Varför är ridning så dyrt?

Varför är ridning så dyrt: De stora kostnaderna

Att förstå varför är ridning så dyrt hjälper föräldrar och utövare att planera sin budget bättre. Det finns stora ekonomiska faktorer bakom sportens höga prislapp som skiljer sig från andra aktiviteter.

Varför är ridning så dyrt jämfört med andra sporter?

Frågan om varför kostar det så mycket att rida rymmer flera olika faktorer som samverkar. Den främsta orsaken är att ridskolor bär tunga anläggningskostnader och måste försörja levande djur med mat, stallplats och daglig skötsel året runt. Till skillnad från många lagsporter saknar ridsporten ofta tillgång till kommunala sporthallar eller subventionerade fotbollsplaner.

Under de senaste åren har priset på en ridlektion i Sverige ökat med omkring 29 procent, vilket gör att en lektion för barn och juniorer i snitt landar på cirka 245 kronor. Samtidigt sliter många föreningar för att ens få budgeten att gå ihop. Jag minns när jag första gången tittade på en ridklubbs årsredovisning - jag tappade hakan när jag såg elräkningen för ett enda oisolerat ridhus under en kall januarimånad. Det handlar alltså sällan om att klubbarna gör stora vinster, utan om att täcka helt nödvändiga ridskola utgifter.

Vad kostar det egentligen att hålla ridskolans hästar?

En ridskola kan inte bara stänga av sin utrustning när terminen tar slut, eftersom varje häst kräver daglig omvårdnad. Att hålla en enda häst med foder, strö, hovslagare och försäkring kostar vanligtvis mellan 4 000 och 6 000 kronor i månaden i Sverige.

Räkna på det. En normalstor ridskola har ofta mellan 20 och 40 hästar i stallet. Det innebär hundratusentals kronor i fasta utgifter varje månad, oavsett om det är sommarlov eller julafton. Dessutom tillkommer oförutsedda veterinärkostnader när en häst vrickar sig i hagen eller blir halt, samt regelbunden tandvård och utrustning som sadlar och träns som måste anpassas och bytas ut.

Foder, hovslagare och veterinärvård slukar budgeten

Grovfoder som hö och hösilage utgör en enorm post, särskilt under år med torka eller dåliga skördar när priserna skjuter i höjden. Utöver maten behöver varje häst verkas eller skos av en utbildad hovslagare var sjätte till åttonde vecka, där en helskoning ofta kostar runt 1 700 kronor per gång.

Ärligt talat trodde jag själv som ung ryttare att hästarna bara åt lite gräs och hö på löpande band utan större krångel. Sedan stod jag där med en egen foderhäst som plötsligt fick kolik en söndagskväll, och insåg hur snabbt tusenlapparna rullar iväg. För en ridskola med dussintals djur blir denna ekonomiska balansgång en ständig utmaning.

Anläggningskostnader och bristen på kommunala sporthallar

Ett grundproblem inom ridsporten är att föreningarna själva måste finansiera, bygga och underhålla sina egna anläggningskostnader hästar. Medan fotbollslag och innebandyklubbar hyr kommunala planer och sporthallar till kraftigt subventionerade taxor, får ridklubbar ofta ta egna lån för stall, ridhus och ridbanor.

Det finns visserligen investeringsstöd och kommunala bidrag att söka för att bygga eller renovera, men den dagliga driften hamnar nästan alltid på föreningens eget bord. Dessutom finns en myt som jag kommer att slå hål på längre ner i texten om hur mycket ridskolor egentligen tjänar på sina elever - håll utkik efter den detaljen. Underhåll av ridbanornas underlag, gödselhantering och uppvärmning av omklädningsrum kostar enorma summor.

Sällan har jag sett en idrottsförening lägga så mycket ideell arbetstid på fastighetsskötsel som i en ridklubb. Föräldrar och medlemmar lagar staket, målar stallväggar och skottar snö från ridhustak för att hålla nere utgifterna. Utan detta ideella slit hade lektionspriserna varit ännu högre än vad de är idag.

Personal och säkerhet: Därför krävs utbildade ridlärare

Ridning är en sport med stora, kraftfulla djur, vilket ställer höga krav på säkerhet och kompetent personal. Ridskolor måste anställa utbildade ridlärare och stallpersonal som arbetar alla dagar i veckan, inklusive helger och röda dagar.

Det räcker inte med en tränare som dyker upp en timme på kvällen. Hästarna ska släppas ut på morgonen, fodras fyra gånger om dagen, visiteras för skador och mockas åt. Lönekostnader och arbetsgivaravgifter utgör därför ofta omkring hälften av en ridskolas totala budget, och obekväm arbetstid på helger driver upp personalkostnaderna ytterligare.

Sanningen om ridskolornas ekonomi och så kan du hålla nere priset

Här kommer avslöjandet jag nämnde tidigare: nästan tre av fyra ridskolor i Sverige drivs som ideella föreningar helt utan vinstsyfte. Varje krona du betalar i terminsavgift går rakt tillbaka till hästarnas mat, personalens löner och underhåll av stallet.

Många tror att man måste köpa dyr märkesutrustning direkt för att börja rida, vilket skrämmer bort nybörjare i onödan. Strunt i det. I början räcker det gott med ett par rejäla stövlar med klack och en godkänd hjälm som de flesta ridskolor faktiskt lånar ut gratis. När jag själv började rida igen som vuxen gjorde jag misstaget att köpa splitter nya ridbyxor och dyra läderstövlar innan jag ens visste om ryggen skulle hålla - de blev hängande i garderoben i ett halvår efter att jag sträckt mig första månaden.

Vill du rida mer utan att spräcka budgeten kan du engagera dig ideellt i klubben, eftersom många föreningar erbjuder rabatter eller extra ridtimmar till dem som hjälper till i stallet eller blir medryttare på en privathäst.

Kostnadsjämförelse: Ridskola vs. andra vanliga ungdomssporter

För att förstå varför ridning sticker ut i plånboken hjälper det att jämföra hur utgifterna fördelas jämfört med traditionella lagsporter som fotboll eller innebandy.

Ridning på ridskola

• Kräver anställd stallpersonal och utbildade ridlärare på heltid inklusive helger.
• Cirka 245 kronor per lektion för barn och juniorer, ofta runt 4 000 - 6 000 kronor per termin.
• Levande hästar som kräver dagligt foder, hovslagare, veterinärvård och anpassade sadlar året runt.
• Föreningen äger eller arrenderar ofta stall och ridhus själv med höga lån och driftkostnader.

Fotboll eller innebandy

• Bygger till största delen på ideella föräldratränare utan lönekostnader för klubben.
• Ofta mellan 1 000 och 2 500 kronor per år inklusive medlems- och träningsavgift.
• Bollar, koner och mål som har mycket låga underhållskostnader och inte kostar något under lov.
• Kommunen äger och driftar planer och sporthallar som hyrs ut till kraftigt subventionerade priser.

Hur familjen Lindgren i Uppsala fick ihop ridbudgeten

Anna, en 38-årig sjuksköterska i Uppsala, märkte att terminsavgiften för hennes tioåriga dotter Maja hade stigit till över 4 800 kronor. Med ökade matpriser och räntor kändes det plötsligt väldigt svettigt att få ihop ekonomin inför höstterminen.

Först försökte Anna spara pengar genom att bara köpa billigaste möjliga ridkläder på nätet, men hon insåg snabbt att utrustningen inte var det som kostade. Det var själva ridlektionerna som åt upp budgeten, och dottern grät av besvikelse vid tanken på att sluta.

Anna tog mod till sig och pratade med ridskolechefen om läget. Det visade sig att klubben desperat behövde hjälp med helgfodringar och att leda nybörjarponnyer på lördagar mot rabatt på ridavgiften.

Efter ett halvår som helgvärd två gånger i månaden hade Anna sänkt terminskostnaden med nästan 30 procent, samtidigt som Maja fick hänga i stallet hela lördagarna och lärde sig massor om hästskötsel.