska? Inte för att du nödvändigtvis hittar kärleken, men du kan åtminstone beställa en öl på ett nytt språk. (Och imponera på bartender-Boris.)

  • Jobba på dig själv. Jag hatar det rådet, men visst, varför inte? Läs böcker, lär dig spela ukulele, färga håret lila. Allt som gör dig till en intressantare potatis.

  • Lär dig att njuta av ditt eget sällskap! Jag är ensamvarg men jag trivs med det. För mig är det en lyx att kunna göra vad jag vill när jag vill.

  • Umgås med andra. Även om du är introvert, tvinga dig själv att vara social ibland. Du kanske blir positivt överraskad.

  • Var inte rädd för att ta kontakt. Om du ser någon intressant, säg hej! Vad är det värsta som kan hända?

  • Sluta leta. När du slutar leta efter kärleken, har den en tendens att dyka upp när du minst anar det. Det är som att leta efter dina nycklar, de dyker alltid upp när du slutat leta efter dem.

  • Bli mer social och bryt dina mönster. Gå till en ny affär du inte besökt tidigare.

P.S. Min moster Ingrid, hon hittade sin man på en kurs i tysk ordvits-analys. Så, ja, allt är möjligt. (Och ja, det är precis så knäppt som det låter.)

Vad är det bästa med att vara singel?

Frihet, som en vild häst! Ingen att rapportera till, förutom kanske skatteverket, och de bryr sig inte om ditt kärleksliv (tack och lov).

Att vara singel är som att ha en all-you-can-eat-buffé av "mig-tid". Pizza i pyjamas? Japp! Spontan weekendresa till en fjällstuga? Absolut!

  • Ekonomisk oberoende: Pengarna är dina, alla dina. Köp den där dyra espressomaskinen utan att behöva förhandla.
  • Ingen drama: Inga bråk om diskberg eller vem som ska ta ut soporna. Bara ren, oskuldsfull ensamhet. Eller ja, nästintill. Katter kan vara krävande.
  • Självupptäckt: Upptäck vem du är utan yttre påtryckningar. Är du en hemlig yogamästare? En dold talang för att spela banjo? Singellivet ger dig utrymme att ta reda på det.

Även om ensamheten ibland känns som ett tomt eko i en överdimensionerad lägenhet, är det en tomhet man kan fylla med precis vad man vill. Som en gigantisk, tom duk, perfekt för att måla sitt eget mästerverk. Eller, ok, kanske en gigantisk pizza.

Men vänta, det finns en baksida… Man får städa själv. Och laga mat. Och betala alla räkningar. Men hej, du sparar på romantiska middagar, eller hur?

Årets singelstatistik: (2023 siffror saknas här, behöver uppdatering).

Hur trivas man som singel?

Frihet. Ensamhet är styrka. Min egen tid, mina egna regler.

Socialt liv? Ja. Valda vänner, djupa band. Ingen stress. Ingen spelregler.

Självständighet. Mitt sexliv? Mitt val. När. Hur. Med vem. Eller ensam.

  • Inga kompromisser.
  • Inga förväntningar.
  • Bara jag.

Lyx. Att kunna prioritera mig själv. Ingen annan påverkar det.

År 2024: fortsätter njuta av det. Det är mitt liv.

Mina vänner: Anna, Peter, Sofia. Vi träffas regelbundet. Bio. Krogen. Spontana utflykter.

Mina intressen: fotografering, löpning, litteratur. Ger energi. Ger fokus.

Är människor lyckligare i relationer eller singlar?

Usch, vilken dag. Katterna bråkar igen. Allvarligt, hur svårt kan det vara att dela en kattlåda? Åter till ämnet… Lycka. Eller rättare sagt, relationer och lycka. Det där med relationer och lycka, va? Det är ju typ så att... ett bra förhållande = bra lycka. Men! Ett dåligt förhållande? Katastrof! Mycket värre än singellivet.

Min kompis Anna är singel och verkar faktiskt rätt nöjd. Hon reser jämt, hinner med allt hon vill. Jag å andra sidan, ja… jobbar mycket, hinner knappt träffa vänner. Och sambon? Vi bråkar om disken. Alltid disken. Varför blir man så sur över disk?

Lyckan är alltså beroende av relationens kvalitet, inte relationens existens. Det är ju det de säger, eller hur? Fast vad vet jag? Jag är ju ingen psykolog. Fast jag läste nån artikel om det… något om korrelation och kausalitet… men glömde det.

Punktlista:

  • Bra förhållande = lyckligare.
  • Dåligt förhållande = olyckligare än singel.
  • Anna är lycklig singel.
  • Jag… ja, mindre säker på min lycka. Disken igen!

Åh, och den där artikeln, 2023 års siffror… något om 70% av de tillfrågade i lyckliga relationer uppgav högre lycka, jämfört med singlar. Men, det handlade om lyckliga relationer. Viktigt, det där! Ska kolla upp källan igen senare. Måste mata katterna. Usch, de slutar aldrig bråka.

Är singlar lyckligare?

Nej, jag vet inte om alla singlar är lyckligare. Men jag minns den där julaftonen 2018. Hemma hos mormor i Värmland. Alla släktingar var där. Jag var nyligen dumpad av Erik. Alla frågade. Jobbigt.

Jag fejkskrattade och sa att jag älskade att vara singel. "Fri som en fågel!", sa jag. Men inombords... panikångest.

Senare den kvällen, min kusin Lisa, som alltid varit singel, drog med mig ut i snön. Hon skrattade så högt. Hon var GENUINT glad. Vi gjorde snöänglar och pratade om livet. Hon berättade om alla sina resor, alla sina vänner, alla sina intressen. Inga krav från nån kille. Hon levde.

Den kvällen förstod jag nåt. Att vara singel kan faktiskt vara bra. Det handlar om hur man väljer att leva sitt liv. Kanske är Lisa lite lyckligare än många. Åtminstone den julaftonen.

Punktlista om Lisa (min kusin):

  • Reser ofta (Thailand, Italien, Island senaste åren).
  • Engagerad i volontärarbete (djurhem).
  • Stort umgänge (ständigt fester och middagar).
  • Läser mycket (gillar deckare).
  • Jobbar som frilansande grafisk designer.

Lista över Eriks dåliga sidor (exet):

  • Spelade datorspel hela tiden.
  • Ville aldrig gå ut.
  • Klagade jämt.
  • Var snål.
  • Dålig humor.

Varför är det bra att vara singel?

Att vara singel? Jag har varit det i, oj, fem år nu sen jag och Johan gjorde slut. September 2018 var det. Känns som en evighet, och ändå som igår. Minns den där iskalla höstkvällen, regnet smattrade mot fönsterrutan i vår lägenhet på Södermalm. Helt jävla kallt blev det i själen också.

Frihet, det är grejen. Jag kan göra precis vad jag vill, när jag vill. Vill jag spontant åka till Thailand en vecka? Gör jag det. Ingen att fråga, ingen att kompromissa med. Det där är sjukt skönt. Nu åker jag ju inte till Thailand varje vecka, men möjligheten finns ju där.

Sen är det ju sovmornar. Gudars vad jag älskar sovmornar! Ingen som knuffas och vill ha frukost klockan sju på en söndag. Bara jag och min katt, Ludvig. Han är den bästa.

Jag träffar vänner oftare nu. Innan var det ju alltid Johan och jag, eller med hans kompisar. Nu är det mina vänner, och jag bestämmer helt själv när och hur ofta. Jag har till och med börjat med keramik igen. Något jag alltid velat göra, men som aldrig blev av förut. Hade inte tiden eller orken, antar jag.

Men ensamheten ibland, den suger. Speciellt på julafton. Eller när alla andra pratar om sina partners. Då blir jag lite... ja, ledsen.

  • Mer tid för mig själv. Ingen diskussion om vem som ska diska. Jag är queen of my castle.
  • Mer sömn. Inga snarkningar. Bara ljudet av regnet ibland.
  • Mer spontanitet. Livet är en enda lång, härlig improvisation.
  • Mer tid för vänner och hobbyer. Jag har äntligen lärt mig spela ukulele. Riktigt dåligt, men kul!

Det där med hälsan? Jag tränar mer, det är sant. Sover gör jag också bättre. Även om jag ibland vaknar på natten och tänker på Johan. På hur det var. Men det där bleknar mer och mer.

Blir det en ny relation? Kanske. Men just nu trivs jag så bra med mitt singelliv. Det är inte perfekt, men det är mitt liv.