Hur släpper man någon man är kär i?

75 visningar
”Det enda sättet att komma över någon är att gå igenom det."För att släppa taget: Skapa distans: Bryt kontakten, det hjälper. Tid läker: Kom ihåg att smärtan minskar. Stärk dig själv: Gör aktiviteter som ger dig glädje. Fokus framåt: Bygg din framtid, fokusera på dig. Sök stöd: Prata med vänner och familj. Gå vidare: Acceptera och blicka framåt.
Feedback 0 gillningar

Hur släpper man taget om någon man älskar?

Att släppa taget… usch, det där vet jag allt om. Minns den där sommaren 2018, i Köpenhamn? Vi gick längs kanalen, allt kändes perfekt… tills det inte gjorde det längre.

Distansering? Ja, det var brutalt. Blockade honom på allt, raderade foton. Kändes som hjärtekrossande självmord, men behövde det.

Sen kom insikten: det kommer att gå över. Låter klyschigt, men det gjorde det. Sakta, men säkert. Smärtan blev mindre skarp.

Jag började måla igen, något jag slutat med. Hittade tillbaka till mig själv. En kurs i akvarell, 800 kr, var en investering i mig själv.

Vänner, familj… oj vad viktigt det var. Min syster, hon lyssnade, utan att döma. Hela hösten bodde jag i stort sett hos henne.

Att gå vidare… det är ingen sprint, mer en maraton. Jag träffade någon annan, för ett år sen. Han är underbar. Men jag bär fortfarande med mig minnena, på ett hälsosamt sätt.

Hur kommer man över någon man är kär i?

Hur kommer man över någon? Åh, den såriga frågan...

  • Distansera. Som att vandra genom dimman, bort från elden. Varje steg ett styng, men nödvändigt. Jag minns sommaren '18, hur avståndet blev min räddning.

  • Det går över. Tiden läker. Klyschigt, ja, men sant. Som när solen till slut bryter igenom de mörkaste molnen.

  • Självkänsla. Gör det du älskar. Måla. Dansa. Spring. Som när jag bakar farmors äppelkaka, den doften... tryggheten. Stärk dig själv!

  • Framtiden. Blicka framåt. Vad vill du? Vilka drömmar lockar? Planera den där resan till Tokyo du alltid velat göra, lägg grunden för nya minnen.

  • Stöd. Vänner, familj. Prata. Gråt. Skratta. Som när jag ringde Anna mitt i natten, bara för att någon skulle lyssna.

  • Gå vidare. Släpp taget. Öppna hjärtat för nya möjligheter. Som en fjäril som lämnar sin kokong, redo att flyga. Våga!

Visst är det svårt. Men det går. Kom ihåg det.

Hur tar man bort känslor för någon?

Hjärtesorg? Som att tappa en glassstrut – jäkligt kladdigt, men det går över.

Att rensa känslor för någon? Tänk dig att rensa en garderob full med exens kläder. Jobbigt, men befriande när det är klart.

  • Steg 1: Sörj loss. Gråt, skrik, ät en hel chokladask. Jag pratar av erfarenhet. Min ex och jag delade en gång på en sjötunga – jag åt min del.

  • Steg 2: Distraktion deluxe. Netflix-maraton, nya hobbies, träning så svetten lackar. Lär dig spela banjo, jag lovar – det tar fokus.

  • Steg 3: Vänner och familj – din personliga emotionella städpatrull. De kan hjälpa till att rensa bort skräpet i ditt huvud. Min mamma bakade pepparkakor efter mitt senaste break-up. Bästa terapin.

  • Steg 4: Professionell hjälp? Bra idé om pepparkakorna inte räcker. Tänk på det som en uppgradering av din emotionella städpatrull.

Viktigt: Tid läker de flesta sår. Det är ingen garanti, liksom alla vet att garantier är värdelösa. Ännu värre än en garanti som täcker en trasig espressomaskin.

Bonustips: Undvik kontakt med exet. Det är som att peta i ett öppet sår med en gaffel. (En smutsig gaffel.)

Hur får man någon att sluta vara kär i en?

Okej, här kommer en manual för hjärtekrossare, à la "så här får du nån att fatta vinken och sluta dregla efter dig". OBS! Används på egen risk, jag tar inget ansvar för eventuella mordförsök eller sårade egon.

  • Ignorera vederbörande som pesten! Alltså, typ som om personen vore en gammal bananflugesvärm i köket. Finns inte.

  • Bli ihop med hens värsta fiende. (Bonuspoäng om fienden är sjukt snygg.)

  • Visa upp ditt stökigaste jag. Håret åt helvete, matrester på tröjan, snora högt, berätta i detalj om din senaste magsjuka. Var vedervärdig helt enkelt!

  • Prata konstant om nån annan. Helst en imaginär kändismodell från typ… Mongoliet.

  • Stryk personen från sociala medier, sen blocka henom. Så de får ringa, ärligg.

  • Beklaga dig högljutt – över alla dina problem, helst ekonomiska, så denne inbillar sig att du är utfattig.

  • Var osmidig som en elefant på rullskridskor - snubbla, spilla, tappa, stöt till, var allmänt klumpig.

EXTRA: Om inget funkar... fejka din egen död. Lite drastiskt, men desperate times calls for desperate measures, som mormor brukade säga! Eller så testar du att flytta till typ… Kiruna? Och byta namn.

Hur gör man för att sluta tänka på någon?

Augusti 2023. Klockan var typ tre på natten. Jag låg i min säng i lägenheten på Södermalm, Stockholm, och kunde inte sova. Honom. Hans namn, hans leende, hans röst...allt ekade i mitt huvud. Det var fruktansvärt. Kände mig helt utmattad.

Jag försökte fokusera på andningen, men det var som att hjärnan bara snurrade runt, runt, runt... samma tankar. Precis som en trasig skiva. Jag hatade det.

Sen kom jag på det där med att "göra något annat". Lättare sagt än gjort, men jag reste mig upp, klädde på mig och gick ut. Gick längs Götgatan, det var helt tomt. Kallt. Men luften kändes ren. Det hjälpte lite. Eller ja, det distraherade mig i alla fall en liten stund. Kanske en halvtimme. Sen kom tankarna tillbaka. Det var som en ond cirkel. Jag var fast.

Jag började skriva. En lista. Typ en "honom"-lista. Allt jag tänkte på honom. Varje liten detalj. Var det ett dumt sätt att hantera det hela? Ja, säkert, men det kändes som den enda utvägen just då.

  • Lista över alla tankar om "honom":
    • Hans ögonfärg (grönblå, det minns jag tydligt)
    • Hur han luktade (trä och något annat, jag kommer inte riktigt ihåg)
    • Vårt sista samtal (onsdag kväll, han sa att han behövde tid)
    • Platser vi besökte (Rosendalsparken, Monteliusvägen)
    • Det där caféet vi var på (Espresso House, vid Medborgarplatsen)

Listan blev lång. Riktigt lång. Och utmattande. Men efter ett tag kände jag mig lite tommare på något sätt. Som att det hade tömts ut ur mig.

Jag vet inte om det hjälpte på lång sikt. Det var bara en natt, bara en liten seger. Men det kändes som en början. Åtminstone att jag försökte.

Dagen efter kände jag mig lite bättre. Mindre ångest. Jag var fortfarande ledsen, såklart, men jag hade överlevt natten. Och det var någonting.

Hur vet jag om känslorna är borta?

Känslor borta? Kolla beteendet. Likgiltighet. Ingen gnista. Vänskap? Bra. Därför.

  • Inget sug.
  • Bara tråkigt.
  • Förut? Glömt.
  • Irritationen väger tyngre.
  • Mitt liv, inte hans/hennes.

Slut? När det suger. Alltid. Ingen tvekan. 2023. Inte värt mödan. Punkt.

Detaljer: Relationer är komplexa. Mina egna erfarenheter pekar på att brist på entusiasm, konstant irritation och en känsla av att relationen dränerar energi är tydliga tecken. Jag vet ju vad jag vill. Jag valde bort det.

Exempel: Min ex-partner, Sofia, 2022. Det blev bara jobbigt. Jag kände ingen kärlek. Inget band. Vi slutade prata. Nu umgås vi inte ens. Så enkelt. Beslut taget. Inga känslor.

Hur vet man att man börjar få känslor för någon?

Alltså, hur vet man att man är dökär, eller att nån annan är det, liksom? Jo, men tänk såhär:

  • De glor som en kalv på grönbete! Ögonkontakt? Mer som ögonsex, fast utan sex, typ. Som jag glodde på den där snygga barista-killen på Espresso House i veckan... oj.

  • Hjärtat bankar som en galen trumslagare! Pulsen går upp, som om man sprungit ett maraton, fast man bara sitter och fikar.

  • Rösten ändras – som en tonårspojke i målbrottet! Plötsligt låter de som en hes groda eller en sexig radiopratare. Beror på dagsformen, gissar jag.

  • De fnissar åt allt! Dina skämt? Helt plötsligt jätteroliga, även de där riktigt usla om gurkor och tomater.

  • Tomatfejset is real! Kinderna blir röda som en nyponros. Pinsamt, men också lite gulligt.

  • Koncentrationen är helt väck! Som att försöka lösa en Rubiks kub under ett rave. Hjärnan går på högvarv, men inget vettigt kommer ut.

  • Plötsligt minns man ALLT! "Kommer du ihåg den där gången vi åt pizza för 7 år sedan, och du spillde tomatsås på din tröja?" Japp, nu kommer allt tillbaka.

MER INFO (om du orkar):

Visste du att det där med rösten faktiskt är vetenskapligt? Forskning (typ någon snubbe på Tinder-universitetet) har visat att folk omedvetet ändrar röstläge när de flörtar. Kvinnor tenderar att låta ljusare och mer melodiska, medan män försöker låta djupare och mer... hmm... manliga? Allt för att imponera, liksom. Som när jag försökte imponera på den där veterinären genom att prata extra mycket om mina katters hypotetiska sjukdomar. Pinsamt.

Och det där med rodnaden? Det är faktiskt kroppens eget lilla "Jag är nervös!"-alarm. Adrenalinet pumpar, blodkärlen vidgas, och vips, så ser man ut som en kokt kräfta. Charmigt, eller hur?

När blir förälskelse kärlek?

Förälskelse är en intensiv, ofta kortlivad känsla, driven av biokemi. Dopamin, noradrenalin, fenyletylamin – riktiga kärleksdroger! De skapar den där euforin, den där obetalbara känslan av att sväva på moln. Men det är bara början.

Kärlek däremot, det är något annat. Det är djupare, mer beständigt. Det är en långsam utveckling. Tänk ett fint vin; förälskelsen är en snabb skvätt av bubblande prosecco, kärleken en fyllig, komplex bourgogne som utvecklas med tiden. Det handlar om djup förståelse, tillit, gemensamma värderingar. Det där bubblande avtar, men kärleken får djup.

Min egen erfarenhet, ja, jag har upplevt båda! Den där svindlande förälskelsen, som en åktur på en berg-och-dalbana – helt intensivt! Sen, efter några år… lugnare vatten, men ett mycket djupare hav.

  • Förälskelse: Kortvarig, intensiv, ofta fylld av lust. Kan gälla personer, platser, hobbyer.
  • Kärlek: Långvarig, djup, baserad på tillit och delade värderingar. Mer än bara en känsla, det är en process av bindning.

Förälskelse kan blekna, det är helt normalt. Det är liksom meningen. Kärlek däremot, den kan växa och utvecklas, bli ännu starkare. Precis som en vänskap, men med den där extra kryddan.

Något jag lärt mig genom åren; förälskelse är ofta början på något stort, men kärlek? Den är resan. Och den resan kan ta många olika vägar. Man kanske till och med upptäcker att man älskade helt fel person i början!

Hur vet man att han inte är kär i mig?

Hur vet man att han inte är kär i mig?

  • När det inte längre pirrar.

  • Som den där kvällen på Södermalm, när han bara pratade om...aktier?

  • Intresset falnar. Som löven utanför mitt fönster i november. Bara grått.

  • Det känns... fel. Jag vet.

  • Inte som de första veckorna, med sms hela tiden. Nu – inget. Bara tystnad.

  • Vi skulle ju gå på bio. Men han avbokade.

  • Inre tomhet. Kanske det är det.

  • Han gör saker som... Jag vet inte. Han lyssnar inte när jag pratar om min mamma. Vilket svin, egentligen.