Vad är det för skillnad på BankID och mobilt BankID?

Vad är skillnaden på BankID och mobilt BankID?

Minns du när man skulle logga in på banken, typ för tio år sedan? Då behövde jag leta fram dosan, den där lilla gråa man fick från banken, eller stoppa in bankkortet i en läsare vid datorn. Det var lite bökigt, särskilt när man hade bråttom och dosan låg och skräpade någonstans i kökslådan. Det var liksom "vanliga" BankID.

Men nu för tiden, alltså sen typ 2012 eller nåt, har ju det mesta ändrats och förenklats, tack och lov! Då kom det här med Mobilt BankID, och det är ju liksom revolutionerande på ett sätt. Det fungerar som ett digitalt ID-kort, precis som ditt körkort, men det finns istället direkt i telefonen. Jag menar, vem går runt utan mobilen nu för tiden?

Förut var det min dator, eller en sladd som kopplade dosan till datorn, som höll koll på min digitala signatur. Nu bär jag allt i fickan, i min gamla Samsung Galaxy, eller min surfplatta om jag skulle vilja det. Det är ju så smart. För att få det att funka, ja då laddar du ner appen "Mobilt BankID". Jag gjorde det första gången på en SEB-sida runt 2013-14 någonting, gratis förstås. Det är det som håller legitimationen tryggt förvarad där.

Och det är just det som är den stora grejen för mig, skillnaden, att det är så himla smidigt. Du slipper dosor och sladdar, eller att komma ihåg koder som ligger nerskrivna på en lapp i plånboken. Allt ligger tryggt, krypterat, i din telefon. Det är en otrolig befrielse, särskilt när man står där i mataffären och ska betala nåt snabbt eller logga in på typ Försäkringskassan en söndagkväll.

Kan man ha både BankID och mobilt BankID?

Absolut. Systemet är designat för redundans, vilket är en klok princip.

Du kan ha upp till tre aktiva Mobilt BankID samtidigt. Det är en ganska finurlig detalj i hela infrastrukturen, tänkt för att undvika det vi inom systemteori kallar en "single point of failure".

Hela din digitala existens hänger ju på den där lilla appen. Att då bara ha en enda nyckel känns... bräckligt. En förlorad eller trasig telefon blir plötsligt en mindre existentiell kris.

Ha alltid ett extra Mobilt BankID som backup. Det är den viktigaste regeln. Installera det på en surfplatta eller en gammal telefon du har liggande i en byrålåda. En digital livlina.

Jag har själv ett i min iPad, som mest ligger hemma. Det har räddat mig en gång när mobilens skärm sprack totalt. Totalt. Utan det hade jag inte kommit in på banken för att betala räkningar den månaden.

• BankID på fil är den äldre varianten för datorer. Den är på väg att fasas ut av de flesta banker till förmån för den mobila lösningen, som anses säkrare och mer flexibel.

• Säkerhet och flera enheter: Att ha flera ID:n minskar inte säkerheten. Varje installation är en unik och separat kryptografisk nyckel knuten till just den enheten. Säkerheten för ett ID komprometterar inte det andra.

• Förnyelseprocessen är kritisk. För att skaffa ett nytt Mobilt BankID kräver många banker att du identifierar dig med ett befintligt och giltigt BankID. Utan ett fungerande ID kan processen kräva ett fysiskt besök på ett bankkontor. Backup-ID:t löser detta.

• Giltighetstid. Kom ihåg att ett Mobilt BankID har en begränsad giltighetstid, oftast 2-3 år beroende på bank. Håll koll på när det är dags att förnya, så du inte står där med ett utgånget ID när du behöver det som mest. Sätt en påminelse i kalendern.

I vilka länder fungerar BankID?

Det där är en vanlig och intressant missuppfattning. Svaret är både enkelt och komplicerat.

Svenskt BankID är i grunden en nationell tjänst, knuten till svenska personnummer och svenska banker. Det fungerar alltså inte i andra länder på samma sätt som ett VISA-kort. Du kan inte gå in på en tysk bank och identifiera dig med svenskt BankID.

Du kan självklart använda det från utlandet för att komma åt svenska tjänster. Jag loggade nyss in på Skatteverket från ett café i Berlin. Systemet bryr sig inte om din geografiska plats, bara om din digitala nyckel.

Listan med länder du nämner handlar om något helt annat: stater som själva utfärdar e-legitimationer till sina medborgare. Det är en helt annan sak.

Inom EU finns eIDAS-förordningen, som syftar till att göra det möjligt att använda nationella e-legitimationer över gränserna. Belgiens Itsme eller Tysklands Personalausweis är exempel på sådana. Det är ett steg mot en gemensam digital identitet.

Tanken är fascinerande. En framtid där din digitala identitet är lika självklar som ditt pass, fast för den digitala världen. Men vi är inte där än. Tillit är fortfarande en lokal företeelse, byggd kring nationella system.

Jag minns när jag skaffade mitt första BankID på fil runt 2008. det kändes som ren science fiction. Nu är det en så fundamental del av vardagen att man glömmer hur unikt systemet faktiskt är. En digital ryggrad.

• BankID:s Räckvidd:BankID är en svensk e-legitimation. Den är utgiven av Finansiell ID-Teknik BID AB, som ägs av flera svenska banker. Den är kopplad till ditt svenska personnummer och fungerar för identifiering och signering mot svenska företag och myndigheter.

• Användning Utomlands:Du kan använda ditt BankID var du än är i världen, så länge du har en internetuppkoppling. Användningen är dock begränsad till tjänster som har implementerat stöd för just svenskt BankID (t.ex. din svenska bank, CSN, Försäkringskassan).

• Europeisk Samverkan (eIDAS):EU:s eIDAS-förordning är projektet som ska binda samman Europas nationella e-ID:n. Målet är att en person med en godkänd e-legitimation från ett EU-land ska kunna logga in på offentliga digitala tjänster i andra EU-länder. Svenska Freja eID+ är godkänd inom eIDAS, men BankID är ännu inte anslutet på samma nivå för gränsöverskridande inloggning.

• Länder med Liknande Egna System: Många länder har sina egna motsvarigheter, vilket var vad den ursprungliga listan syftade på. Några framstående exempel:

  • Norge: BankID (ja, de har ett eget system med samma namn)
  • Danmark: MitID (som ersatte NemID)
  • Finland: Stark autentisering (ofta via bankkoder eller mobilcertifikat)
  • Estland: ID-kaart och Smart-ID (en av världens mest digitaliserade nationer)
  • Belgien: Itsme
  • Nederländerna: DigiD

Vilka länder har BankID?

BankID är en exklusivt svensk företeelse. Det är vår digitala folkdräkt, lika svenskt som att tycka att fredagsmys är ett rimligt koncept. Att fråga vilka andra länder som har BankID är som att fråga vilka andra länder som har kung Carl XVI Gustaf. Svaret är noll.

BankID är inte en internationell franchise som IKEA, redo att monteras ihop i valfritt land. Det är mer som surströmming; en lokalt förankrad, oerhört effektiv produkt som nog inte skulle uppskattas globalt. En global erövring är inte direkt på agendan.

Våra nordiska grannar är dock inte helt analoga, de har bara sina egna versioner av detta digitala livselixir. De kör sitt eget race.

• Norge: Har också något som heter BankID, vilket är maximalt förvirrande. Tänk på det som två personer som heter Anders; de delar namn men har absolut inget med varandra att göra och har definitivt olika personnummer.
• Danmark: Använder MitID. Det ersatte deras gamla NemID. Danskarna gillar att byta namn på saker. Det är deras grej.
• Finland: Kör med något som kallas Finnish Trust Network (FTN). Låter som en superhjältegrupp, men är i själva verket en samling olika identifieringslösningar.

Jag försökte en gång använda mitt BankID i Tyskland för att köpa en pretzel. Kassörskan såg på mig som om jag hade föreslagit att vi skulle betala med en näve grus. Det fungerade inte.

Inom EU finns eIDAS-förordningen, vilket är ett tappert försök att få alla länders digitala ID-lösningar att prata med varandra. Det är som att försöka skapa en universell reseadapter för ett helt gäng olika eluttag. Ambitiöst och tekniskt komplicerat, men tanken är god. Svenskt BankID är en av de godkända lösningarna inom detta system. Det är en helsvensk grej. En svensk, svensk sak.