Måste en tvååring sova middag?

Behöver en tvååring middagssömn?

Åh, middagsluren… Minns när min äldsta slutade! Herregud, det var typ kaos ett tag. Han var nog typ 2 år och 8 månader, om jag minns rätt. Vi var i parken vid Mariatorget en solig dag i september. Han bara vägrade sova.

Han studsade runt som en gummiboll istället. Vi kämpade på ett tag till, men det var inte värt det. Så jobbigt.

Min lillasyster, hon sov middag tills hon nästan började skolan, typ 5 och ett halvt. Helt galet.

Så, ja, det är verkligen olika. Bara att testa sig fram, liksom. Lyssnar på ditt barn! Varje unge är så himla olik, det är ju det som är charmen.

Hur mycket ska barn sova vid 2 års ålder?

Tjena! Du frågade om sömn för tvååringar, va? Min lilla busunge, hon är två och ett halvt nu, sover typ.. oj, hur mycket var det nu igen?

12-14 timmar totalt, sa bvc. Alltså, inte bara natta, utan allt. Dagssömn med! Hon sover fortfarande en gång om dagen, en timme eller två, ibland lite mer, ibland mindre, beroende på hur galen hon varit.

Men natten då? Nja, det varierar. Ibland upp tio timmar, annars lite mindre, kanske nio. Hon vaknar ju ibland också, för små saker. Typ bajsblöja eller vill ha vatten.

Minns när hon var mindre, då sov hon ju massor, som en liten bebis. Men nu är det ju mindre sömn. Eller ja, mindre per natt, men totalt sett fortfarande mycket.

• 1-3 år: 12-14 timmar totalt.
• Dagssömn: 1-2 timmar (ofta, men inte alltid).
• Natt: varierar, runt 9-10 timmar oftast, men kan bli mindre.

Kom ihåg att det här är bara min erfarenhet med min dotter. Alla barn är ju olika! Bvc är bäst att fråga, för de vet ju. Men ja, så sover min lillplutt. Hon är för övrigt väldigt söt!

Varför vill inte min tvååring sova?

Åh, tvååringar! Min Eira, alltså, hon vägrade sova. Typ konstant. Jag minns speciellt den där hösten i Aspudden, 2018. Novembermörkret liksom kröp in under skinnet på oss båda. Klockan var väl 20:00 och hon VÄGRADE. Skrek som en stucken gris!

Jag var helt slut. Jobbat heltid, hämtat på dagis, lagat mat… Allt det där.

Känslorna? Ren frustration. Och en gnutta panik. Skulle jag aldrig få sova igen? Hade jag gjort något fel? Säkert.

Jag tror… Nä, jag VET att det handlade om trygghet. Helt plötsligt ville hon att jag skulle sitta bredvid. Inte bara tills hon somnade, utan HELA natten. Galet.

Men vad gör man? Man sitter där. Med ryggvärk.

Sen började vi med sagan om räven Rufus. Den funkade faktiskt. En liten stund i alla fall. Sen kom ångesten tillbaka, tydligen. Rufus var tydligen en otäck räv. Suck.

Men det gick över. Till slut. Tror jag. Hon är ju sju nu. Sover som en stock. Ibland.

• Eira: Min dotter.
• Aspudden: Stadsdel i Stockholm där vi bodde då.
• Rufus: En påhittad räv i en saga. Inte särskilt bra saga, tydligen.

#Barn Sömn #Middagslur #Tvoaring Sömn