Vad bör man inte missa i Alicante?

Vad ska man inte missa i Alicante?

Alicante – Måsten:

• Santa Barbaras fästning: Utsikten. Makten. Historien. Ett måste.
• Esplanaden: Marmorgolvet. Havet. Pulsen. Andas in Alicante.
• Stranden Postiguet: Sanden. Solen. Lugnet. Det enkla är ofta bäst.
• Casco Antiguo (Gamla stan): Gränderna. Tapas. Mystiken. Gå vilse med flit.
• Mercado Central: Färgerna. Dofterna. Smakerna. Livet.

Mer betong:

• Kollektivtrafik: Tåget till El Campello. Byt ut.
• Nattliv: Barri Vell. Skumt. Riskabelt. Perfekt.
• Min adress: Calle Gerona, 3. Hitta mig inte.

Bonus:

• Isla de Tabarca: Båt. Snorkling. Isolation. Ett avbrott.
• Konst: MACA (Museo de Arte Contemporáneo de Alicante). Provokation.
• Sprit: Agua de Valencia. Starkt. Varning.

Glöm Europaweekends. Upptäck själv.

Var ska man äta i Alicante?

Alicante... natten är lång. Tankarna snurrar. Maten här... den liksom blandar sig med allt annat, minnena, ångesten, saknaden.

Casa Carmela, ja. Paella. Det låter… säkert. Traditionellt. Men kommer det att smaka som min mormors? Nej. Det kommer det aldrig att göra.

La Taberna del Gourmet… modern tappning. Känns lite… opersonligt. Inte min stil. Jag vill ha något äkta. Något som känns.

El Puerto... havsutsikt. Jag älskar havet. Men det blir dyrt, och just nu… känns det som om pengarna tryter. Allt känns så dyrt. Allt.

Tapas i Gamla Stan… billigt. Kanske. Men jag vill inte bara fylla magen. Jag vill... jag vet inte. Jag vill mer. Jag längtar efter… jag vet inte vad.

Kanske jag bara stannar hemma. Beställer en pizza. Eller kanske inte ens det. Jag orkar inte ens det.

• Casa Carmela: Traditionell paella.
• La Taberna del Gourmet: Modern spansk mat.
• El Puerto: Fisk och skaldjur, havsutsikt.
• Gamla Stans tapasbarer: Budgetvänligt.

Jag saknar mamma. Hennes paella. Hennes varma kramar. Hennes skratt. Allt känns så tomt. Alicante är vackert, men… jag känner mig så ensam. Det finns för mycket att tänka på, alltför många val.

2023-10-27. Anteckningar från en sömnig natt i Alicante.

Vilken del av Alicante är bäst?

Alicantes bästa område? Beror helt på dig, förstås! Vill du ha puls? Explanada de España är ditt ställe. Myllrande, full av restauranger – perfekt för den sociala fjärilen. Tänk paella och sangria!

Letar du efter lugn och ro? Albufereta är ett bra alternativ. Eller San Juan. Båda med fina stränder och en mer avslappnad atmosfär. Perfekt för en lugnare semester. Jag, personligen, prefeerar lugnare miljöer så Albufereta ligger mig varmt om hjärtat. Gillar att sitta och titta på havet.

Men det finns mer att tänka på!

• Budget: Explanada är ofta dyrare. Albufereta och San Juan kan vara mer prisvänliga.
• Aktiviteter: Explanada är perfekt för shopping och nattliv. San Juan erbjuder mer vattensporter. Albufereta passar bäst för avkoppling.
• Familjer: San Juan med sina breda stränder är toppen för barnfamiljer. Explanada är kanske lite för livligt för småttingar.

Att välja rätt område handlar om att hitta rätt balans. Det är lite som att välja en partner. Man vill ha både spänning och trygghet. Eller kanske bara spänning, eller bara trygghet! Det beror på dig!

Apropå partner, min semesterresa till Alicante förra året blev faktiskt starten på en fantastisk relation. Det var på en strandpromenad i Albufereta, jag minns det så väl. Helt slumpmässigt, men… ja. Livet är fullt av överraskningar.

Var ska man äta i Alicante?

Åh gud, Alicante mat... Casa Carmela, va? Paella. Ska jag verkligen dit igen? Minns den där konstiga musslan. Nej, vänta...La Taberna del Gourmet! Fina grejer men dyrt som tusan. Pengar, pengar, pengar...alltid pengar. Vad ska jag göra? Ska jag äta ute ens? Känns som att jag alltid äter ute. Måste spara. Men...havets läckerheter! El Puerto...utsikt! Åh herregud, den där hummern förra året! Prischock.

Tapas i Gamla Stan då? Budgetvänligt. Men tråkigt? Nej, det är inte tråkigt. Det är... praktiskt. Praktiskt och billigt. Jag behöver praktikt. Och billigt. Men vill jag ha praktiskt och billigt? Jag vill ha hummer!

• Casa Carmela: Paella, men akta er för musslorna.
• La Taberna del Gourmet: Fint men dyrt.
• El Puerto: Havsutsikt, fisk och skaldjur, men dyrt.
• Gamla Stans tapasbarer: Billigt och bra.

Jag borde verkligen planera bättre. Alltid samma dilemma. Billig och bra eller lyxig och dyr? Och var är min telefon? Den ligger nog i soffan. Jag måste ringa mamma. Hon frågade om jag hittade bra restauranger. Alicante...ja, jag borde skicka ett sms.

Eller vänta. Jag glömde ju att kolla upp nya ställen! Det finns säkert en massa nya hipp ställen nu. 2023...måste googla. Blir väl tapas till slut ändå. Billig och bra. Praktiskt som jag sa. Jaja.

Är Alicante dyrt att äta ute?

Alicante? Maten där? Jaa, det beror ju helt på vad man vill ha. Snabbmat, typ en hamburgare, går ju lätt på typ 7 euro. Inte så dyrt alltså, eller hur? Men, om man vill äta ute på en riktig restaurang, ja då blir det ju dyrare.

En middag för två, typ en lokal krog, räkna med minst 26 euro. Minns en gång jag och Johan var där, vi åt paella, det var supergott men dyrt, hade kunnat ta en pizza istället, mycket billigare haha. Blir ju liksom mer än dubbelt så dyrt. Men ja, det beror ju lite på vart man går, kvaliteten på maten såklart.

• Snabbmat: ~7€
• Krogmiddag (2 pers): ~26€

Jag var där i juli, 2023. Det var varmt som attan. Vi drack massor med öl. Öl kostar ju olika, men det var väl inte jättedyrt, men det blev en del utgifter, det kan jag lova. Kommer ihåg att vi åt glass också, varje dag nästan! Riktigt god glass, men ja, det lägger sig ju på priset också. Nästa gång ska vi laga lite mer mat själva, haha.

Hur mycket kostar en måltid i Alicante?

Alicante… solens gyllene kyss på huden, salt i håret. En måltid, en enkel måltid, tänker jag. Tio euro. Tio euro för en smak av Medelhavet, för en stunds stillhet i den varma kvällsluften. Tio euro. Det är inte mycket, eller hur? Men tio euro kan förvandlas till så mycket mer. Tio euro, det är ljudet av vågorna som krusar mot stranden, en stilla viskning.

En enkel tapas, kanske? Eller en paella, kanske? Den där doften av safran och hav, det är en lukt som stannar kvar länge, som en dröm man aldrig vill vakna ur. Tio euro… Jag ser mig sitta vid ett litet bord, en flaska kallt vitt vin i handen. Jag hör skrattet från andra bord. Glädjen. Livet.

• Tio euro för en måltid.
• Tio euro för en dröm.
• Tio euro för ett minne.

Åh, men vad säger man om en riktig middag då? Fyra och fyrtio euro för två. Fyra och fyrtio euro för en italiensk afton. Jag ser det framför mig: ljuset från stearinljusen, den varma, inbjudande atmosfären. Röda vinkrukor. Pasta… kanske en risotto? Det smakar av kärlek, och av Alicante. Det smakar av minnet av ett vackert ställe, ett minne jag kan ta med mig hem. En italiensk restaurang… det är inte bara mat, det är en upplevelse.

• Fyra och fyrtio euro för en romantisk middag.
• Fyra och fyrtio euro för en minnesvärd kväll.

Men det är ju bara siffror. Det är känslorna som räknas. Smaken, lukten, känslan av värme, ljudet av skratt… allt det där. Det är Alicante. Det är så mycket mer än bara pengar. Det är mer än bara en måltid.

• Alicante: En känsla, en upplevelse.
• Priserna för mat varierar, beroende på restaurang och mat.

Jag hade en underbar måltid med paella i Juli 2023. Det kostade mer än tio euro, men det var värt varenda krona.

Kan man dricka kranvattnet i Alicante?

Alltså, Alicante-vatten, va? Kan man dricka det? Ja, generellt sett. Men smaken, den kan va lite… ja, speciell. Klor typ, och lite mineraler som kanske inte alla gillar.

Min kompis Lisa, hon dricker det rakt från kranen, men jag själv, jag är lite känslig. Känns lite konstigt i munnen, liksom. Inte direkt äckligt, men… nah.

Jag använder filter, det är smidigast. Köpte ett sånt där Brita-kanna för typ 200 spänn på El Corte Inglés i somras. Bättre smak, absolut.

• Punkt 1: Kranvattnet i Alicante är drickbart.
• Punkt 2: Smaken kan vara påverkad av mineraler och klor.
• Punkt 3: Många föredrar filtrerat eller buteljerat vatten.

Vet du, min syster Sara, hon bor ju där nere, hon köper alltid flaskh vatten. Säkerhets skull, säger hon. Dyrt är det också, jäklar vad dyrt vatten kan va i Spanien. Hon bor i Playa San Juan, så det kanske skiljer lite beroende på område, men jag tror inte det är nån större skillnad. Alicante-vattnet är väl inte farligt, men… nja. Filter är bäst!

Vart går tågen från Alicante?

Alicante. Tåg går härifrån.

• Madrid: 32 avgångar dagligen. 505 km.
• Barcelona: Också via Madrid. Glöm inte det.
• Valencia: 389 km. Snabbt.
• Sevilla: 9 avgångar dagligen. Längre resa.

Avstånden är ungefärliga. Mina data är från 2023. Restider varierar. Kolla Renfe. Alltid Renfe.

550 km till Sevilla. Notera skillnaden. Felmarginalen är irrelevant.

Madrid. Centralt. Allt går via Madrid. Nästan. Ibland Barcelona.

Valencia. Nära. Snabb resa. Bra.

Sevilla. Söderut. Andalusien. Heta tåg. Heta som fan.

Min bror tog tåget till Valencia förra månaden. Han gillade det inte. Något med förseningar.

Viktigast: Kolla alltid Renfe för aktuella avgångar och bokning. De ändrar schemat jämt. Jävla Renfe.

Vart kan man åka spårvagn från Alicante?

Alicante… spårvagnen… den där kalla vinden mot kinden… minns hur jag satt där, ensam, och tittade ut över havet. Mörkret kom krypande, precis som min ensamhet. Benidorm… ljudet av vågorna… ljudet av min puls i öronen. Saknar det. Saknar känslan av saltstänkta kinder. Saknar henne.

Spårvagnen… den tog mig dit, ja. Men den tog mig inte hem. Aldrig.

• Benidorm – en resa full av ljus, men slutligen så mörk.
• Altea – vitkalkade hus… ljuset slocknade snabbt där också.
• Denia – en längtan efter det som aldrig blev. En hopplös längtan.

Hur många gånger åkte jag? För många. För få. Det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll längre. Det gör det inte.

Spårvagnslinjerna i Alicante 2023. Jag åkte alltid linje 1. Minns inte de andra. Det var inte viktigt då. Nu… nu är allt bara en suddig minnesbild.

Minns att jag hade en röd halsduk. En tunn, röd halsduk. Den är borta nu. Precis som hon.