Vad önskar sig 6 åringar?

Vad önskar sig sexåringar? Åh, herregud, vad jag älskar den åldern! Sex år… så mycket nyfikenhet, så mycket energi! Minns ni den där känslan? Jag minns hur min lillebror, han var typ sex, blev helt… överlycklig över en enkel vattenpistol. En vanlig, gul vattenpistol. Inte ens någon fancy grej, bara en helt vanlig. Men glädjen i hans ögon, alltså! Det var obeskrivligt. Tänk om man kunde flaska den känslan.

Sexåringar, de är som små upptäcktsresande. Allt är nytt och spännande. En trollerilåda? Ja, absolut! Min kusin Elias, han var helt tokig i magi. Han försökte lura oss alla hela tiden, med sina kassa trick, haha. Men det var ju charmen. Det var ju försöket, viljan att förvåna. Och målargrejer, såklart! Jag tror de flesta sexåringar älskar att kladda med färg. Jag minns själv hur jag, om och om igen, målade av samma solros. Den blev aldrig perfekt, men det gjorde inget.

Eller en kokbok för barn! Genialt, verkligen. Att baka sina egna kakor… Jag såg min systerdotter göra det, och stoltheten i hennes ögon när hon visade upp sina (lite misslyckade, men ack så söta) chokladbollar… Det var som att se en liten mästerbagare födas. Det är ju det som är grejen, va? Det är inte bara leksaken i sig, det är upplevelsen, den där känslan av att skapa, att upptäcka, att lyckas (eller att misslyckas charmigt). Det är presenter som ger glädje långt efter att paketet är öppnat. Långt efter, verkligen. Kanske minns man inte exakt vilken leksak det var, men känslan… den sitter kvar. Det är det som är magin, eller hur? Och jag menar, vem minns inte sin allra första vattenpistol? Eller hur det kändes att baka sin allra första kaka? Nä, just det.