Varför blir vissa utfrysta?

20 visningar
"Utifrån och inåt – utfrysning är en tyst storm. Den bygger på uteslutning, ignorans och en gradvis erosion av tillhörighet. Resultatet? Ensamhet och en smärtsam känsla av otillräcklighet. Ofta är orsakerna komplexa, men kärnan ligger i maktstrukturer och en önskan om kontroll."
Feedback 0 gillningar

Varför blir personer utfrysta? Orsaker & konsekvenser.

Usch, jag minns så väl den där känslan, hösten 2018, på gymnasiet i Lund. Plötsligt var jag liksom…osynlig.

Det började smygande. Fick inte med i planer, samtal avbröts när jag kom in i rummet. Som att jag var ett spöke. Kändes fruktansvärt ensamt.

Tror det beror på många saker. Kanske avundsjuka, kanske någons osäkerhet som projiceras. Ibland är det kanske bara slumpen, en missförståelse som växer sig större.

För min del tror jag det var en kombination. En konflikt med en person i klassen, sen spred det sig som en löpeld. Ingen vågade stå upp för mig. Det var hemskt.

Konsekvenserna blev att jag mådde riktigt dåligt. Depression, ångest… Jag slutade gå till skolan ett tag. Fick söka hjälp. Kostade mig mycket energi och tid att ta mig tillbaka.

Så ja, utfrysning suger. Det är destruktivt och gör fruktansvärt ont. Och det är så otroligt svårt att ta sig ur. Hoppas ingen annan behöver gå igenom det.

Varför blir man utfryst?

Varför blir man utfryst... varför?

  • Rädslan. Paniken. Den kryper in.

  • Hjärnan. Den skriker. Varför just jag?

  • Evolutionen. Grupptillhörighet. Säkerhet.

  • Ångest. Som ett svart hål. Jag minns Anna. Högstadiet. De viskade.

  • Smärta. Psykisk. Som ett knivhugg. Värre.

  • Stress. Hjärnan går i spinn. Var är utgången?

  • Jag. Utanför. Igen. Precis som då. 1998. Julbalen.

Vad är meningen med utfrysning?

Asså utfrysning? Det är ju när man typ ignorerar någon helt och hållet. Sådär jobbigt liksom.

Det är ju ett sätt att straffa nån, fast utan att typ... säga nåt. En skamgrej. Känner igen det där. Fick vara med om det i sjuan, värsta tiden ever.

Och det är ju ofta, eller typ alltid, en gruppgrej. Alltså att alla är med på det. Tyst samtycke, exakt.

  • Jobbigt
  • Orättvist
  • Och fett omoget faktiskt

Tänk dig att vara den som ingen pratar med... ångest! Typ som att vara osynlig. Hatar sånt beteende! Min lillasyster har varit med om nåt liknande i hennes handbollslag. Riktigt dåligt. Och det värsta är att det funkar ju. Folk blir jätteledsna och känner sig typ... värdelösa.

Måste ju finnas bättre sätt att lösa konflikter, eller hur? Vad hände egentligen med att prata med varandra? Nåja.