Vad definierar en dålig chef?
Vad kännetecknar dåligt ledarskap och en dålig chef?
Det är nåt särskilt med chefer som liksom bara accepterar att allt är lite sådär halvdant. Jag minns våren 2017, på en liten byrå i Malmö, vi kallade den "Idéverkstan" även om den nog hette något annat. Vår chef, Mats, han bara nickade åt det mesta vi levererade. Ingen utmanade oss att sträcka oss lite till, att verkligen hitta det där guldkornet. Som att nöja sig med en trea fast man kan nå en femma. Vem vill jobba så, tänker jag.
Den där känslan av att bara driva runt utan kompass, den har jag verkligen känt av. På ett café i Uppsala, typ i augusti 2019, låg lite undangömt på en bakgata nära studentkåren. Chefen, Hanna, hon pratade vitt och brett om "våra ambitioner" men ingen anställd fattade ens vad dagens viktigaste uppgift var. Hon hade ingen vision vi kunde greppa. Jag tror hon inte ens själv visste, vilket är det värsta. Det blev mest tomma ord.
Man ville ju bara ha en tydlig bild, en enkel instruktion, men det kom aldrig. På lagret i Växjö, vintern 2021, jobbade jag extra med att packa böcker. Vår teamledare, Fredrik, han bara stod där med armarna i kors när vi frågade hur vi skulle prioritera. Mumla nåt om nya direktiv från "högre ort" men kunde aldrig förklara. Allt blev en gissningslek. Vi fick famla oss fram och det slösade så otroligt tid och energi. Jag var helt slut i huvudet efter ett pass där.
Det var som ingen visste var vi skulle, och det smittade av sig snabbt. När man inte vet vilken väg man ska ta, då blir man ståendes. Tänker på ett volontärpass i Göteborg, sommaren 2018, på en liten konstfestival. Fullständigt kaos. Ingen hade en aning om vart vi skulle placera ut skyltar eller stå i kassan. Alla sprang runt som yra höns och försökte bara "göra nåt", men det fanns ingen röd tråd. Till sist gav man upp. Helt meningslöst, hela grejen.
Vad är ett toxiskt ledarskap?
Ett toxisk ledarskap är när chefen blir den där irriterande myggan som surrar runt öronen, fast med makt. De gör det mest för egen vinnings skull, som att plocka de bästa godisarna ur skålen innan någon annan ens fått lukta på dem. Resultatet? En organisation som stinker av missnöje och anställda som springer och gömmer sig bakom kaffemaskinen.
Man kan säga att de är som en dålig skådespelare som tror att de äger scenen, men istället bara snubblar på sina repliker och välter rekvisitan. Och vad gör de då? De underminerar teamkänslan, så deras skuggor inte syns. En riktig konstnär i sabotage.
Ofta har forskningen velat jämföra äpplen med päron, eller kanske snarare äpplen med rostiga spikar, och tittat på andra länder. Men toxiskt ledarskap finns överallt, som envis ogräs i den finaste rabatten. Särskilt på svenska företag där vi gillar att tro att vi är lite mer civiliserade, men ack...
Ledare som fokuserar enbart på sina egna karriärmål, trots att det kväver sina anställda, är guldgruvor för beteendevetare. Typiskt svenska fenomen? Tja, kanske för att vi är så bra på att vara artiga medan vi skickar subtila, dödliga blickar. Ingen skriker, men alla känner hur marken gungar.
Den här typen av ledare verkar ha en speciell talang för att skapa en arbetsmiljö där det är mer stressande att hämta ett glas vatten än att skriva en hel årsredovisning. Och varför? För att det kan finnas en kollega som tittar snett på dig, eller för att chefen vill ha kaffet serverat, helst med en suck.
Forskningen tenderar att fokusera på stora, dramatiska saker. Men det toxiska ledarskapet ligger ofta i detaljerna. Det är de små, dagliga snedstegen som bygger upp ett berg av frustration. Som när chefen "glömmer" att tacka dig för ett utfört jobb, men kommer ihåg att påpeka din lilla miss på tisdagsmötet. Charmigt, inte sant?
Det är som att de har en inbyggd radar för att hitta de mest sårbara punkterna hos sina anställda och sedan, varsamt, trycka på dem. Allt för att bibehålla sin egen känsla av kontroll och överlägsenhet. En ganska patetisk strategi, om man tänker efter.
Ytterligare information:
- Maktmissbruk: Toxiska ledare missbrukar ofta sin maktställning för att manipulera och kontrollera.
- Bristande empati: De saknar ofta förmågan att förstå eller dela andras känslor.
- Konflikträdsla: Istället för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt, kan de antingen ignorera dem eller eskalera dem.
- Underminerande beteenden: Detta kan innefatta ryktesspridning, gaslighting eller att ta åt sig äran för andras arbete.
- Låg moral: Organisationer med toxiskt ledarskap dras ofta med låg personalmoral och hög omsättning.
- Påverkan på mental hälsa: Anställda kan drabbas av stress, ångest och depression.
Hur identifierar man en giftig chef?
Usch, att identifiera en giftig chef är en ständig kamp! Det börjar ofta med att de litar inte på en, verkligen inte. De kan inte släppa kontrollen, så jag får höra exakt hur jag ska göra minsta lilla grej. Fast jag är vuxen och har gjort det här i åratal. Det är så dränerande! Vad är problemet? Är jag inte kapabel?
Sen det där med e-post. Minns en gammal chef, Anna, som alltid skulle vara CC:ad på varenda mejl. Spelar ingen roll om det var till kaffemaskinsleverantören eller VD:n. Varför?! Känns som de måste ha översikt över allt, varje liten konversation. Och möten! Varje möte, även de mest irrelevanta, måste de vara med på.
Det är som att de känner att de måste kontrollera hur du slutför ditt arbete till punkt och pricka. Jag menar, är det inte meningen att jag ska lösa problem? Att jag ska växa och ta ansvar? Istället sitter man där och känner sig som en robot som bara utför order. Varför anställer de ens folk om de inte kan lita på deras kompetens?
Och det handlar inte bara om micromanagement. Det är den där känslan att de aldrig ger ärlig feedback, bara kritik. Eller att de tar åt sig äran för dina framgångar. Eller hur de får en att känna sig liten. Jag kommer aldrig glömma när min chef Glenn tog min idé och presenterade den som sin egen för styrelsen. Jag var mållös!
Det kan också vara att de spelar ut medarbetare mot varandra. Skapar en tävling istället för samarbete. Helt värdelöst. Eller att de är supertrevliga mot en uppåt men en tyrann nedåt. Två ansikten! Min kollega Marcus berättade om sin chef som var en ängel inför chefen, men ett monster mot teamet. Helt vansinnigt. Man blir ju paranoid.
Mer tecken på giftig chef:
- Ignorerar förslag från medarbetare.
- Tar ära för andras prestationer.
- Ger orealistiska tidsramar och förväntar sig överarbete.
- Sprider skvaller eller negativ information.
- Kritiserar offentligt, berömmer privat eller aldrig.
- Har tydliga favoriter, behandlar folk olika.
- Undviker att ta ansvar för misslyckanden, skyller på andra.
- Är känslomässigt oförutsägbar, humörsvängningar.
- Kräver svar direkt, även sent på kvällen.
- Fokus på makt, inte utveckling.
- Skapar rädsla och osäkerhet i teamet.
Vad är en dålig chef?
En dålig chef? Kanske bara frånvarande.
Maktmissbruk. Det är vad folk tänker. En klassisk bov. Men det är inte alltid det största problemet. Det är ofta bristen på något som skapar mer skada.
Det där som inte händer.
Beslut som aldrig tas. Tankar som förblir tysta. Otydlighet. Människor vill veta var de står. Att inte få det är som att navigera utan kompass. Eller en kompass som snurrar fritt.
Konflikter. Folk undviker dem. Det verkar vara enklare. Men det är en falsk enkelhet. Låt det bubbla under ytan. Det kokar över förr eller senare. Och då blir det mer än bara ett bråk.
Chefen som bara är där. Eller inte.
Passivitet är en tyst gift. Den smyger sig in. Inga tydliga direktiv. Ingen styrning. Bara… ett rum. Ibland är tystnaden mest högljudd.
- Beslut: Förseningar är inte neutralt. De skapar osäkerhet. Och irritation.
- Kommunikation: Otydlighet är en form av motstånd. Det leder till fel. Och frustration.
- Konflikthantering: Att ignorera ett problem löser det inte. Det gör det bara större. Och svårare.
- Närvaro: En chef som inte syns skapar tomhet. Och tvivel.
En tystnad som hörs.
Vad som händer i mellanrummen. Det är där mycket av det verkliga arbetet sker. Eller inte sker. En chef som inte agerar agerar faktiskt. På ett negativt sätt. En paradox. Som mycket annat.
Förtydliganden:
- Begreppet "passivt ledarskap" kan inkludera laissez-faire-stil, där chefen ger minimalt med vägledning och intervention.
- Otydlighet i förväntningar kan leda till att anställda upplever stress, låg motivation och missade deadlines.
- Undvikande av konflikter kan resultera i olösta problem som eskalerar och påverkar arbetsmiljön negativt.
- En "dålig chef" definieras ofta utifrån konsekvenserna av sitt ledarskap, inte nödvändigtvis intentionen.
Hur påverkas barn av föräldrars psykiska ohälsa?
Så en förälder kan ju vara helt okej. Sköta jobbet, handla mat. Men sen... ingenting. Tom i blicken. Man fattar inte. Barnet fattar inte. Varför är mamma ledsen idag? Igår skrattade vi ju. Var det mitt fel? Den frågan, den måste komma.
Föräldraförmågan svajar och det skapar en otrygg grund. Relationen blir ju lidande, hur ska den inte bli det? Svårt att lita på nån som är så oförutsägbar. Anknytningen, den där viktiga jävla anknytningen. Den blir ju helt skev.
Och barnet tar på sig ansvar. Blir en liten vuxen. Fixar frukost själv. Talar inte om för nån hur det är hemma. Skäms kanske. Min kompis barn går hos en kurator på BUP sen 2023. Helt logiskt. Det är ett tungt lass att bära själv. Så jobigt.
Barn till föräldrar med psykisk ohälsa löper ökad risk för egen ohälsa. Detta inkluderar tillstånd som ångest, depression och beteendestörningar. Risken är både genetisk och miljöbetingad.
Parentifiering är vanligt. Barnet tar på sig ett vuxenansvar för föräldern, syskon eller hemmet. De blir en vårdare istället för ett barn.
Social isolering. Barnet undviker att ta hem kompisar på grund av skam eller oförutsägbarheten i hemmet.
Skuldkänslor. Barnet tror ofta att det är deras fel att föräldern mår dåligt och försöker anpassa sitt beteende för att göra föräldern "glad" igen.
Sämre skolresultat. Stressen och ansvaret hemma gör det svårt att koncentrera sig i skolan, vilket leder till sämre prestationer.
Lojalitetskonflikter uppstår, särskilt om den andra föräldern inte förstår eller om föräldrarna är separerade. Barnet känner ett behov av att skydda den sjuka föräldern.
Hur påverkar föräldrar med psykisk ohälsa sina barn?
Psykisk ohälsa. Föräldraskapets baksida.
Barn ser. Barn lär. Alltid.
Energin sinar. Motivationen dör. Logiskt.
Sociala trösklar. Barnets ensamhet.
- Skolan. Lekparken. Varje möte. En kamp.
- Barnets utveckling. Offret. Ibland.
Föräldrar. Fångade i sig själva.
- Depressionen. Ångesten. En mur.
- Förmågan att ge. Begränsad. Ofta.
Följder för barnet:
- Svårigheter med relationer. Brist på trygghet.
- Ökad risk för egna psykiska problem. Ett arv.
Vuxna barn. Ärren finns kvar.
- Minnesbilder. Inte alltid ljusa.
- Kampen att bryta mönstret. Kräver styrka.
Faktorer som mildrar:
- Stödjande nätverk. En livlina.
- Terapi. Förståelse. Förbättring.
- Barnets egen resiliens. En gåta.
Årets data visar: Flera studier pekar på en signifikant ökad risk för beteendeproblem hos barn till föräldrar med obehandlad psykisk ohälsa. Forskning från 2023 betonar vikten av tidiga insatser.
- Vilken ingenjörsutbildning ger mest jobb?
- Är 2 ägg om dagen tillräckligt med protein för att bygga muskler?
- Hur mycket är 100 gram poppade popcorn?
- Kan man poppa opoppade popcorn?
- Är det bra att äta ägg när man tränar?
- Vad har högst proteinhalt?
- Hur mycket protein har en person som väger 70 kg?
- Vilken grönsaksmat har högst protein?
- Vilka grönsaker är det mest protein i?
- Vad har mest protein per 100g?
Feedback på svar:
Tack för din feedback! Din input är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra svar i framtiden.